Välkommen hit!

Hur kan matematiklärare på gymnasiet använda programmering i undervisningen på ett bra sätt? Och hur kan användningen av programmering utveckla elevers matematiska förståelse? Det har Anders Borg, doktor i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet kikat närmare på.

Syftet med den här avhandlingen är att undersöka hur lärandeaktiviteter kan utformas för att integrera programmering i matematikundervisningen på ett bra sätt och hur gymnasieelevers användning av programmering påverkar deras matematiska förståelse.

Avhandlingen består av två studier. Den första handlar om elever som löser matematiska problem där programmering behövs. Den andra undersöker hur en lärare utformar programmeringsuppgifter för numeriska beräkningar och hur dessa uppgifter påverkar elevernas förståelse av matematiska begrepp.

Hur förmedlas förhistorisk tid i skolan, och i vilken utsträckning överensstämmer undervisningen med samtida arkeologisk forskning? Det är frågor som Lena Almqvist Nielsen har undersökt i sin avhandling “Förhistorisk tid i skolan: Historiekulturella, arkeologiska och didaktiska perspektiv på läroböcker, undervisningsfilm och platsbesök ca 1900–2020”, som hon disputerade med våren 2025.

Lena Almqvist Nielsens intresse för förhistorisk tid väcktes redan under hennes magisterutbildning i arkeologi. Efter examen började hon vikariera på en högstadieskola, där hon snart fann ett starkt intresse även för läraryrket. Det ledde vidare till lärarutbildning och därefter till en yrkesbana där arkeologi och didaktik har förenats – senast inom forskarskolan Käkk.

Socialstyrelsen är en central myndighet i genomförandet av regeringens politik på flera områden. Regeringen har utsett Birgitta Persdotter, docent i socialt arbete, till ny ledamot i myndighetens styrelse.

Socialstyrelsen verkar för god hälsa och social välfärd samt omsorg och vård av hög kvalitet på lika villkor för hela befolkningen. Socialstyrelsens kärnverksamhet är en viktig del i att möta flera av de mest aktuella och akuta utmaningarna i socialtjänsten och hälso- och sjukvården. 

Regeringen har nu utsett fyra nya ledamöter till myndighetens styrelse och Birgitta Persdotter är en av dem. 

– Jag känner mig både hedrad och tacksam för förtroendet. Det är ett inspirerande och viktigt uppdrag, säger Birgitta Persdotter.

Hur förklarar man avancerad forskning på ett sätt som är begripligt även utanför akademin? Det har industridoktoranderna i forskarskolan EXACT vid Karlstads universitet nu fått göra framför kameran. Fyra nya kortfilmer, där doktoranderna presenterar sin forskning på ett populärvetenskapligt sätt, har nyligen publicerats.

Filmerna är en del av ett nytt inslag i doktorandutbildningen, där kommunikation står i fokus. I stället för att enbart presentera sin forskning i traditionella akademiska format har doktoranderna fått i uppgift att sammanfatta sitt arbete i en kort film, riktad till en bred publik.

Deltagande i fotbollsakademier kan innebära betydande ekonomiska, tidsmässiga och sociala åtaganden för familjer. Det visar en ny studie från Karlstads universitet och Högskolan i Halmstad, genomförd inom ramen för Centrum för idrottsforsknings regeringsuppdrag om kostnader i barn- och ungdomsidrotten.

Studien bygger på intervjuer med 41 föräldrar till barn i åldrarna 10–16 år och belyser hur kostnader uppstår, upplevs och motiveras i olika former av fotbollsakademier. Resultaten visar att kostnaderna för akademideltagande varierar kraftigt mellan olika verksamheter och kan variera från några tusen kronor per år till över 50 000 kronor per säsong, beroende på föreningens organisation, resurser och verksamhetsinnehåll.

Den 14–15 april arrangerade DHINO partnerdagarna där ett 30-tal representanter från akademi, offentlig sektor och näringsliv samlades för att utbyta erfarenheter och diskutera utvecklingen av digital hälsoinnovation i hälso- och sjukvården.

– Partnerdagarna är en återkommande aktivitet där vi bjuder in våra samverkanspartners för att dela goda exempel, säger Charlotte Bäccman, projektledare för DHINO och docent i psykologi vid Karlstads universitet.

Jakob Trischler, biträdande projektledare och docent i företagsekonomi, fyller i:

– Det är unikt att samla så många olika kompetenser på ett ställe. Den här typen av samverkan är avgörande för att kunna möta komplexa samhällsutmaningar inom digital hälsoinnovation.