Forskningsnyheter

Rektorer har en nyckelroll i skolans utveckling. De leder arbetet, organiserar lärarnas kompetensutveckling och driver förbättringar. Men hur ser det ut med rektorernas egna lärande inom sin profession? Forskningen är begränsad, och fokuserar framförallt på rektorers deltagande i formella utbildningar. En ny studie har satt strålkastare på rektorers lärande som förändring i och för praktiken.

Den forskning som finns inom området pekar ofta på samma problem – tidsbrist och att de kurser som rektorer tar del av leder sällan till verklig förändring i vardagen. Den här avhandlingen vill ändra fokus. I stället för att se lärande som något som bara sker i huvudet hos individen, utgår studien från ett praktikperspektiv; lärande handlar om att förändra hur man faktiskt arbetar.

Ny forskning från Karlstads universitet visar att effekten är särskilt tydlig hos kvinnor som redan under graviditeten känner stark oro inför förlossningen.

Att vänta sitt första barn kan väcka både förväntan och oro. Tankar på smärta, kontrollförlust och det okända är för många blivande mammor en källa till stress. Nu visar forskning från Karlstads universitet och Region Värmland att ett digitalt stöd i form av en app kan göra skillnad, särskilt för förstföderskor som känner en uttalad rädsla inför förlossningen.

Världsläget är i gungning och kartornas linjer rör på sig. Thomas Blom, professor i kulturgeografi vid Karlstads universitet, förklarar gränsers historia och vilka faktorer som påverkar dem samt reflekterar över hur makt, tillhörighet och geografi hänger ihop.

Hur definieras en geografisk gräns?

– En geografisk gräns brukar vanligtvis definieras som en avgränsning som skiljer ett område från ett annat, förklarar Thomas Blom. Vi geografer ser dock sällan gränsen som enbart en linje. I praktiken utgörs en gräns ofta av ett system av regler, institutioner och föreställningar som avgör vem som har rätt att bestämma, kontrollera och tillhöra ett visst territorium. Gränsen anger var en stat eller en region anses börja och sluta – men den får sin verkliga betydelse genom hur människor använder, bevakar och tolkar den.

Forskning vid Karlstads universitet visar att exponering för hormonstörande kemikalier och svåra livshändelser under graviditeten kan påverka barns beteende och hjärnutveckling. – Vi vet att exponeringar under denna period kan ha bestående effekter, säger Marlene Stratmann.

– Min avhandling ”The importance of prenatal environment for children’s neurodevelopment: Epidemiological studies on endocrine disrupting chemicals and stress” visar att blandningar av hormonstörande ämnen som finns i vardagsprodukter kan associeras med beteendeproblem hos barn vid sju års ålder, och att pojkar och flickor påverkades på lite olika sätt, säger Marlene Stratmann, doktorand i folkhälsovetenskap vid Karlstads universitet. De hormonstörande ämnena kan passera moderkakan och nå fostret under kritiska utvecklingsfaser för hjärnan. 

Samma dag som Angelica Fredholm utnämndes till docent i omvårdnad fick hon också utmärkelsen excellent lärare. För henne är det ingen tillfällighet, forskning och undervisning är två sidor av samma mynt.

– För mig hänger de två utnämningarna nära samman. Min forskning handlar om hur studenter lär i kliniska miljöer, och den kunskapen tar jag med mig direkt in i undervisningen. Att få erkännande för båda delarna samtidigt känns väldigt meningsfullt.

Fredagen den 9 januari infaller Quitters day – dagen då de flesta nyårslöften gått i kras. Enligt Per Kristensson, professor i psykologi vid Karlstads universitet, handlar misslyckandet sällan om brist på förmåga.

– Vi misslyckas inte för att vi är svaga, utan för att vi inte förändrar situationen vi befinner oss i, säger han. Omgivningen spelar ofta större roll än våra egna förmågor.

Omgivningen styr mer än vi tror

Beteendeforskningen visar att människor ofta överskattar betydelsen av motivation och underskattar hur starkt omgivningen påverkar våra val i vardagen.

– Vi tror att nyårslöften handlar om motivation och personliga förmågor. Men forskning visar att det minst lika ofta är situationen som avgör. Man kan säga att vi försöker renovera våra liv utan byggnadsställning, säger Per Kristensson.