Välkommen hit!

Samarbete runtom Vänern, en klimatsmart järnvägstrafik och vägbyggen. Oavsett vilket regionalt projekt som ska planeras och genomföras är utmaningarna och antalet involverade aktörer många. Det finns alltså många argument för en starkare strategisk regional planering, men hur ska den vara organiserad och vem ska ansvara för den? Detta var utgångspunkten för det senaste seminariet i serien ”I samma landskap” arrangerat av CRS, Centrum för forskning om hållbar samhällsförändring.

Seminariet, som hade rubriken Strategisk planering i teorin och praktiken, inleddes med att Moa Tunström, lektor i kulturgeografi och föreståndare för CRS, presenterade resultat från ett uppdrag för Tillväxtverket om strategisk regional planering.

Hur kan vi förstå autism och ADHD på ett sätt som utgår från de som själva lever med funktionssätten. Det är en fråga som driver Hanna Bertilsdotter Rosqvist, nybliven professor i socialt arbete vid Karlstads universitet. Med ett normkritiskt och neuroaffirmativt perspektiv vill hon bidra till att skapa bättre stöd och större förståelse för neurodivergenta personer i samhället.

Hanna Bertilsdotter Rosqvist började sin forskarbana inom sociologi och genus- och sexualitetsforskning. Efter sin disputation i sociologi bytte hon bana och började forska om autism och ADHD utifrån ett neurodiversitetsperspektiv – ett perspektiv som utmanar normer och bidrar med nya sätt att förstå dessa funktionssätt. Det påverkar i sin tur hur stöd till målgruppen kan utformas.

Nu går vi mot slutet av ännu en termin och in i sommarperioden. Ett bra läge att sänka tempot lite, kanske till och med stanna upp en stund och reflektera – över egna och gemensamma insatser.

Karlstads universitet har funnits i sin nuvarande form i ett kvarts sekel, men som verksamhet betydligt längre. Den riktning vi går är resultat delvis av strategiska beslut som tagits och delvis av en organisk utveckling som skett längs vägen. Många personers kunskap, planer, ambitioner, ansträngningar, framgångar och misslyckanden samsas i en gemensam utvecklingsbana.

Boken ”Architecture for Mars” kombinerar avancerad teknik, tvärvetenskaplig teori och praktisk arkitektonisk vision med fokus på mänsklig hälsa, hållbarhet och etiskt ansvarstagande.

– Vi ville undersöka hur framtidens byggteknik kan skapa inte bara överlevnad, utan god livskvalitet för människor i extrema miljöer. Planeten Mars är ett testfall, men insikterna kan också förbättra hur vi bygger på jorden, säger Asaad Almssad docent i byggteknik. Vi måste tänka bortom teknik, vi måste tänka mänskligt. Vårt mål är att skapa livsmiljöer där människor inte bara överlever, utan också trivs och utvecklas.

Thomas J. Scheff, som var en av Karlstads universitets första hedersdoktorer år 2000, har gått bort. Universitetet tog emot beskedet med sorg och saknad.

Bengt Starrin, professor emeritus vid Karlstads universitet, nåddes av beskedet i slutet av maj. Han lärde känna Thomas Scheff på 1970-talet och minns honom med värme. Bengt Starrin berättar att Scheff inte bara var en framstående forskare, utan också en man med humor, en skicklig berättare och en estradör. 

– Jag minns hans förmåga att trollbinda åhörarna. Jag minns hans oförglömliga danssteg under en av hans många föreläsningar som videofilmades och senare visades i flera veckor på University of Californias egen tv-kanal. 

Kan en parasit styra sitt värddjur till att bete sig på ett sätt som gynnar parasiten själv? Ny forskning från Karlstads universitet visar att parasitiska larver från sötvattensmusslor faktiskt kan få sina värdfiskar att simma uppströms – till platser där musslorna får bäst chans att överleva som vuxna.

Om du sett The Last of Us har du fått en extrem version av en värld full av parasiter. Men i verkligheten är parasiter mycket mer sofistikerade – och betydligt vanligare – än vi ofta tror. Nästan 40 procent av alla kända arter är parasiter på något sätt. Och de fyller viktiga ekologiska roller.

– Sötvattensmusslor är ett tydligt exempel, säger Sebastian Rock, forskare i biologi. Som vuxna rör de sig knappt alls, men deras larver, så kallade glochidier, fäster sig vid fiskars gälar eller fenor. På så vis får de skjuts till nya områden.