Nyheter

  • 2019-04-17

    Lars Järnström går i pension

    Lars Järnström, professor i bestrykningsteknik, kom till Karlstads universitet 1999 och har varit med och byggt upp den numera stora forskningsmiljön inom fiberbaserade processer och produkter. Nu i vår är det dags för pension, men han kommer vara fortsatt verksam vid universitetet som senior professor.

    Lars Järnströms forskning handlar huvudsakligen om miljövänlig ytbehandling av fiberbaserade förpackningsmaterial. Målet med forskningen är bland annat att bidra till minskade koldioxidutsläpp, minskat plastavfall, minskat matsvinn och effektiva produktionsprocesser. Lars Järnström leder även forskarskolan VIPP, vilken han var med och startade. Vipp, som står för värdeskapande i fiberbaserade processer och produkter, är en unik satsning i det svenska utbildningslandskapet med syftet att stärka universitetets forskningsmiljöer och kompetensutveckla näringslivet.

  • 2019-04-12

    Engelska skolan vinnare i Teknikåttan

    Under torsdagens regiontävling i Teknikåttan kämpade sex värmländska åttondeklasser med både teoretiska och praktiska utmaningar. I slutändan segrade Engelska skolan i Karlstad.

    Teknikåttan är en riksomfattande tävling i teknik och naturvetenskap som arrangeras av universitet och högskolor i landet. De främsta klasserna i varje regiontävlingen går vidare till riksfinalen i Lund.

    - Tävlingen är ett sätt att få unga att upptäcka hur roliga dessa områden är och få dem att vilja utforska mer, säger Inger Bran, projektledare på Karlstads universitet för Teknikåttan, Region Karlstad. Vi hoppas också att det ska stärka självförtroendet att våga testa uppfinningar och ta fram kreativa lösningar.

  • 2019-04-02

    Nytt projekt ska göra smarta enheter och miljöer säkrare

    Det finns många problem med smarta enheter med avseende på säkerhet och personlig integritet. Det går tillexempel att spåra personer och kartlägga deras aktiviteter. Ett nytt projekt med forskare från Karlstads universitet ska kartlägga problemen i syfte att höja säkerheten för nästa generations smarta enheter och miljöer.

    – När man använder smarta enheter behöver man ange en rad personliga uppgifter, säger Simone Fischer-Hübner, professor i datavetenskap vid Karlstads universitet. Men, varför behöver min belysningsapp veta mitt namn, adress och e-post för att fungera? Ofta behöver vi ange onödigt mycket information. Genom det här projektet hoppas vi kunna ta fram en prototyp för olika komponenter som kan säkra den personliga integriteten. På så sätt kan vi visa att det faktiskt går att göra det på ett integritetsvänligt sätt.

  • 2019-04-01

    Viktigt med anpassad undervisning för elever med särskild begåvning

    I varje grundskoleklass finns statistiskt sett 1-2 elever som har en särskild begåvning. Det innebär att eleverna ofta har lättare att ta till sig ny information, komma ihåg den och att de kan bearbeta den snabbare än jämnåriga. Hur ska lärare anpassa undervisningen för att även denna elevgrupp ska utvecklas och stimuleras? I sin doktorsavhandling har Elisabet Mellroth undersökt vad matematiklärare ser för möjligheter och svårigheter med att inkludera särskilt begåvade elever.

    Svensk skola strävar efter att vara inkluderande, men det finns en grupp elever som trots det ofta ”sitter av” sin skoldag. Antingen för att de redan kan det som det undervisas om, eller kanske för att undervisningen går för långsamt eller läggs på en, för dem, för låg nivå.

  • 2019-03-28

    Forskningsmiljö för en hållbar skogsbaserad bioekonomi

    På Karlstads universitet byggs en forskningsmiljö upp, som ska öka kompetensen inom en hållbar skogsbaserad bioekonomi. Under det senaste året har miljön förstärkts genom flera internationella rekryteringar av postdoktorer.

    Karlstads universitet har fått finansiering genom Region Värmland och Tillväxtverket för att bygga upp en forskningsmiljö inom skogsbaserad bioekonomi med kopplingar till regionala testbäddsmiljöer. Med testbäddsmiljö menas en fysisk eller virtuell miljö där olika aktörer kan mötas för att möjliggöra införande av nya produkter, tjänster eller processer. Det ska finns ett mått av öppenhet vad gäller tillgång till resultat och genererad kunskap, miljön ska finns under en längre tid och den ska vara möjlig att använda för att demonstrera fler än en produkt eller modifiering av en process.

  • 2019-03-26

    Hälsorisker av kemikalieblandningar är underskattade

    Cocktaileffekten, den blandning av kemikalier, som vi utsätts för i vår vardag innebär hälsorisker som nuvarande riskbedömningar förbiser. Det framkommer av det EU-finansierade internationella forskningsprojektet EDC-MixRisk som nu presenterar sina resultat, där SELMA-studien från Karlstads universitet har en stor del.

    I vår vardag är vi utsatta för ett stort antal konstgjorda kemikalier. Nuvarande riskbedömningar fokuserar främst på exponering för enskilda ämnen, men i realiteten exponeras vi hela tiden för många olika kemikalier samtidigt (cocktaileffekten). Projektet EDC-MixRisk har undersökt hur man kan studera hälsoeffekter av kemikalieblandningar. Inom ramen för projektet har forskarna utvecklat nya metoder för att identifiera och testa blandningar av hormonstörande ämnen, vilka är knutna till negativa hälsoeffekter hos människor.