Dags att söka utbildning!

Hur kan forskning bidra till att barn och unga mår bättre, lär sig mer och får goda förutsättningar att utvecklas? Den frågan stod i fokus när Centrum för forskning om barns och ungas psykiska hälsa och uppväxtvillkor, CBU, bjöd in till seminarium.

Fyra forskare från Karlstads universitet presenterade aktuell forskning om psykisk hälsa, skolgång, tidiga insatser och hälsofrämjande arbete. Tillsammans visade presentationerna hur kunskap om barns och ungas erfarenheter, behov och livsvillkor kan bidra till att utveckla verksamheter.

Moyses Araujo, professor i fysik vid Karlstads universitet, deltog nyligen som plenarföreläsare vid Brazilian Materials Research Society Meeting (SBPMat), en av de ledande konferenserna inom materialvetenskap i Latinamerika.

Konferensen samlade omkring 2 300 forskare, ingenjörer och studenter från hela världen för att diskutera framtidens material för energi-, miljö- och teknikområden. 

En bra start när det gäller att läsa och skriva kan påverka hela skolgången. Under en inspirerande eftermiddag fick omkring 100 deltagare nya perspektiv på hur undervisningen kan stärka elevers läs- och skrivutveckling.

Den 6 oktober bjöd Regionalt utvecklingscentrum, Ruc, vid Karlstads universitet, och SOL i Värmland in till en eftermiddag med fokus på tidig läs- och skrivinlärning. Lärare, specialpedagoger, rektorer och andra intresserade fick ta del av aktuell forskning och konkreta undervisningsstrategier. Två föreläsare med olika perspektiv på området medverkade: Ulrica Kyrk, adjunkt i svenska språket och svenska som andraspråk vid Karlstads universitet, samt Linda Fälth, professor i pedagogik vid Linnéuniversitetet. 

Vi står mitt uppe i arbetet med att ta fram en ny strategi med sikte på 2040. Uppdraget från universitetsstyrelsen har varit tydligt från början: strategin ska inte i första hand beskriva sådant som hör till ett universitets grunduppdrag, utan peka ut en tydlig riktning för hur vi vill utvecklas och vilken position vi vill ta i framtiden.

Att blicka 15 år framåt är förstås en utmaning. Ingen vet exakt hur omvärlden kommer att se ut 2040. Inte minst har de senaste årens utveckling lärt oss att teknikskiften, geopolitiska förändringar och nya samhällsutmaningar kommer att påverka oss på sätt som är svåra att förutse. Därför handlar arbetet inte om att förutsäga framtiden, utan om att bygga en organisation, en kultur, eller om man så vill, ett förhållningssätt som ger oss förmåga att möta olika möjliga framtider.

Med erfarenheter från universitet i flera delar av världen och ett starkt engagemang för demokrati, mänskliga rättigheter och utbildning har Annika Rudman tagit sig an uppdraget som dekan för HS-fakulteten.
– Jag vill bidra till fakultetens fortsatta utveckling genom dialog, samarbete och långsiktighet, säger Annika Rudman, som är dekan sedan den 1 juli 2026.

Annika Rudman är jurist och har under större delen av sitt yrkesliv arbetat inom akademin som forskare, lärare och ledare. Under de senaste tjugo åren har hon varit verksam vid universitet i flera länder, främst i södra och östra Afrika. 

– Erfarenheterna har format mig både som forskare och ledare och väckt ett starkt intresse för frågor om demokrati, mänskliga rättigheter, jämställdhet och utbildningens roll i samhällsutvecklingen.

Vägen från forskning till användning är inte alltid helt enkel. EU-projektet Kaleidos som pågick från februari 2024 fram till september 2026, har undersökt hur universitet kan bli bättre på att nyttiggöra forskning.

Karlstads universitet har tillsammans med universitet i Bologna, Barcelona och Lorraine utvecklat nya arbetssätt där forskning och samverkan används för att lösa samhällsutmaningar, snarare än att enbart sprida forskningsresultat. En viktig del i projektet Kaleidos har därför varit att se på samverkan ur ett större och mer holistiskt perspektiv menar Sofia Andersson, forskningsrådgivare på Grants and Innovation Office: