Det var rubriken på förra veckans avslutande konferens i projektet ”Platsbaserade digitala upplevelser (PDU)”. Tre platser – Glaskogen, Kristinehamns skärgård och Sunne, med fokus på kultur och berättande – har blivit djupanalyserade av forskare på Karlstads universitet.
Att vara verksam inom besöksnäringen är en utmaning. Ofta drivs besöksplatserna av mindre företag med knappa resurser. Att gå hand i hand med en målgrupp som ställer allt högre krav på digitala lösningar och upplevelser är inte helt enkelt. Men en digital utveckling behöver inte vara en app i miljonklassen. Det går att göra sin besöksplats digital med betydligt mindre medel.
- Det är många inom besöksnäringen som är rädda för den digitala utvecklingen och tror att det är något väldigt stort, lyxigt och exklusivt, säger Lotta Braunerhielm, universitetslektor i kulturgeografi och turismvetenskap vid Karlstads universitet. De tänker sig digitala lösningar som Virtual Reality (VR) och Augmented Reality (AR), medan det istället kan vara enkla små lösningar som fungerar bäst att börja med. I projektet har vi försökt förmedla en orädsla för den digitala utvecklingen.
Projektets slutkonferens redovisade vad projektet har gjort och lät deltagande entreprenörer berätta om sina upplevelser och lärdomar. Projektet hade tre tydliga mål:
Kunskapsspridning – Den digitala förändringen inom besöksnäringen, vad den innebär och vilka konsekvenser ett besöksmål måste förstå samt att besöksnäringen själva behöver ta kommandot över den digitala utvecklingen och inte låta sig styras av tekniken.
Inspirera till produktutveckling –Projektet har som slutprodukt tagit fram konceptskisser för platsbaserade digitala upplevelser.
Utveckla en metod för att arbeta platsbaserat - En metodhandbok har tagits fram för inspiration för företag inom besöksnäringen.
Vi har markerat var vi befinner oss på sociala medier i många år – varför har besöksnäringen släpat efter här?
- Digitalisering handlar inte bara om sociala plattformar. Det finns andra möjligheter att skapa lösningar som är platsspecifika. Det är den kunskapen som branschen inte riktigt har förstått eller har kunskap om. Även om man finns på sociala medier och hemsidor så förstår man inte den makt som besökarna har och hur betydelsefullt det är att förstå hur plattformarna fungerar. Att få kunskapen bakom är viktig.
Kan du ge exempel på små digitala insatser som har betydelse för branschen?
- Vi har som forskare fördjupat oss i varje plats och försökt hitta olika typer av lager från en plats och tittat på vad som inkluderas och exkluderas i det som berättas om platsen och analyserat platsernas digitala representation. Både vad man presenterar från entreprenörernas sida men också den digitala bilden som förmedlas av besökare, alltså hur besökare uppfattar, upplever och förhåller sig till platsen. Vi har också tittat på vilka hashtags som används mest på respektive plats. När vi har lyft resultatet för entreprenörerna så har många fått en aha-upplevelse och insett att de saknar kopplingar till olika perspektiv, exempelvis att koppla ihop dåtid med nutid och tvärtom, eller att inte exkludera vissa grupper i samhället. Ett konkret exempel är att inte bara lyfta fram männens historia utan även kvinnor och barn.
Många föreståndare för besöksmål ser sig själva som experter på sin plats men ofta finns det mycket mer att plocka ur historierna från en plats. Lokalbefolkningen känner ofta till saker som en besökare inte får uppleva. Det beskrivs i projektet som dolda berättelser och kan innehålla mängder av information och material lämpade till att vidareutveckla digitalt.
- Det kan vara allt från historia, seder och bruk eller traditioner, säger Lotta Braunerhielm. Man behöver få den kunskapen innan man börjar med små enkla digitala lösningar.
Ett exempel på enkel digitalisering är att spela in filmer med koppling till sitt besöksmål. Det är ett sätt att förbereda besökaren före besöket och något man kan producera med enkla medel. Vi har således jobbat både med perspektiv kring tid och rum men även före, under och efter ett besök.
- I ett tidigare projekt arbetade vi med Vildmark i Värmland. De insåg att de bara förmedlade nutid och inte dåtid. De byggde ett hus där besökaren kan se en film om flottningens betydelse för Värmland innan de ger sig ut på älven. På så sätt får besökaren platsens historiska perspektiv och kopplar samtidigt nutid med dåtid.
Hur ser den digitala utvecklingen ut i värmländska företag inom besöksnäringen?
- Vi har märkt att kunskapen kring det här har varit väldigt låg. Branschen har inte förstått att man måste lära sig att förstå hur besökare beter sig på sociala medier och vilken makt de stora plattformarna faktiskt har. Och hur de styr.
Lotta Braunerhielm arbetar tillsammans med Fredrik Hoppstadius, biträdande universitetslektor i kulturgeografi, på en litteraturstudie över forskning inom turism och digitalisering. Mycket av material handlar om datavetenskap och maskininlärning – alltså mest om den tekniska utvecklingen. Turismforskningen liksom praktiken har fortfarande mycket att lära. Kunskap och förståelse behövs för att besöksnäringen ska ta kommandot över sin egen utveckling och låta tekniken utvecklas utifrån besöksnäringens platser och syften.
- En viktig aspekt är att vi har tagit med Geomedia-perspektivet. Alltså att förstå kopplingen mellan teknik och plats och hur de påverkar varandra. Dit har således inte turismforskningen och besöksnäringen kommit.
Handboken – vilken betydelse kommer den att ha?
- Den har spridits och inspirerat och det går utmärkt att använda vissa delar ur den utifrån de förutsättningar ens besöksplats har. Handboken kan också appliceras på annan forskning och utveckling.
Slutligen, kan ett besöksmål klara sig utan digitalisering?
- Besökare, främst den yngre generationen, men även vi vuxna, ställer tveklöst högre krav idag. Vi söker information själva inför olika besök. Det gör att man som besöksmål behöver hänga med vilket återkopplar till det här med förståelse. Sedan är det ju så att det vi har arbetat med är att komplettera berättelser om platser. Det handlar inte om att byta ut ett fysiskt besök, det fysiska mötet och besöket är viktigt. Men upplevelsen kan förhöjas med digitala verktyg. Det kommer mer och mer i Europa men i Värmland har vi inte riktigt hängt med.
Forskare från Karlstads universitet som varit delaktiga i PDU-projektet
Lotta Braunerhielm, projektledare och universitetslektor i kulturgeografi och turismvetenskap
Linda Ryan Bengtsson, universitetslektor i medie- och kommunikationsvetenskap
Eva Kingsepp, universitetslektor i medie- och kommunikationsvetenskap
Laila Gibson, adjungerad lärare i turismvetenskap
Fredrik Hoppstadius, biträdande universitetslektor i kulturgeografi
Slutkonferensen för PDU-projektet genomfördes digitalt från Aula Magna på Karlstads universitet och var den största digitala produktion som genomförts efter universitetets digitala examenshögtid.
Representanter från Sunne, Kristinehamn och Glaskogen berättar om sina digitala erfarenheter i rollen som aktiva inom besöksnäringen.
