Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap

Hur ser framtidens forskning ut? Och varför är även de små, vardagliga frågorna värda att undersöka? Det var några av de frågor som stod i fokus när hundratals elever besökte Karlstads universitet under ForskarFredag den 25 september.

ForskarFredag är Sveriges största vetenskapsfestival och arrangeras samtidigt på ett stort antal orter runt om i landet. Årets upplaga var dessutom ett jubileum då ForskarFredag firade 20 år. På Karlstads universitet fick elever möta forskare från flera olika ämnesområden genom föreläsningar, experiment och samtal om framtidens samhällsutmaningar.

Koppling till arbetslivet och lärande i mindre sammanhang är några av grundtankarna i Patrik Holms undervisning vid Karlstads universitet. Nu uppmärksammas hans pedagogiska arbete genom utmärkelsen Excellent lärare.
– Det är en bekräftelse på att det sätt jag valt att arbeta med undervisning faktiskt gör skillnad, säger Patrik Holm.

För Patrik Holm handlar undervisning inte bara om att förmedla kunskap. En viktig del är att få studenterna att själva bearbeta, diskutera och använda det de lär sig.

– Min utgångspunkt är att studenterna ska vara aktiva i så stor del av tiden som möjligt. Jag har föreläsningar där jag leder och förmedlar kunskap men de bryts alltid upp med någon form av studentaktiviteter, diskussioner, problemlösning eller korta uppgifter.

Hur kan återvunna träfibrer användas för att skapa hållbara byggmaterial som samtidigt lagrar kol under lång tid? Det är en av frågorna som undersöks av två utbytesstudenter från Frankrike.

Aylal Gaultier och Robin Grandzinski är ingenjörsstudenter vid Supmicrotech i Frankrike. De tillbringar sex månader vid Karlstads universitet genom ett internationellt samarbete som leds av Marcus Vinícius Tavares da Costa, biträdande universitetslektor i byggteknik.

–  Supmicrotech är en fransk högskola som utbildar ingenjörer och som vi vill samverka mer med. Aylal och Robin gör utbyte just nu och vi hoppas kunna ta emot fler studenter i framtiden till byggteknik, säger Marcus Vinícius Tavares da Costa.

Varje år produceras miljontals ton bomull världen över, samtidigt som enorma mängder textilier slängs eller förbränns. Trots att bomull består av nästan ren cellulosa återvinns bara en liten del av materialet till nya textilier.

I sin halvtidsstudie undersöker Elise Meurs, industridoktorand inom forskarskolan EXACT, hur cellulosamassa från återvunnen bomull beter sig under de första stegen i viskosprocessen, den industriella metod som används för att tillverka regenererade cellulosafibrer. Målet är att möjliggöra storskalig användning av textilavfall och därmed minska behovet av ny råvara från skog eller bomullsodlingar.

När ett videosamtal hackar, ett datorspel laggar eller en webbsida känns långsam är det inte alltid internethastigheten som är problemet. Ofta handlar det i stället om fördröjningar i nätverket, så kallad latens. I sin doktorsavhandling har Simon Sundberg undersökt hur sådana fördröjningar uppstår och utvecklat nya metoder för att mäta dem.

De flesta förknippar nätverksprestanda med bandbredd, alltså hur mycket data som kan överföras per sekund. Men för många av dagens digitala tjänster är latensen minst lika viktig.

– Om du laddar ner en stor film är det framför allt bandbredden som avgör hur lång tid det tar. Men för interaktiva tjänster som videosamtal, onlinespel och virtuell verklighet är det fördröjningarna som påverkar upplevelsen mest, säger Simon Sundberg. 

Karlstads universitet får 11,5 miljoner kronor från Energimyndigheten och Region Värmland när forskningscentrumet SOLVE går in i en ny femårsperiod. Satsningen ska bidra till att utveckla framtidens solenergisystem och stärka Sveriges omställning till ett mer hållbart energisystem.

SOLVE samlar universitet, företag och offentliga aktörer i forskning som ska möjliggöra en snabbare utbyggnad av solenergi i Sverige. Den totala budgeten för SOLVEs kommande femårsperiod är på hela 139,4 miljoner kronor. Vid Karlstads universitet handlar forskningen bland annat om nya solcellstekniker, energigemenskaper där flera hushåll delar på lokal solel och agrivoltaik, där jordbruk kombineras med elproduktion från solceller.

En central del av universitetets arbete är att utveckla metoder för att upptäcka fel och skador i solcellsanläggningar.