Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap

Forskningsfinansiären Formas har beviljat medel till ett fyraårigt forskningsprojekt som syftar till att hitta de bästa sätten att återanvända äldre limträ vid ombyggnationer eller rivningar. Projektet med en totalbudget på drygt 10 MSek kommer genomföras genom en tvärdisciplinär samverkan mellan ämnena byggteknik och miljö- och energisystem.

– Limträ som lastbärande material har nu tillverkats och använts i konstruktioner i Sverige i omkring 100 år, säger Mikael Perstorper, adjungerad professor i byggteknik. Det är i många fall mycket väl fungerande konstruktionselement som förekommer i olika geometriska former.

Många kopplar kanske limträ till de bågformade takkonstruktionerna som man ofta möts av vid järnvägsstationer och sporthallar, men limträ har använt i betydligt fler konstruktionstyper än så, exempelvis i bostadshus, förrådsbyggnader, industrier och i lantbrukslokaler.

EXACT företagsforskarskolas höstmötet bjöd på två dagar fyllda av diskussioner och workshops. Den här gången på temat AI, dess möjligheter men också etiska aspekter.

– Det är alltid roligt när företagsforskarskolan kan samla doktorander, handledare och företagsmentorer och diskutera hur projekten framskrider, säger Jörgen Samuelsson, docent i kemi och föreståndare för forskarskolan. Våra höst- och vårmöten är viktiga tillfällen för att utbyta erfarenheter och diskutera den pågående forskningen. Det är också ett tillfälle att prata om gemensamma utmaningar i doktorandarbetet och denna gång fokuserade vi på AI. 

Snabb höjdtillväxt kan vara positivt för fiberlängden i svensk granved enligt en studie på ved från en av Sveriges bördigaste skogar.

– Långa fibrer ger starka produkter av papper och kartong tack vare ökat antal bindningar, säger Björn Sjöstrand, docent i kemiteknik vid Karlstads universitet. Fördelen med ökad styrka breddar användningsområdet och man kan uppnå samma styrka med mindre materialåtgång.

Utgångspunkten för studien var att testa hypoteser inom vedbildning där trädens storlek och tillväxt styr vilken ved som bildas, snarare än vedens ålder. Provmaterialet kom från cirka 40-årig 25 meter hög granskog. 

Igelkotten är en av våra mest omtyckta trädgårdsbesökare, men nu hotas arten. En ny rödlista för 2025 är under arbete, och de preliminära resultaten visar att igelkotten riskerar att flyttas från statusen "Nära hotad" (NT) till "Sårbar" (V). Vid Karlstads universitet analyserar Petter Sjöström tusentals observationer från hela landet inom årets satsning på Igelkottsveckan, som drivs av WWF och Nordens Ark.

– Jag ville skriva om något som verkligen betyder något, säger Petter Sjöström, masterstudent i biologi. Igelkotten engagerar människor, men det handlar också om biologisk mångfald. Skyddar vi igelkotten skyddar vi många andra arter.

Medborgarforskning i praktiken
Tusentals privatpersoner har rapporterat sina igelkottsobservationer om var igelkottar fanns (levande eller döda) och inte fanns till WWF och Nordens Ark mellan den 11 och 17 augusti. Petter analyserar nu det omfattande materialet som en del av sitt examensarbete.

Ibland kommer livet emellan och vägen mot målet blir inte riktigt som man tänkt sig. Detta stämmer för Karim Najar, universitetsadjunkt i byggteknik, som nu disputerar vid KTH.

– Jag är kurd från Kurdistanregionen i Irak, uppvuxen i Bagdad och bosatt i Sverige sedan 2003, säger Karim Najar. Mitt intresse för stadsplanering och arkitektur ledde mig till doktorandstudier vid KTH. Jag har en masterexamen i samhällsplanering, en masterkurs i ljusdesign samt en arkitektexamen från Bagdad. Jag har undervisat och arbetat som arkitekt, bland annat vid KTH och University of Duhok, och är nu anställd vid Karlstads universitet.

Metoder för att medborgare ska kunna medverka vid beslut om hur offentliga platser och miljöer ska utformas

Nu har du som medarbetare möjlighet att besöka ett av våra skyddsrum under ett öppet hus. Syftet med visningen är att ge en inblick i hur skyddsrummet fungerar, vad det innehåller och vilken roll det spelar i vår beredskap.

Under visningen får du:

• Se lokalen på plats
• Lära dig mer om säkerhetsarbetet bakom kulisserna
• Ställa frågor till representanter från Akademiska Hus och campusservice

Tid och plats

Samling: Utanför restaurang Solsta Inn
Datum: Måndag den 22 september
Tid: Kl. 10.30 och kl. 14.00
Visningens längd: Cirka 20–30 minuter per tillfälle

Ingen föranmälan krävs – kom förbi när det passar dig.