Ett landskap med röstsplittring och etablissemangskritik
Vilka är förutsättningarna i Värmland, nu när valrörelsen 2026 står för dörren?
Vi träffade statsvetarna P.O. Norell och Freddy Kjellström för att prata om lokala partier, röstsplittring och förutsättningar i olika delar av länet.
Tidigare i vår presenterade de SOM-studien ”Värmland i orostider – ett politiskt landskap i förändring”, som är den senaste av fyra studier baserad på medborgarenkäter bland värmlänningar.
Studien består av 13 kapitel med ett digert tabellmaterial och metodöversikt, där enkätsvaren analyseras, jämförs med tidigare studier 2010, 2014 och 2018 samt sätts i kontexten av övrig samhällsutveckling. När det gäller det senare ser förutsättningarna ganska olika ut beroende på om man bor på en mindre ort eller i de resursstarka, centrala delarna av Värmland.
– En svag utveckling påverkar den politiska dagordningen. Man tvingas ta svåra beslut som i frågan om nedläggning av skolor. I de minsta kommunerna i länet föds bara fyra fem barn i kvartalet, säger P.O. Norell, senior professor i statsvetenskap.
– Ja, och skolan i dag är ju heller inte densamma som på 1970-talet. Nu finns många fler lagar och regler att förhålla sig till som påverkar hur mycket resurser som måste läggas på skolan, säger Freddy Kjellström, universitetslektor i statsvetenskap.
Strukturomvandling påverkar
En annan faktor som påverkar är den strukturomvandling som pågår.
– Jag tänker på industriorter som Hagfors och Filipstad och även Torsby, vars befolkningar nästan halverats på 70 år. Dessa kommuners förmåga att möta strukturomvandlingen påverkar väljarna. Hagfors är ett intressant i det sammanhanget, där det lokala partiet Oberoende Realister nu lyckats hålla sin position två val i rad, säger Freddy Kjellström.
P.O. Norell påminner om att lokala partier inte är ett alldeles nytt fenomen, men de har blivit fler. Under de tolv år som den värmländska SOM-studien genomförts har antalet partier i värmländska kommunfullmäktige ökat, de icke-blockrelaterade partierna har blivit starkare och förändringarna mot tidigare val har ofta varit stora.
– De som röstar på de lokala partierna gör det generellt för att de driver en viss sakfråga, men det handlar också om etablissemangskritik. Som i exemplet Hagfors, som tidigare var ett starkt S-fäste.
– Icke-etablissemangspartierna har också blivit mer etablerade, på kommunnivå liksom på riksnivå, där SD nu ett presumtivt regeringsparti. Det var svårt att föreställa sig för tio år sedan, säger P.O. Norell.
Röstsplittring vanligare
Ett annan faktor som påverkar kommande val är att röstsplittringen blivit vanligare. På tolv år har andelen väljare som röstar på olika partier i kommun-, region-, respektive riksdagsval ökat från tre av tio till fyra av tio.
– Tidigare gällde generellt att allmänborgerliga väljare var röstsplittrare medan äldre S-väljare inte var det. Men nu har röstsplittringen stigit i Värmland, säger P.O. Norell.
Partitrogenheten, det vill säga att väljare röstar på det parti de tycker bäst om, är dock störst i riksdagsvalet. Där röstar nästan nio av tio på sitt favoritparti, medan allt fler väljare röstar på andra partier i region- och kommunval. Det i sin tur kan göra det svårare att bilda stabila majoriteter i fullmäktige.
– Jag läste en sammanställning i Dagens Nyheter nyligen som visade att 60 kommuner i Sverige styrs av en koalition mellan S och M. Man kan ju fundera på vad det kan leda till på sikt, säger Freddy Kjellström, med hänvisning till ovan nämnda tendens till ökat etablissemangskritiskt röstande.
– Det finns ju exempel från andra länder, som Österrike och Tyskland, som styrts av så kallat stora koalitioner. Där har de styrande partierna missgynnats av det och andra partier har växt fram, säger P.O. Norell.
Största förändringen gäller C
Han berättar att den kanske största förändringen sedan den värmländska SOM-studien inleddes 2010 gäller Centerpartiet.
– Dess väljare har flyttat sig från en position ”något till höger” till ”varken vänster eller höger”. Partiet är inte heller lika tydligt markerat på landsbygd och i de västra delarna av länet. En konsekvens av detta är att Socialdemokraterna och Centern nu bildar koalitioner i de resursstarkaste delarna av länet, som i Karlstad, Hammarö, Kil, Forshaga, Arvika och Kristinehamn, men även i regionen. I flera fall ingår även MP. Den politiska kartan har tydligt förändrats på tolv år. Tidigare var uppdelningen mellan de traditionella blocken helt dominerande.
P.O. Norell har ett råd till partier som vill behålla sina väljare.
– Se till att människor upplever att de har en bra livssituation och se till att ha öppna diskussioner där ni tar in åsikter även från missnöjda röster.
SOM-studien kan laddas ner i sin helhet som pdf:
