Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap

När du skriver in en webbadress i din webbläsare och någon sekund senare hamnar på rätt webbplats sker en process som de flesta aldrig märker. Bakom kulisserna arbetar ett av internets viktigaste system: DNS, Domain Name System. I sin doktorsavhandling undersöker datavetaren Jonathan Magnusson hur väl dagens DNS-system skyddar användarnas integritet och vilka brister som fortfarande finns kvar.

DNS brukar beskrivas som internets adressbok. Systemet översätter domännamn, som exempelvis kau.se till de IP-adresser som datorer använder för att kommunicera med varandra. Utan DNS skulle internet vara betydligt svårare att använda. Samtidigt innebär varje uppslagning att information om vilka webbplatser en användare vill besöka skickas vidare genom flera olika servrar. 

När världens urbana utmaningar diskuteras är det ofta megastäder som Mumbai, Lagos och Nairobi som hamnar i fokus. En ny studie vid Karlstads universitet visar dock att en stor del av de människor som lever i områden präglade av urban utsatthet finns i betydligt mindre städer.

– Det viktigaste fyndet är att mer än en tredjedel av de människor vi identifierade finns i små och medelstora städer, säger Sai Ganesh Veeravalli, doktorand i risk- och miljöstudier/geomatik vid Karlstads universitet och studiens försteförfattare. 

I juni disputerade Mario Setta vid Karlstads universitet med sin doktorsavhandling i matematik: Boundary-Aware and Multiscale Methods for Topology Optimization. Hans forskning handlar om att utveckla och förbättra metoder för topologioptimering.

Din forskning handlar om topologioptimering, vad innebär detta?

– Min avhandling handlar om hur man kan förbättra topologioptimering, alltså hur man med hjälp av datorer kan hitta en bra form på en konstruktion så att den blir så effektiv som möjligt och samtidigt använder så lite material som möjligt. Jag undersökte bland annat hur man kan ta hänsyn till mycket små detaljer och olika materialskikt. Detta blir allt viktigare när tekniska produkter blir mindre och när man kan tillverka avancerade former med 3D-skrivare, där saker byggs lager för lager.

Tänk om värmepumpen visste när du kommer att duscha eller använda stora mängder varmvatten? Då skulle den kunna producera varmvatten vid rätt tidpunkt i stället för att värma i onödan. Det är just denna idé som står i centrum för industridoktoranden Manal Rahals forskning hos Thermia, där maskininlärning används för att göra värmepumpar smartare och mer energieffektiva.

I dag styrs många värmepumpar av fasta regler och förinställda gränsvärden. Problemet är att de inte tar hänsyn till att människors varmvattenanvändning varierar över tid. En familj som duschar tidigt på morgonen har andra behov än ett hushåll där de flesta duschar sent på kvällen. När värmepumpen inte förstår dessa mönster kan det leda till onödig energianvändning eller att varmvattnet inte räcker till när det behövs. 

Med en bakgrund som forskare, lektor och prefekt tar sig Daniel Olsson an uppdraget att leda fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap. För honom handlar ledarskap om att skapa förutsättningar för andra att lyckas.

– Jag tycker att det är roligt att få arbeta med utveckling och ledarskapsfrågor. När möjligheten att bli dekan kom såg jag det som ett vägval mellan forskning och ledarskap, och då vann ledarskapet, säger Daniel Olsson, dekan vid fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskaper.

Nu står det klart vilka innovatörer som får representera Värmland i den nationella prisutdelningen av SKAPA-priset i Stockholm i november. Birgitta Persdotter, forskare inom socialt arbete och skapare av Vaves®, har utsetts till vinnare av SKAPA-priset Värmland 2026. Amal Nammouchi, tidigare doktorand vid Karlstads universitet och grundare av Wattzo, tilldelas SKAPA-talang Värmland 2026.

SKAPA-priset är Sveriges största innovationspris och uppmärksammar innovatörer som utvecklar nya lösningar med potential att skapa samhällsnytta, hållbar utveckling och framtida tillväxt.

Vaves® är en forskningsbaserad metod och digital plattform som stärker socialtjänstens möjligheter till systematisk uppföljning, analys och kunskapsutveckling genom samverkan mellan kommuner och akademi. För Birgitta Persdotter är utmärkelsen ett viktigt erkännande för det fortsatta arbetet: