Dags att söka utbildning!

High jumper Melwin Lycke Holm, 21, grew up in Karlstad. From an early age he was strongly influenced by his father, the Olympic champion in high jump, Stefan Holm. As a multiple junior champion, both nationally and internationally, Melwin is now taking the final step into senior-level competition after this year’s outdoor season. At the same time, he is studying sports science at Karlstad University as part of the Elite Sports University programme and plans to graduate next spring.

When did you yourself become interested in high jump, and when did you decide to pursue your sport at an elite level?

Höjdhopparen Melwin Lycke Holm, 21 år är uppvuxen i Karlstad. Han har minst sagt influerats sen barnsben av sin pappa, olympiska mästaren i höjdhopp, Stefan Holm. Som flerfaldig juniormästare, både nationellt och internationellt tar Melwin efter årets utomhussäsong det slutgiltiga klivet in i tävlingsvärlden för seniorer. Parallellt läser han, inskriven vid Elitidrottsuniversitetet, Karlstads universitet, idrottsvetenskap och planerar att ta ut en examen nästa vår.

Frågan är när du själv fastnade du själv för höjdhoppning och när bestämde du dig själv för att du ville elitsatsa på din idrott?

Karlstads och Göteborgs universitet beviljas 37,5 miljoner kronor från Vetenskapsrådet inom det strategiska forskningsområdet Excellens i skolan. Satsningen är en av de största i Sverige på praktiknära skolforskning. Syftet är att utveckla undervisningen med målsättningen att förbättra elevers resultat och öka likvärdigt lärande.

– Det är otroligt roligt och spännande och ett stort erkännande av kompetensen hos den ämnesdidaktiska forskningsmiljön på Karlstads universitet, säger Christina Olin-Scheller, professor i litteraturvetenskapens didaktik och pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet. Det är betydelsefullt för vårt lärosäte och extra viktigt för lärarutbildningen som står bakom satsningen.

Vad är egentligen handledning, och hur kan den stärka professionen i skola och förskola? Det är frågor som står i centrum i ett aktionsforskningsprojekt vid Karlstads universitet, där ett nytt nätverk samlar yrkesverksamma för att utforska handledning som professionell praktik.

Rektorer, specialpedagoger, lärare, förskollärare och utvecklingsledare möts nu regelbundet med ett gemensamt mål: att fördjupa förståelsen för handledning och utveckla arbetssätt som stärker både individer och verksamheter. Nätverket består i dag av tio personer, och vid den senaste träffen deltog fem representanter från olika skolformer. 

Arbetet kombinerar kollegialt lärande med ett aktionsforskningsprojekt lett av Ebba Hildén, fil.dr. i pedagogiskt arbete, och Jehona Tahiri-Berg, universitetsadjunkt i pedagogiskt arbete, båda verksamma vid Karlstads universitet.

När papper torkar och återväts förändras dess egenskaper permanent. Detta fenomen kallas förhorning. Nu visar ny forskning att processen är mer komplex än man tidigare trott, och att både temperatur, fukt och fibertyp spelar avgörande roller.

Förhorning innebär bland annat att fibrer i pappersprodukter får försämrad förmåga att ta upp vatten. Detta spelar stor roll för allt från pappersproduktion till återvinning där kontroll över materialets styrka och hållbarhet är avgörande. 

– Förhorning handlar i grunden mer om att ta bort vatten än om att tillföra värme och det betyder att vi nu faktiskt kan styra materialets egenskaper och undvika onödiga styrkeförluster, säger Björn Sjöstrand, docent i kemiteknik och projektledare för forskningsprojektet.

Hur upplevs jämställdhetsarbete på arbetsplatsen – som en gemensam utforskande resa eller som ett krav uppifrån? Det har Maja Herstad, doktorand i sociologi vid Karlstads universitet, undersökt. Resultaten visar att känslor spelar en större roll i detta förändringsarbete än vad många kan tro.

– Känslor är centrala i jämställdhetsarbete eftersom de hänger ihop med både hur vi upplever oss i en hierarki och hur vi skapar mening. Det påverkar om vi agerar eller drar oss tillbaka, säger Maja Herstad. I frågor som rör kön, status och resursfördelning kan känslor som irritation, skuld eller skam väckas – och de kan både driva och hindra förändring.