Centrum för tjänsteforskning

Hur kan digitala lösningar verkligen komma patienter till nytta? Och vilka hållbara ersättningsmodeller krävs för att införa dem i vården? Det var huvudfrågorna under den andra partnerträffen i EU-projektet DigiH4A – Digital Health for All, där Maria Åkesson, Linda Bergkvist och Erik Wästlund medverkade.

– Det var en givande träff med presentationer, workshops och studiebesök på ett sjukhus i Hamburg, säger Maria Åkesson, lektor i företagsekonomi. Särskilt intressant var att se hur sjukhuset använder digitala verktyg för dokumentation och beslutsstöd.

Modell för att främja innovationer i vården

DigiH4A består av tre arbetspaket med fokus på ersättningsmodeller, marknadsaccess och nyttokalkyler. Forskarna vid CTF leder arbetet med nyttokalkyler och ska utveckla en modell för att beskriva och jämföra kostnader och nyttor med digitala hälsoinnovationer. 

Behovet av gemensam riktning och tillit lyftes fram under årets A Sustainable Tomorrow som genomfördes på bland annat Handelshögskolan vid Karlstads universitet tillsammans med Bright Planet och Karlstads kommun.

Sofie Sandin Lompar, forskare vid Lunds universitet, menar att vi behöver skifta perspektiv: från att se oss själva som individer i toppen av en pyramid – separerade och konkurrerande – till att förstå oss själva som delar av ett större sammanhängande system. Det handlar om att gå från EGO till ECO.

Muhammad Murtaza Ali har lagt fram sin licentiatavhandling i ämnet företagsekonomi och ser kopplingar mellan digitaliseringen av musikindustrin och utbildningsinitiativ för gatubarn.
– Tjänster formar mänskliga förmågor och välbefinnande och det är ofta de praktiska detaljerna som avgör om en tjänst verkligen blir inkluderande, säger Muhammad.

Varför blev det just kombinationen musikindustri och utbildning för gatubarn?

– Jag har alltid varit intresserad av hur tjänster kan göra skillnad i människors liv – inte bara som en marknadsprodukt, utan som något som kan skapa möjligheter eller stänga dörrar. Det här intresset växte fram både ur min bakgrund inom tjänsteforskning och min vilja att förstå frågor om inkludering och välbefinnande. När jag såg hur både musikindustrins digitalisering och utbildningsinitiativ för gatubarn handlade om tillgång till möjligheter kände jag att det här var områden där jag kunde bidra.

Ett intensivt och händelserikt halvår går mot sitt slut – och det finns mycket att vara stolt över.

Nyligen hade jag förmånen att leda vår internationella konferens QUIS19 – The 19th International Research Symposium on Service Excellence in Management i Rom. Över 275 deltagare från hela världen samlades för att inspireras och diskutera hur forskning kan bidra till att möta vår tids stora samhällsutmaningar – som AI-utveckling och hållbarhet. Det blev ett möte präglat av engagemang, framtidstro och viktiga samtal.

Den 3–6 juni samlades drygt 275 konferensdeltagare i Rom för att delta i QUIS19 – The 19th International Research Symposium on Service Excellence in Management. Den internationella konferensen, som idag räknas som den främsta inom tjänsteforskning, har sina rötter i Karlstad – och började som en idé vid Centrum för tjänsteforskning (CTF).

– QUIS föddes i en tid då tjänster började få ökad betydelse men fortfarande var ett relativt outforskat forskningsfält, säger Per Kristensson. CTF:s grundare Bo Edvardsson såg, tillsammans med amerikanska forskarkollegor, ett behov av en internationell plattform för dialog och kunskapsutbyte kring frågor om tjänsteutveckling, innovation och värdeskapande.

När Volvo Research and Education Foundation (VREF) firade sitt 40-årsjubileum med en global konferens om hållbar mobilitet fanns Lars E Olsson, professor i psykologi vid Centrum för tjänsteforskning (CTF), på plats som inbjuden talare.

Som nordisk expert presenterade Lars banbrytande forskning om hur hopp kan fungera som drivkraft för beteendeförändring och ökat välbefinnande i människors vardagsresande – ett perspektiv som nu väcker internationellt intresse.