Välkommen hit!

Universitetsstyrelsen har antagit årsredovisning och bokslut för 2025. Ett år som inledningsvis präglades av överraskande pensionsprognos och restriktivitet, men också faktorer som påverkade ekonomin i positiv riktning.

Årsredovisningen och bokslutet för 2025 antogs av universitetsstyrelsen 18 februari. Verksamhetsutfallet blev -10 miljoner kronor, vilket är bättre än både prognos och budget.

Inför 2025 beslutade universitetsstyrelsen om en budget på -29 miljoner kronor. Ett planerat underskott som är ett led i de senaste årens strategiska satsningar på biträdande lektorer och fler doktorander. Dessa satsningar finansieras av medel från universitetets myndighetskapital.

När vi pratar om dyslexi tänker många på svårigheter med att läsa och skriva. Men vad händer när elever har både dyslexi och särskild begåvning? Dessa elever kan klara standardiserade läsförståelsetest när förståelsen bedöms genom flervalsfrågor. På så sätt fångas inte de avkodningsproblem som är typiska för dyslexi. Det kan innebära att svårigheterna förblir osynliga – både för lärare, elever och föräldrar.

En ny avhandling av Tove Ekelund, doktor i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet, undersöker just detta: hur kan vi upptäcka dyslexi hos elever med särskild begåvning? Forskningen fokuserar på begreppen dold dyslexi och twice-exceptionality – alltså elever som har både styrkor och svårigheter som påverkar varandra. Studien bygger på resultat från läs- och skrivtester, skattningsskalor för särskild begåvning samt intervjuer med 24 elever mellan 10 och 16 år. Flera av dem har en tidigare begåvningsutredning med konstaterad IQ över 120 och en dyslexidiagnos.

SII 2026 konferensen handlade om systemintegration – hur man kombinerar hårdvara, mjukvara och olika tekniska delsystem till fungerande helheter. Ett område som är centralt inom modern robotik, automation, industriella system och smarta teknologier bland annat inom hälsa, tillverkning och energi.

– Jag medverkade vid årets konferens som program-medordförande, säger Jorge Solis, docent i elektroteknik. Vi fick in ett rekordstort antal konferensbidrag, totalt 389 vetenskapliga artiklar samt 49 Late Breaking Reports och över 100 biträdande redaktörer allokerades för att granska varje inlämnat konferensbidrag.

Baserat på den vetenskaplig granskningen av konferensbidrag, accepterades endast 73 procent, vilket gav en mycket hög nivå på presentationerna.

Forsknings- och undervisningsmiljöer presenterades liksom goda exempel på undervisning som främjar aktivt lärande och stärker forskningsbaserad undervisning.

– Mellan den 9 och 13 februari tog vi emot en delegation från fysikinstitutionen vid universitetet i Bukarest, Rumänien, säger Andrea Muntean, universitetslektor i fysik. De besökte oss inom ramen för Erasmus+ och som en fortsättning på ett besök från 2025, då vår kollega Lorena Solvang reste till Bukarest. Våra gäster arbetar vid avdelningen för materiens struktur, atmosfär- och geofysik samt astrofysik, där Sandra Voinea är prefekt.

Epstein-skandalen är ett globalt eko som aldrig tystnar – en historia där ekonomi, politik och kungahus trasslat in sig i ett nätverk där eliter tycks ha rört sig enligt helt egna regler. Michael Karlsson och Henrik Örnebring, båda professorer i medie- och kommunikationsvetenskap vid Karlstads universitet, reder ut vilka faktorer som styr en medial superberättelse med maximal clickbait-faktor.

– Hela historien är som en checklista på nyhetsvärderingskriterier, säger Michael Karlsson. Eliter, dåligt beteende, missbruk av förtroende – rent storymässigt så är det 10-poängare överallt när det gäller att pricka rätt i dramaturgin som brukar kallas ”De högas fall”. Och historien har dessutom tagit fäste i en mängd länder. Det gör den ovanlig i sitt omfång.

Hur kan ny forskning snabbare omsättas i det dagliga arbetet i vården och göra verklig skillnad för människor i Värmland? Den frågan stod i centrum när den årliga forskningskonferensen Forum Värmland arrangerades den 11 februari.

”Vad är bäst för Ester?”

Lars Christensen, hälso- och sjukvårdsdirektör i Region Värmland, inledde dagen med den välkända frågan: ”Vad är bäst för Ester?”

Uttrycket syftar på samverkansmodellen ESTHER från Jönköpings län, där ”Ester” är en symbol för patienten. Frågan fungerar som kompass i utvecklingen av en personcentrerad vård – med utgångspunkt i patientens behov, förmågor och förväntningar.