Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap

Från avfall till fiber, ny forskning om återvunnen bomull visar vägen mot en mer hållbar textilproduktion.

– Klimatförändringar berör alla, men framställs ändå ofta som ett framtida problem, säger Elise Meurs, doktorand i kemiteknik vid företagsforskarskolan Exact. I dag är textilindustrin en av de mest förorenande industrierna. Förutom de stora miljöeffekterna från petroleum­baserad syntetfiberproduktion har även naturliga textilier med grönare rykte, såsom bomull, en betydande påverkan på grund av sina höga krav på vatten, mark och kemikalier vid odling – samt ytterligare behov av vatten och kemikalier vid förädlingen till färdiga bomullstextilier.

SII 2026 konferensen handlade om systemintegration – hur man kombinerar hårdvara, mjukvara och olika tekniska delsystem till fungerande helheter. Ett område som är centralt inom modern robotik, automation, industriella system och smarta teknologier bland annat inom hälsa, tillverkning och energi.

– Jag medverkade vid årets konferens som program-medordförande, säger Jorge Solis, docent i elektroteknik. Vi fick in ett rekordstort antal konferensbidrag, totalt 389 vetenskapliga artiklar samt 49 Late Breaking Reports och över 100 biträdande redaktörer allokerades för att granska varje inlämnat konferensbidrag.

Baserat på den vetenskaplig granskningen av konferensbidrag, accepterades endast 73 procent, vilket gav en mycket hög nivå på presentationerna.

Forsknings- och undervisningsmiljöer presenterades liksom goda exempel på undervisning som främjar aktivt lärande och stärker forskningsbaserad undervisning.

– Mellan den 9 och 13 februari tog vi emot en delegation från fysikinstitutionen vid universitetet i Bukarest, Rumänien, säger Andrea Muntean, universitetslektor i fysik. De besökte oss inom ramen för Erasmus+ och som en fortsättning på ett besök från 2025, då vår kollega Lorena Solvang reste till Bukarest. Våra gäster arbetar vid avdelningen för materiens struktur, atmosfär- och geofysik samt astrofysik, där Sandra Voinea är prefekt.

Hur kan ny forskning snabbare omsättas i det dagliga arbetet i vården och göra verklig skillnad för människor i Värmland? Den frågan stod i centrum när den årliga forskningskonferensen Forum Värmland arrangerades den 11 februari.

”Vad är bäst för Ester?”

Lars Christensen, hälso- och sjukvårdsdirektör i Region Värmland, inledde dagen med den välkända frågan: ”Vad är bäst för Ester?”

Uttrycket syftar på samverkansmodellen ESTHER från Jönköpings län, där ”Ester” är en symbol för patienten. Frågan fungerar som kompass i utvecklingen av en personcentrerad vård – med utgångspunkt i patientens behov, förmågor och förväntningar. 

Vid Svenska Pappers- och Cellulosaingeniörsföreningens Ekmandagar den 27 januari 2026, tog Elise Meurs, doktorand i kemiteknik vid företagsforskarskolan Exact, hem första pris i den prestigefulla presentationstävlingen.

– Tävlingen genomfördes i Pecha Kucha-format, ett presentationsformat med 20 bilder och endast 20 sekunder per bild, säger Elise Meurs, doktorand vid Exact företagsforskarskola. 

I den nya avhandlingen undersöks hur metalllegeringar beter sig under upprepad belastning, ett fenomen som kallas utmattning. Utmattning är en av de vanligaste orsakerna till haverier i tekniska komponenter, där små upprepade spänningar till slut kan leda till sprickor och brott. Forskningen fokuserar på hur tillverkningsprocessen och materialens inre struktur påverkar deras utmattningsegenskaper.

– I min studie kombinerade jag detaljerad mikrostrukturell analys, utmattningsprovning och brottanalys för att förstå hur utmattningssprickor initieras, säger Faezeh Javadzadeh Kalahroudi. Jag utvärderade också om near-net-shape-tillverkning kan minska behovet av efterbearbetning genom att jämföra ytegenskaper och utmattningsbeteende.