På onsdagen presenterades SOM-studien ”Värmland i orostider – ett politiskt landskap i förändring”.
– Det är ganska dramatiska förändringar som skett under de här tolv åren, säger P.O. Norell, senior professor i statsvetenskap vid Karlstads universitet.
Han har varit med sedan starten 2010 då Karlstads universitet började samarbetet med SOM-institutet vid Göteborgs universitet. Sedan dess har en stor medborgarenkät, riktad till värmlänningar, genomförts vart fjärde år. Den senaste enkäten skickades till 6 000 värmlänningar 2022 och det är resultaten från den som nu sammanställts och analyserats i studien.
– Vi har haft en svarsfrekvens på ungefär 50 procent alla fyra gångerna vi genomfört undersökningen 2010, 2014, 2018 och 2022. Det är ett bra utfall som gör att vi kan jämföra med tidigare undersökningar och andra nationella studier, säger P.O. Norell som är nöjd med underlaget.
– Det ska dock tilläggas att utlandsfödda och yngre personer är lite mindre benägna att svara, så det finns en viss bias.
Studien består av 13 kapitel med ett digert tabellmaterial och metodöversikt. P.O. Norell har författat hälften av kapitlen och varit redaktör för studien tillsammans med Mikael Granberg, professor i statsvetenskap, och Freddy Kjellström, universitetslektor i statsvetenskap, som båda också är författare till varsitt kapitel.
Attityder till miljö, varg och sjukvård
Mikael Granbergs kapitel, som han författat tillsammans med David Olsson, docent i statsvetenskap, har rubriken ”Vi kan inte göra något åt vädret! Om attityder till miljö- och klimatfrågor”. De konstaterar att värmlänningar totalt sett tycks ha positiva, gröna attityder, men också att attityderna hänger samman med ideologisk orientering, som är fallet också på nationell och global nivå.
– De som definierar sig mer som vänster politiskt har mer positiva attityder både till miljöfrågor och till åtgärder kopplade till desamma, medan de som står till höger är mer negativa i båda fallen, säger Mikael Granberg.
Freddy Kjellströms kapitel med rubriken ”Värmlänningarna och vargen” pekar på minskad polarisering i frågan.
– Det finns fortfarande starkt stöd i Värmland för att reglera vargstammen genom jakt. Samtidigt verkar attityderna ha jämnats ut, det är inte lika stark polarisering för och emot. Kanske kan avdramatiseringen av frågan ha samband med att det numera finns varg i merparten av Värmland, säger han.
Vid presentationen på onsdagen medverkar också Ulla-Britt Eriksson, docent i folkhälsovetenskap, som författat kapitlet ”Synen på den egna hälsan och på den värmländska hälso- och sjukvården”.
– Generellt upplever värmlänningar sin hälsa som god och synen på hälso- och sjukvården är överlag positiv. Men det finns en nedåtgående trend där fler skattar sin hälsa som dålig. Det är en varningssignal som är viktig att uppmärksamma ur ett folkhälsoperspektiv, säger hon.
Förändringar på systemnivå
– Min ambition med de här regelbundet genomförda studierna har varit att undersöka förändringar på systemnivå, säger P.O. Norell.
Och sådana kan konstateras. Bland annat att de ideologiska skillnaderna mellan könen ökat.
– Kvinnor har blivit mer vänster än män, säger P.O. Norell, som ger två andra politisk-ideologiska exempel:
- S-sympatisörer är minst benägna att splittra sina röster mellan kommun-, region- och riksdagsval.
- Centerpartiets sympatisörer har förändrats från att vara traditionella landsbygdsbor som definierar sig som mer höger till mer mittenpositionerade stadsbor.
– Ett av de mer slående resultaten är också att de som är mer missnöjda med livet och demokratin tenderar att rösta på SD, V eller lokalt parti, medan de som är mer nöjda röstar på S, C, L, M, KD eller MP som ofta är med i politiska styren och förknippas med ”etablissemang”, säger P.O. Norell, som längre fram i vår också ska presentera studien vid sammanträde i regionfullmäktige.
Den som vill läsa studien i sin helhet kan ladda ner den som pdf:
