Få företag och ekonomiska verksamheter i Sverige väljer att organisera sig på annat vis än det traditionella, till exempel som arbetskooperativ. Till skillnad från det traditionella där företag ägs och drivs av kapitalägare och arbetsgivare, organiserar sig arbetskooperativen i Kristin Wiksells forskning i stället demokratiskt och jämlikt genom att alla som arbetar i företaget gemensamt äger och driver det.
Kristin Wiksell, har nyligen doktorerat inom sociologi vid Karlstads universitet med sin avhandling Organizing for Social Change: Worker Cooperatives as Resistance to Capitalism.
- Arbetskooperativen i min studie är personalägda ekonomiska föreningar som återfinns inom transport, drama, kulturarv, miljö och konst, och de har valt att organisera sig som kooperativ för att bidra till en förändring i samhället och för att erbjuda ett alternativ till kapitalismen. Det är deras sätt att visa på hur de tycker att samhället ska se ut och fungera.
Kristin Wiksell förklarar vidare att arbetskooperativen organiserar sig som ett företag för social förändring genom att realisera en typ av organisationsform som de tycker är bättre för både individer och samhälle, än dominerande kapitalistiskt drivna företag. Detta avspeglas inte bara i arbetskooperativens demokratiska organisationsstruktur, utan också i många andra aspekter av hur de väljer att arbeta, till exempel i hur de förhåller sig till sin omgivning och i organisationens innehåll, ekonomi och relationer.
- Jag har analyserat denna alternativa organisering för social förändring utifrån begreppet konstruktivt motstånd som kommer från forskningsfältet motståndsstudier, där man tittar mycket på relationer mellan motstånd och makt. Konstruktivt motstånd handlar om att man gör motstånd genom att skapa det alternativ man önskar sig istället och att det på sikt kan underminera och kanske till och med ersätta det man är emot.
Inom arbetskooperativ organiserar man sig jämlikt och demokratiskt, till exempel har alla medlemmar en röst i beslutsfattandet och äger lika mycket av företaget. Andra aspekter som har framkommit i Kristin Wiksells studie är att arbetskooperativen lägger stor vikt vid sociala och miljömässiga värderingar, så som att se till alla tjänar lika mycket oavsett vilket arbete man utför, minska fokus på ekonomisk vinst och tillväxt, samt att agera utifrån vad som är bra för miljön, medarbetarna och samhället i stort.
- Arbetskooperativen stöter också på svårigheter, de måste anpassa sig. De kan behöva sälja sina tjänster billigare än de hade velat för att konkurrera med andra och anpassa sin marknadsföring för att framstå som mer konventionella. Innan kunderna har lärt känna verksamheten har de en tendens att uppfatta kooperativa företag som mindre seriösa. Men när väl kunden är inne i verksamheten ser man snarare det motsatta. Då uppfattas det som väldigt positivt med den demokratiska strukturen.
Ett av arbetskooperativen som har deltagit i forskningsstudien berättade att de vid uppstarten av företaget trodde att de skulle kunna använda faktumet att de var ett arbetskooperativ som ett argument i sin marknadsföring, att det var något som andra skulle se positivt på. Men kooperativet möttes istället med funderingar på om de var ett seriöst företag.
- Det finns ett stort behov av kunskapsspridning om arbetskooperativ. Att kooperativen kan ha svårt att prata om vad de är och arbetar för minskar deras förmåga att vara kunskapsspridare. Samtidigt som vi nu också ser ett ökat intresse för den här formen av verksamhet från ett politiskt håll och inom lobbyorganisationer. Framtiden ser ljusare ut för arbetskooperativen, men mycket mer behöver hända om vi vill se mer personalägande och ökad ekonomisk demokrati.
Avhandlingen Organizing for Social Change: Worker Cooperatives as Resistance to Capitalism i Diva
