Välkommen hit!

Hur människor uppfattar och förstår samma fenomen på olika sätt är kärnan i fenomenografi, en forskningsansats med växande betydelse inom hälsovetenskap. När professor emerita Gerlese Åkerlind från Australian National University besökte Karlstads universitet fick doktorander, forskare och lärare möjlighet att fördjupa sig i både fenomenografisk metod och variationsteori för lärande.

Under en vecka genomfördes en forskarutbildningskurs i fenomenografi inom ramen för Forskarskolan hälsa. Fenomenografi är en kvalitativ forskningsansats med rötter i pedagogiken som undersöker variationer i hur människor uppfattar, erfar och förstår samma fenomen. Ansatsen har stor potential att bidra med värdefulla insikter inom hälsovetenskaplig forskning. Kursen innehöll föreläsningar, diskussioner och metodseminarier med fokus på både teori och praktisk tillämpning.

Karlstads universitet är en av tolv europeiska partnerorganisationer i projektet RDA som ska utveckla mer ansvarsfulla sätt att utvärdera forskning.
– Målet är att bidra till ett forskningssystem där forskning bedöms utifrån fler värden än traditionella prestationsmått, säger Georgios Pavlidis, docent i sociologi och projektledare vid Karlstads universitet.

I projektet ska forskare utveckla verktyg och indikatorer som hjälper lärosäten och forskningsorganisationer att utvärdera forskning utifrån kvalitet, öppenhet, relevans och samhällsnytta, snarare än enbart traditionella mått som citeringar och andra bibliometriska indikatorer.

Projektet utgår från principerna inom CoARA och DORA, internationella initiativ som verkar för mer rättvisa och kvalitativa metoder för att bedöma forskning och forskare.

Redan som sjuåring började Malte Pihlström spela hockey parallellt med flera andra idrotter. Men i tonåren bestämde han sig för att satsa på hockeyn. Idag är han lagkapten för U-20 laget inom Färjestad BK med sikte på en plats i klubbens A-lag. Parallellt med elitsatsningen på sin idrott studerar han vid Karlstads universitet och är inskriven på Elitidrottsuniversitetet.

Malte Pihlström är född och uppvuxen i Karlskoga. En stad med stark hockeytradition med ett lag i Hockeyallsvenskan. 

Hur kan forskning bidra till att barn och unga mår bättre, lär sig mer och får goda förutsättningar att utvecklas? Den frågan stod i fokus när Centrum för forskning om barns och ungas psykiska hälsa och uppväxtvillkor, CBU, bjöd in till seminarium.

Fyra forskare från Karlstads universitet presenterade aktuell forskning om psykisk hälsa, skolgång, tidiga insatser och hälsofrämjande arbete. Tillsammans visade presentationerna hur kunskap om barns och ungas erfarenheter, behov och livsvillkor kan bidra till att utveckla verksamheter.

Moyses Araujo, professor i fysik vid Karlstads universitet, deltog nyligen som plenarföreläsare vid Brazilian Materials Research Society Meeting (SBPMat), en av de ledande konferenserna inom materialvetenskap i Latinamerika.

Konferensen samlade omkring 2 300 forskare, ingenjörer och studenter från hela världen för att diskutera framtidens material för energi-, miljö- och teknikområden. 

En bra start när det gäller att läsa och skriva kan påverka hela skolgången. Under en inspirerande eftermiddag fick omkring 100 deltagare nya perspektiv på hur undervisningen kan stärka elevers läs- och skrivutveckling.

Den 6 oktober bjöd Regionalt utvecklingscentrum, Ruc, vid Karlstads universitet, och SOL i Värmland in till en eftermiddag med fokus på tidig läs- och skrivinlärning. Lärare, specialpedagoger, rektorer och andra intresserade fick ta del av aktuell forskning och konkreta undervisningsstrategier. Två föreläsare med olika perspektiv på området medverkade: Ulrica Kyrk, adjunkt i svenska språket och svenska som andraspråk vid Karlstads universitet, samt Linda Fälth, professor i pedagogik vid Linnéuniversitetet.