Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap

Under två dagar deltog kemilärare från högstadiet och gymnasiet i fortbildningsdagar på Karlstads universitet.

– Det har varit nånstans mellan 60 – 70 lärare som deltagit de här dagarna, säger Jan van Stam, professor i fysikalisk kemi. Roligt att så många kom och ville delta i fortbildningsdagaren i kemi, som vi anordnar i samverkan med Nationalkommittén för kemi, vilken är nära knuten till Kungl. Vetenskapsakademien och Svenska Kemisamfundet.

Moyses Araujo är professor fysik vars forskning handlar om utvecklingen av nya funktionella material för energiomvandling och energilagring.

– Jag är en fysiker med ett starkt intresse för förnybar och ren energi, säger Moyses Araujo. I vår forskargrupp använder vi verktyg från kvantfysiken och, på senare tid, artificiell intelligens för att undersöka de fysikalisk-kemiska processerna i kondenserad materia vilket är avgörande för energiomvandling och lagring. Vårt arbete fokuserar på polymerfysik, batterimaterial för fotoelektrolys och solceller. Det övergripande målet är att designa nya funktionella material som stöder övergången till ett hållbart energisystem.

Forskare vid företagsforskarskolan Exact har tagit fram ett nytt nanomaterial av cellulosa. Det nya materialets täthet gör det till ett grönare och hållbarare alternativ till exempel för beläggning i förpackningar.

Det nya nanomaterialet av cellulosa har tagits fram genom en speciell process som kallas Fenton-oxidation. Den bygger på att väteperoxid och järnjoner får reagera tillsammans, vilket bryter ner cellulosafibrerna på ett kontrollerat sätt. När detta kombineras med mekanisk behandling blir fibrerna mycket finfördelade – nästan som att man ”fransar upp” dem på mikronivå.

Gunilla Carlsson Kvarnlöf, universitetslektor i kemi, har utnämnts till excellent lärare. Därmed är hon den andra excellenta läraren på Karlstads universitet och den första på Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap.

– Det som gör det så roligt att undervisa är ögonblicken när man förklarar och förklarar och plötsligt ser poletten trilla ner hos studenterna, säger Gunilla Carlsson Kvarnlöf. Det är både utmanande och givande att planera sina kurser och min pedagogiska grundsyn handlar om konstruktiv länkning. Det vill säga man vänder på planeringen av kursen och utgår från hur man ska examinera för att se att studenterna uppnått lärandemålen i kursplanen. Numera har vi också att förhålla oss till AI och i det sammanhanget tror jag vi måste vara pragmatiska.

Svaret på den frågan är ja. I ett nyligen avslutat projekt har den ekonomiska nyttan av ett solcellssystem studerats, baserat på verkliga data från en svensk villa.

– Studien visar att solcellssystemet kan ge ekonomisk vinst, och det även utan att man investerar i ett batteri för energilagring, säger Markus Rinio, professor i förnybar energi – solceller.

Flerårig studie

Den ekonomiska nyttan av ett 12,8 kWp solcellssystem beräknades med hjälp av verklig förbruknings- och elproduktionsdata för ett typiskt modernt enfamiljshus i Sverige under sexårsperioden 2019 till 2024. Elhandelspriserna baserades på den lokala spotmarknaden samt skatter och avgifter.

I studien som genomfördes i samverkan med Nordic Paper konstaterades att tillsats av eukalyptusfiber sparade energi vid tillverkningen och även bidrog till förbättrade massa- och pappersegenskaper.

– Mitt senaste arbete har handlat om att energieffektivisera malningsprocessen av fettbeständig pappersmassa hos Nordic Paper genom en tillsats av eukalyptusfiber i massablandningen, som annars består av långfibermassa det vill säga barrvedsmassa, säger Björn Öman, industridoktorand i företagsforskarskolan Exact. Eukalyptusfibrer är naturligt väldigt fina fibrer, korta och smala, vilket gör att de inte behöver malas i samma utsträckning som typisk långfibermassa i kvarnarna för att uppnå samma fiberdimensioner.