Välkommen hit!

Under två dagar samlades geografilärare, lärarutbildare och forskare från hela landet på Karlstads universitet. Geografdagarna blev en mötesplats för kunskapsutbyte, inspiration och diskussion om geografiämnets roll i en tid präglad av stora samhällsförändringar.

Under konferensen stod frågor om miljö- och klimatkriser, geopolitiska utmaningar, nya läro- och kursplaner samt framtidens lärarutbildning i fokus. Deltagarna tog del av föreläsningar från svenska och internationella forskare, presentationer av aktuell geografididaktisk forskning och samtal om geografiämnets utveckling inom skola, högre utbildning och samhälle.

Det övergripande temat för Geografdagarna var ”Geografiämnet i förändringens tid”. 

Talangutveckling och tidig selektion väcker frågor som berör hela barn- och ungdomsidrotten. Hur bedömer vi potential när unga utvecklas i olika takt? Vad händer med motivationen hos dem som väljs ut – och dem som väljs bort?

20–21 oktober 2026 arrangerade Nationellt forskningscentrum för barn- och ungdomsidrott vid Karlstads universitet, en konferens som blev en mötesplats för forskare, beslutsfattare, tränare och andra engagerade i barn- och ungdomsidrott. En möjlighet att utbyta erfarenheter, knyta kontakter och diskutera hur vi skapar utvecklingsmiljöer där fler får möjlighet att växa. Anna Iwarsson, ordförande för Riksidrottsförbundet och SISU Idrottsutbildarna, inledde konferensen.

Kan konserter, festivaler och andra liveevenemang bidra till ett mer hållbart samhälle? Det ska forskare vid Karlstads universitet undersöka i projektet Bortom strålkastarljuset: Navigera hållbar utveckling och ge kraft åt förändringsagenter i eventbranschen.

Projektet ska undersöka hur liveevenemang kan bidra till en mer hållbar utveckling, inte bara genom att minska sin miljöpåverkan utan också genom att påverka hur människor tänker och agerar kring hållbarhet. 

– Särskilt intressant är hur artister, arrangörer och andra aktörer kan fungera som förändringsagenter samt hur publiken reagerar på och engagerar sig i olika hållbarhetsinitiativ, säger Jenny Karlsson, lektor i företagsekonomi vid Centrum för tjänsteforskning (CTF) vid Karlstads universitet. 

Hur ska vi värma våra hus och kyla våra byggnader i framtiden utan att belasta klimatet mer än nödvändigt? Tekniken är en viktig del av lösningen, men det räcker inte att utveckla effektivare energisystem. I centrumet HEAT-X samlas kompetens för att påskynda utvecklingen.

Värme i våra bostäder, kyla i livsmedelsbutiker och energi till industrin - uppvärmning och kylning står för en stor del av Europas energianvändning. Nu ska ett nytt nationellt kompetenscentrum undersöka hur systemen kan bli mer hållbara. Forskare vid Karlstads universitet ska bidra med kunskap om policy, social innovation och hur människor kan bli mer delaktiga i energiomställningen.

Elevinflytande, samarbete och tydligt ledarskap kan göra skolbibliotek till en aktiv del av undervisningen. Det visar ett forskningsprojekt där grundskolor i Karlstads kommun utvecklat sina bibliotek utifrån elevernas och personalens behov.

Ett skolbibliotek är mer än en plats för boklån. Rätt använt kan det stärka elevernas läsintresse och bli en viktig resurs i undervisningen. Det visar det praktiknära forskningsprojektet Rum för utveckling? Skolbibliotek i grundskolan, som genomfördes inom ramen för ULF*, i samverkan mellan Karlstads universitet och fem grundskolor i Karlstads kommun. Projektet undersökte hur skolbiblioteket kan integreras tydligare i skolans pedagogiska arbete. Tre faktorer framträdde särskilt tydligt: elevinflytande, samarbete mellan lärare och bibliotekspersonal samt ett engagerat ledarskap.

När Centrum för tjänsteforskning, CTF, firar 40 år tänker jag tillbaka på min egen doktorandtid på Frödingshöjd. Det jag minns tydligast är kollegorna, samtalen och hur vi prövade våra idéer tillsammans. I dag ser jag hur mycket den vardagen betydde för min utveckling som forskare.

Jubileet ger också anledning att fundera över hur vi ger kunskapsmiljöer möjlighet att utvecklas över tid.

Den frågan har vi arbetat med i Kvalitetsrådet. Vi är inne på sista omgången av universitetets egeninitierade sexårscykel av forskningsutvärderingar som syftar till att identifiera styrkor och utvecklingsområden genom extern kollegial granskning.

I analysen av bedömarrapporterna så här långt återkommer flera styrkor: en öppen och kollegial forskningskultur, stark samverkan med det omgivande samhället och nära kopplingar mellan forskning och utbildning.