Forskningsnyheter

När världens ledare samlas i Belém, Brasilien, för FN:s klimatmöte COP30, står en ny rapport i centrum för diskussionerna: 2025 års Global Tipping Points Report. Rapporten varnar för att flera av jordens kritiska klimatsystem närmar sig – eller redan har passerat – farliga trösklar. En av forskarna bakom rapporten är Avit Bhowmik, vid Karlstads universitet.

Rapporten är framtagen av Global Systems Institute vid University of Exeter och bygger på insatser från över 100 forskare världen över. Fokus ligger på att ge beslutsfattare och politiker en tydlig bild av hur nära vi är att utlösa oåterkalleliga förändringar i jordens ekosystem.

Amazonas passerat tipping point

– En av de mest oroande slutsatserna gäller Amazonas regnskog, ofta kallad "jordens lungor", säger Avit Bhowmik, forskare på risk- och miljöstudier. Enligt rapporten riskerar Amazonas ha passerat sin tipping point. 

Nya undersökningar visar att risker kring säkerhet, integritet och transparens är de främsta farhågorna som kan bromsa utvecklingen av AI i framtiden. Projektet Truman (Trustworthy Human-Centric Artificial Intelligence), där ämnet datavetenskap vid Karlstads universitet deltar som partner, syftar till att stödja tillförlitliga AI-lösningar som bidrar till en mer människocentrerad AI.

Inom Truman-projektet ansvarar Karlstads universitet för att utveckla metoder för att förklara underliggande teknologier och risker för användarna, undersöka hur AI-lösningar påverkar människor samt involvera dem i att förbättra modellerna. 

Nu finns ett nytt nummer av Forskningsmagasinet med fokus på ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet. Temat för andra utgåvan är – Energi.

I detta temanummer svarar forskarna bland annat på frågorna: Hur kan vi förena klimatnytta med hänsyn till miljö och samhälle i framtidens energisystem? Hur kan energikrävande papperstillverkning effektiviseras? Och hur når vi ett mer hållbart digitalt samhälle?

Vi får också möta forskaren som arbetare med ett projekt i Afrika där träkol byts mot pellets. Forskaren i företagsekonomi som pratar om motivation och återhämtning. Idrottsvetaren som berättar om varför vi ska röra på oss. Samt stress-och hälsoforskaren, som ger tips om hur man kan skapa bättre balans i vardagen.

– Mätdatans roll har utvecklats gradvis på svenska redaktioner och starkt förändrat både arbetssätt och synen på journalistyrket, säger Carina Tenor, nybliven doktor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Karlstads universitet.

– Avhandlingens titel New(s) metric management anspelar på det mer välkända begreppet New public management, som beskriver det mätbaserade styr- och effektivitetssystem som infördes i välfärdssektorn på 1990-talet, och som påverkat jobb inom exempelvis vård, skola och omsorg, förklarar Carina Tenor. Parallellen är att journalister, precis som sjuksköterskor, lärare eller socialarbetare, har vissa yrkesideal och värderingar som inte alltid speglas i det mätbara. Det innebär en förhandling om vad det är att jobba så effektivt som möjligt i en organisation.

På torsdagen invigdes det nya nationella forskningscentrumet för barn- och ungdomsidrott, NFBU.
– Vi vill skapa en kunskapshubb både för forskningen och praktiken, i form av förbund och föreningar, säger Henrik Gustafsson, professor i idrottsvetenskap.

I egenskap av föreståndare och vetenskaplig ledare för forskningscentret håller han i invigningsceremonin vid lunchtid på torsdagen. Han berättar att forskningen om barn- och ungdomsidrott i Karlstad har anor ända tillbaka till 1980-talet, att denna forskning blivit allt mer omfattande de senaste två decennierna samt att syftet med forskningen vid NFBU är att skapa en hållbar och inkluderande idrottsmiljö för unga. 

– I nära samarbete med idrotten.

Konferensen Flood Risk Sweden handlade om att fördjupa förståelsen av dynamiska översvämningsrisker, exponering, sårbarhet och anpassningsstrategier. I ett tvärvetenskapligt samarbete presenterades innovativa metoder och datadriven forskning som kan stärka beslutsfattandet inom översvämningsriskhantering i Sverige.

Klimatanpassning, översvämningsrisker och dagvattenhantering ställer allt högre krav på kommunerna, samtidigt som resurserna minskar. Hur kan vi skapa en hållbar vattenhantering som är både effektiv och robust? I sin keynote delade Glen Nivert, strateg vid Göteborgs stad, med sig av Göteborgs erfarenheter och visade hur digitala verktyg som digitala tvillingar, AI och datadrivet samarbete kan hjälpa oss att prioritera, optimera och förändra arbetssätt. Fokus ligger inte bara på teknikens möjligheter, utan också på de organisatoriska förändringar som krävs när felmarginalerna krymper.