Margareta Dahlström lämnar i vår sitt uppdrag som föreståndare för CRS och rektor har fattat beslut om vem som blir ny föreståndare från 1 april.
Det blir Moa Tunström, lektor i kulturgeografi, som efterträder Margareta Dahlström. Uppdraget som föreståndare börjar den 1 april nästa år och sträcker sig till och med 31 mars 2024.
Hur samspelar ekologisk, småskalig matproduktion med bevarandet av vårt biokulturella arv? Är det biokulturella arvet ett hinder eller en möjlighet? Vad påverkar jordbrukets förutsättningar att driva småskalig, närproducerad mat?
... du tillbringar en hel del tid i kommunarkiven i Storfors och Arvika just nu. Vad gör du där?
- Jag jobbar med min avhandling och läser handlingar från framför allt de gamla folkskolestyrelserna och skolstyrelserna. Syftet är att undersöka hur man på lokal nivå har hanterat och genomfört skolreformer mellan åren 1950 och 1968.
Varför är just den tidsperioden intressant?
- Under perioden 1950 till 1968 genomförs en av de största skolreformerna hittills i Sverige.
Spåren efter torpare, backstugusittare, hantverkare och arbetare – de som brukar kallas de obesuttna - finns överallt i jordbrukets, skogens och städernas landskap, men är sällan uppmärksammade av den traditionella arkeologin. Nu har de lyfts fram genom nya boken "De obesuttnas arkeologi: människor, metoder och möjligheter" - och konferensen "De obesuttna 2020."
Torpare, backstugusittare och städernas trångbodda arbetare är människor som levde under osäkra villkor.
Twitterkonferensen "Shaped by Steel" arrangeras av The Social Worlds of Steel, ett forskningsprojekt vid Swansea University som undersöker stålindustrins påverkan på människor och samhällen i 1900-talets Wales. Bland föreläsarna finns fil. dr.
FN:s nätverk för hållbar utveckling (Sustainable Development Solutions Network,SDSN) är ett nätverk som samlar vetenskaplig och teknisk expertis för att främja integrerade strategier för att genomföra hållbara utvecklingsmål och Parisavtalet.
Nätverket har särskilt fokus på att lokalisera de hållbara målen, undervisa om hållbar utveckling och stödja genomförande av hållbarhetsmålen.
En arbetsmetod för att synliggöra olika värden i skogen har tagits fram inom projektet Ingoskog. Metoden bygger på en vidareutveckling av det norska konceptet landskapsresursanalys och väcker intresse, nu senast på ett seminarium med Region Värmland. Vid seminariet presenterades fyra studier med koppling till en hållbar skoglig bioekonomi.
En hållbar skoglig bioekonomi är en hörnpelare i utvecklingen mot en grön omställning i de nordiska länderna.
Margareta Dahlström, professor i kulturgeografi och föreståndare för CRS, är ledamot i styrelsen för Reglab sedan1 januari 2020.
Reglab är en mötesplats för regioner, myndigheter, forskare och andra för att fördjupa kunskapen kring de regionala utvecklingsfrågorna. Här ingår bland andra 21 regioner, Vinnova, Sveriges kommuner och regioner samt Tillväxtverket. Reglab anordnar olika lärprojekt, seminarier och genomför analyser av olika regionala frågor.
Det finns en ganska stor grupp från främst Tyskland och Nederländerna som har valt att flytta till Skandinavien. Anledningarna till flytten från urbana, tättbebyggda områden i hemländerna ut till skogen mitt i obygden är flera. Tidigare forskning har främst betecknat detta som en önskan att byta livsstil, från stressigt storstadsliv till lugnet på landet.
Besöksnäringens aktörer är numera online, vilket förändrar förutsättningarna för hur näringen kommunicerar med besökare, hur marknadsföring, reseplanering och bokningar sker samt besökarnas upplevelse på plats. Vilka möjligheter ger nya digitala lösningar för besöksnäringen? Projektet Platsbaserade digitala upplevelser har som mål att bidra till ny kunskap, nya idéer och ökad samverkan, genom en utvecklings-och innovationsprocess .
… inom Forskarskolan om hållbar samhällsförändring sedan 1 februari i år. Varför har du valt att forskarutbilda dig?
- Ja, för att jag är nyfiken, vill lära mig mer, förkovra mig och även bidra till att utveckla kunskapen i socialt arbete som område...
...
De första dagarna i mars träffades en grupp forskare från University of West England, University of Gloucestershire, Linköpings universitet och Karlstads universitet i en workshop i Karlstad på temat tvärvetenskaplig forskning i samverkan med aktörer utanför akademin.
Syftet med dagarna var dels att ge forskarna möjlighet att träffas och ta del av varandras forskning som källa för lärande och inspiration men också för att på ett informellt sätt undersöka möjligheter till
Projektet Ingoskog, om grön omställning i skogen, skulle ha haft sin slutkonferens i maj. Men på grund av spridningen av coronaviruset flyttas konferensen fram.
- Vi hoppas att kunna genomföra konferensen 18-19 augusti och kommer att besluta detta i mitten av maj. Då kommer vi också se vilka former konferensen ska ha, säger projektledaren Margareta Dahlström. Då kommer också anmälan att åter öppna till konferensen.
I november hölls ett seminarium på Klarälvdalens folkhögskola. På programmet stod presentation av forskningsresultat, ett praktiskt exempel från besöksnäringen i Trysil, Norge och det värmländska arbetet med ett regionalt skogsprogram.
Det finns många exempel på hur lokala föreningar och organisationer på landsbygden bidrar till att hålla ihop och utveckla lokalsamhället. Det kan handla om allt från att idrottsföreningen driver byns affär till den föräldrakooperativa förskolan. Hur påverkas det lokala samhället när civilsamhället åtar sig en allt större del av servicen?
