Charlotte Bäccman och Alexandre Sukhov har utnämnts till docenter vid Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap vid Karlstads universitet. Här berättar de om sin forskning, vad som driver dem och hur de ser på framtiden.

Charlotte Bäccman, docent i psykologi, vad forskar du om?

– Poddformatet har visat sig vara ett smidigt och engagerande sätt att sprida forskning och många lyssnare har uppskattat att vi har kombinerat forskning med praktiska exempel och gjort komplexa ämnen mer tillgängliga, säger Jenny Karlsson, lektor i företagsekonomi och en av Tjänstepoddens skapare. I höst kommer fler avsnitt.

Vad kan lyssnarna se fram emot i kommande avsnitt?

– Vi kommer att fortsätta att utforska spännande teman kopplade till tjänsteforskning och bland annat fördjupa oss i idéhantering, kundklagomål och hur man kan hantera situationer när tjänster inte fungerar som tänkt, säger Maria Åkesson, lektor i företagsekonomi. AI och robotar i butiksmiljöer kommer också vara en del av innehållet och självklart fortsätter vi med att bjuda in nya forskare och experter vid CTF som gäster.

Begreppet Quiet quitting har blivit ett hett samtalsämne i arbetslivet. Enligt en ny studie handlar det inte bara om lata medarbetare eller krävande unga. Alexandre Sukhov, nybliven docent i företagsekonomi vid Handelshögskolan och forskare vid Centrum för tjänsteforskning (CTF), är en av studiens författare.

Quiet quitting innebär att anställda slutar engagera sig mer än nödvändigt - de gör sitt jobb men inget utöver det. Studien ”Exploring the role of information systems-induced depletion, boreout syndrome, social media use on quiet quitting among digital cohorts” visar att detta ofta är en reaktion på socio-teknisk stress i dagens digitaliserade arbetsmiljöer.

Studien visar att två faktorer sticker ut:

Jasper, du är lektor i informatik vid Handelshögskolan och Centrum för tjänsteforskning (CTF) - berätta om din bakgrund innan Karlstads universitet.
– Jag var lektor i användarcentrerad design vid designfakulteten på Tekniska universitetet i Delft, Nederländerna. Jag har alltid haft fokus på hur organisationer kan utveckla tjänster, system och produkter som passar människor – som fungerar för dem.

– Utöver det akademiska har jag också varit ståuppkomiker och krönikör. Jag vann Nederländernas största komedifestival strax innan jag disputerade och under flera år delade jag min tid mellan scenen och akademin. När vi valde att flytta till Sverige beslutade jag att fokusera helt på det akademiska men lyckades vinna en stor tv-quiz, som liknar På spåret, strax innan flytten. Det brukar ge en rejäl skjuts för komikerkarriären men då hade jag redan flyttat till Värmland så för mig blev det snarare ett fint sätt att avrunda den delen av karriären.

– Med projektet vill vi bidra till att lägga grunden för ett ekosystem för samverkan mellan branscher och sektorer. Målet är att bidra till att skapa synergier och stärka företagens konkurrenskraft och attraktivitet på landsbygden, säger Lotta Braunerhielm, docent i kulturgeografi vid Karlstads universitet.

Lotta Braunerhielm, berätta om projektet

Hallå där Per Kristensson, psykologiprofessor och föreståndare vid Centrum för tjänsteforskning (CTF) vid Karlstads universitet! Du har nyligen släppt boken ”Rätt räcker inte – att göra nytta på riktigt”. Vad handlar den om?

– Den handlar om hur olika typer av organisationer bättre kan möta och skapa värde för kunder, patienter eller medborgare. I boken identifierar vi en ökad ineffektiv byråkrati, regelstyrning och ett arbetsliv där fokus alltför ofta ligger på kontroll snarare än verklig nytta, att hjälpa dem organisationen finns till för. Vi ser ett samhälle idag där det blivit viktigare för anställda att göra rätt än att skapa värde för de som organisationen finns till för. Det blir rätt på pappret – men fel i verkligheten.