Tiden håller på att rinna ut – akut behov av klimatåtgärder

– Tid spelar en helt central roll i vårt arbete med rapporten om globala tipping points inför COP30, säger Avit Bhowmik. 

Jorden nådde under förra året periodvis en temperaturökning på 1,5 grader och forskarvärlden bedömer att den gränsen, som Parisavtalet satt som mål att undvika, riskerar att passeras redan innan 2030. 

– Vi ser dessutom att två kritiska klimat-tipping points redan visar tecken på instabilitet: varmvattenskorallerna och den Atlantiska meridionala cirkulationen, AMOC, säger Avit Bhowmik. Det här är system som hittills stöttat jordens klimat. När de destabiliseras blir konsekvenserna svåröverblickbara. 

Hans slutsats är tydlig: 
– Vi måste agera just nu, och det måste vara högsta prioritet globalt. 

Beslutsfattarna förstår brådskan, men utsläppen fortsätter öka 

Hur såg då tidsdiskussionerna ut under COP30? 

– COP-processerna är tyvärr ofta frustrerande långsamma, säger Avit Bhowmik. 196 länder ska komma överens om exakt formulering och policy. På det kommer lobbyintressen från fossilindustrin och olika nationella målkonflikter. 

Han menar att forskarsamhället arbetar intensivt för att ge beslutsfattare bästa möjliga kunskapsunderlag och att förståelsen för brådskan har ökat. 

– Politikerna blir mer medvetna om hur akut situationen är. Men samtidigt ökar utsläppen fortfarande. Klimatkrisen är redan här. Det betyder att tiden för att agera inte bara är knapp, den är förbrukad om vi fortsätter som nu, säger Avit Bhowmik. 

Från kolsänka till kolkälla 

En av de mest alarmerande slutsatserna i rapporten är att Amazonas, länge världens största landbaserade kolsänka, nu i perioder fungerar som en kolkälla. 

– Det beror på industriellt jordbruk och omfattande skogsbränder. När Amazonas inte längre absorberar koldioxid utan i stället släpper ut, förlorar vi en av jordens viktigaste trygghetssystem. 

Konsekvensen? 

– Det krymper tidsramen för globala utsläppsminskningar dramatiskt. Vi har inte längre råd med fördröjningar. 

Tid är absolut centralt i hur vi kommunicerar klimatkrisen 

Forskning handlar också om att göra komplexa framtidsscenarier begripliga. Avit Bhowmik arbetar med flera initiativ som använder visualisering, spel och simulering för att konkretisera tidens betydelse. 

– Under COP27 grundade jag tillsammans med en kollega initiativet ”The Long Game”. Vi använder spelmekanik för att visa framtida scenarier och bygga beredskap. 

Han lyfter även arbete vid exempelvis Climate Interactive, där deltagare själva får simulera utvecklingen under olika klimatpolitiska beslut. 

– Tid är helt central i dessa metoder. De visar inte bara vad som kan hända, utan när det kan hända och hur olika snabbt agerande påverkar resultatet. 

Klimatneutralitet, ett problematiskt tidsmål? 

Avit Bhowmik är kritisk till hur begreppet klimatneutralitet används. 

– Jag tycker begreppet är problematiskt. Det riskerar att skapa ett teknologiskt beroende av exempelvis geoengineering eller koldioxidinfångning, tekniker som ännu bara finns i pilotfas. 

Han menar att fokus måste ligga på att minska utsläppen radikalt, inte på framtida tekniska lösningar. 

– Sverige har som mål att nå klimatneutralitet 2045. Det är inte tillräckligt ambitiöst, med tanke på att rika länder har bidragit mycket mer till klimatförändringarna än låginkomstländer. 

Vi har en skyldighet både vetenskaplig och moralisk 

För Avit Bhowmik är det självklart att forskare måste tala om tid, inte bara som en vetenskaplig parameter, utan som en moralisk uppmaning. 

– Det är vårt ansvar att kommunicera brådskan i klimatkrisen. Vi utbildar framtida generationer och vi har ett ansvar för att de ska ha en trygg framtid. 

Han betonar att klimatforskning inte bara handlar om fakta, utan om att skapa handlingskraft. 

– Forskning måste inte bara beskriva världen, utan också ge människor möjlighet att agera i tid. Vi har en skyldighet att bidra till det, säger Avit Bhowmik.