Välkommen hit!

Den 7–8 maj samlades närmare 100 forskare, pedagoger och skolledare vid Karlstads universitet för konferensen Noralf, mötesplatsen för aktionsforskning inom utbildningsområdet.
– Vi kommer från olika professioner och det är det som är själva idén med konferensen, säger Anette Forssten Seiser, docent i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet och en av arrangörerna. Vi vill skapa förutsättningar för gemensamt lärande, där lärare, forskare och skolledare tillsammans utvecklar kunskap i, och om, sin praktik.

Noralf är en återkommande konferens inom nätverket för aktionsforskning. Sedan starten 2005 har Noralf vuxit till en viktig arena där olika professioner möts, utbyter erfarenheter och utvecklar kunskap tillsammans. Årets tema Aktionsforskning: förbättring, utveckling, aktivism lyfte särskilt fram aktionsforskningens ursprungliga idé, det vill säga att förena kunskap och handling i arbetet för social förändring. 

Genom grön kemi och smart bearbetning kan cellulosa ges nya egenskaper som resulterar i starkare papper och förbättrade barriärmaterial. Detta visas i en ny doktorsavhandling från Karlstads universitet.

Plast används i dag i stor utsträckning i pappersbaserade förpackningar som mjölk- och livsmedelskartonger för att skydda mot luft och fukt. Plast är dock fossilbaserad och svår att återvinna tillsammans med papper. I sin doktorsavhandling visar Mozhgan Hashemzehi hur massa kan modifieras på ett mer hållbart sätt för att minska behovet av plast i förpackningar.

Nu ska universitetstorget utvecklas till en mer levande och inbjudande plats med grönska och ny markbeläggning. Akademiska hus påbörjar avspärrningar från 11 maj och arbetet inleds 18 maj.

– Härligt att den här ytan nu också får nytt liv, precis som torget utanför hus 11 fick 2024, säger campuschef Olle Lilliestierna.

– Vi har jobbat fram de här idéerna i arbetsgrupper kopplade till Campusplan 2040 där personal, studenter och personal från Akademiska hus varit med.

Hela torgytan utanför huvudentrén berörs av utvecklingen, men den blir som mest märkbar på ytan söder om fontänen och i det nord-sydliga gångstråket mellan bibliotekshuset och hus 1 (se skiss). 

Immersion är känslan av att vara uppslukad på ett sätt så att uppfattningen av den omgivande miljön minskar – som att känna sig förflyttad. Virtual Reality (VR) brukar beskrivas som det ultimata immersiva mediet då det stänger ute det fysiska rummet för både syn och hörsel. Linnea Saltin, nybliven doktor i kulturgeografi och knuten till Geomedia, har forskat i ämnet.

Känslan av att du tappar bort tiden när du scrollar din telefon är ett exempel på hur bra digital teknik kan vara på att omsluta oss samtidigt som analoga upplevelser som att läsa en bok också kan vara väldigt immersiva.

Forskare vid Karlstads universitet har utvecklat en ny intelligent styrstrategi för batterilagring i klimatstyrda växthus. Genom att kombinera artificiell intelligens och signalbehandlingsalgoritmer med korttidsprognoser för elförbrukning och solelproduktion kan energikostnaderna minska samtidigt som belastningen på elnätet reduceras.

Växthus erbjuder optimala förhållanden för livsmedelsproduktion året runt, men är samtidigt mycket energikrävande. I den aktuella studien visar forskarna hur ett batterilagringssystem, styrt av förstärkningsinlärning, kan användas mer effektivt när växthuset har en hög andel lokal förnybar energi, såsom solceller.

I takt med att allt fler hushåll och byggnader både producerar och konsumerar energi exempelvis via solpaneler och elbilar, kräver energisystemen flexibla lösningar. Det här har Amal Nammouchi undersökt i sin avhandling, där forskningen ligger i skärningspunkten mellan artificiell intelligens och energi.

Vad är egentligen AI för tillämpad energi?