Berättelserna från #MeToo, började höras och synas under hösten 2017. De visade att diskriminering och sexuella trakasserier förekommer i många branscher och i alla delar av samhället. I Sverige gav debatten upphov till nära 80 upprop av kvinnor i olika yrken, som gick ihop, organiserade sig, skrev debattartiklar och gjorde sina röster hörda. Vilka versioner av feminism och rättvisa var det syntes mest i debatten? Och vilka hamnade i marginalen i svenska #MeToo på sociala medier? Det är ämnet för en kommande avhandling, som Lisa Lindqvist, doktorand i sociologi arbetar med.
Lisa Lindqvist började sina forskarstudier i september förra året och deltar i forskarskolan som är knuten till CRS, Centrum för forskning om hållbar samhällsförändring. Under sina tidigare studier har hon bland annat skrivit uppsats om hur sexualbrott skildras i medierna.
- MeToo-rörelsen förenar både teknologi och politik. Jag är intresserad av hur problem och lösningar formulerades i sociala medier under hashtaggen MeToo, och hur vi som använder sociala medier tillsammans med de sociala medieplattformarnas sätt att fungera tillsammans skapar, formar och sorterar de texter och bilder som #MeToo består av, berättar Lisa Lindqvist.
Vill se hela bilden
Planen är att samla in alla svenskspråkiga twitter-inlägg som har hashtaggen MeToo. Det blir ett sätt att se helheten, den som egentligen ingen tar del av eftersom innehåll filtreras efter intresse på sociala medier. Hon ska även göra intervjuer med de som deltagit i #MeToo-debatten i sociala medier, för att se hur de upplevde att vara en del av den här globala rörelsen, varför de deltog, och hur de upplevde just den digitala aktivismen – att använda sociala medier för politisk debatt.
- Min tanke, min tes, som jag vill pröva i undersökningen, är att vissa röster hörs mycket mer än andra – även om bilden är att många deltar i debatten. Vissa personer blir informella ledare. Det handlar både om hur vi som mottagare fungerar och hur tekniken bakom de sociala medieplattformarna är utformad. Algoritmerna som sorterar innehållet i sociala medier premierar ett visst innehåll och vissa personer, utifrån hur populära de är. Det tror jag gör att enkla budskap med enkla, individuella lösningar främjas och syns mer än komplexa formuleringar kring problem och lösningar, säger Lisa Lindqvist.
Viktig samhällsdebatt
I efterdyningarna av #MeToo har en del kritik riktats mot medierna för pressetiska övertramp när kändisar som anklagades fick sina namn publicerade. Dessa fall fick en hel del uppmärksamhet i nyhetsrapporteringen.
- Det intressanta i just svenska medier är att även om man ofta pratade om individuella kändisar och lösningar, som att enskilda kvinnor skulle gå ut och varna för vissa män, så pratade man även mycket om strukturer, till exempel tystnadskultur. Forskning visar att där skiljer vi oss från exempelvis danska medier. #MeToo var en viktig samhällsdebatt. Och även om ändringen av sexualbrottslagen 2018 till att inkludera samtycke inte var ett direkt resultat av #MeToo, så snabbades det nog på av hur mycket fokus den här frågan fick i den allmänna debatten.
Lisa Lindqvist har två magisterexamina i ryggen, en i genusvetenskap och en i sociologi. Hon har studerat i Uppsala, Lund och Stockholm och jobbade i tio år som kommunikatör, främst med digital kommunikation. Hon har även jobbat med start-up-verksamhet i Danmark. Att starta forskarstudier vid ett nytt lärosäte mitt under pandemirestriktioner har inneburit en hel del utmaningar.
- Allt detta ensamarbete har blivit något av en chock och en väldigt annorlunda upplevelse för mig som tidigare jobbat så mycket team-baserat. Trots det har tillvaron ändå fungerat förvånansvärt bra och jag har fått gott stöd av handledare och kollegor, inte minst genom forskarskolan, säger Lisa Lindqvist.
