En modell för hur man kan arbeta för att främja elevers psykiska hälsa är målet för ett nytt projekt med forskare, lärare, elevhälsa, rektorer och inte minst elever i olika åldrar.
De senaste åren har kombinerade forsknings- och utvecklingsinsatser fått allt större uppmärksamhet inom det pedagogiska och didaktiska fältet. Ny forskning från Karlstads universitet visar att stöd till lärare i form av lektionsobservationer och återkoppling utifrån forskningsbaserade kriterier kan ha stor betydelse för lärarnas långsiktiga utveckling av undervisningen. Att finna tid och utrymme för den här sortens kollegialt samarbete är inte alltid lätt.
När olika professioner inom förskola, öppen förskola, bibliotek och barnhälsovård samt förskollärarstudenter träffades för en heldag på Karlstads universitet kom Pettson på besök. Han var på dåligt humör för kaffet var slut, pennan som han skulle ha för att lösa korsord var borta och så gillade han inte att det regnade.
”Progression i ett ämnesdidaktiskt ljus” var temat när lärare från årskurs 7-9 och gymnasiet slöt upp till Ämneslärardagen på Karlstads universitet. Föreläsningar varvades med gruppdiskussioner där deltagarna fick fördjupa sig i ämnesundervisning under ledning av forskare inom ämnesdidaktik vid universitetet.
Den 11 oktober fylldes Transformum av ressugna studenter när International Exchange Day – en mässa om möjligheter att åka utomlands som student vid Karlstads universitet, arrangerades.
Under mässan hölls informationspass om praktik och studier utomlands och studenterna kunde lyssna på studentberättelser och ställa frågor till personal och studenter.
Ämneslärarstudenter i fysik har gett studenter som läser kursen Naturvetenskap och teknik F-3 en lektion i hur man kan föra in ämnet fysik på ett lekfullt sätt redan från förskoleklass.
- Det här är ett koncept som vi kört några år och det brukar vara mycket uppskattat, säger Tommy Gustavsson, universitetsadjunkt i fysik.
Experimenten handlade om friktion, rörelseenergi, temperatur med mera. Hur kan man få så hög fart som möjligt i rutschkanan till exempel?
NCM, Nationellt centrum för matematikutbildning vid Göteborgs universitet delar årligen ut ett stipendium i matematikdidaktikern Göran Emanuelssons namn. Stipendiet delas ut till bästa examensarbete vid landets lärarutbildningar.
I år delades stipendiet ut till Nina Spångberg, tidigare student vid Karlstads universitet.
Titeln på Nina Spångbergs examensarbete är ”Lärares frågor i matematikundervisningen: om möjligheter till utforskande samtal”.
Nu är Plattform Våld Värmland lanserad. Platsen är ett avstamp för de som möter våldsutsatta. Här finns länkar till myndigheter, organisationer och andra som kan ge kunskap, råd och stöd.
FoU Välfärd Värmland arbetar under 2021 – 2023 inom ramen för Sveriges kommuner och regioners, SKR:s, kvinnofridssatsning.
För att stärka den vetenskapliga grunden och det vetenskapliga förhållningssättet i skolan behövs långsiktigt hållbara samverkansmodeller mellan forskare och skolledare. Men den här typen av samarbete uppstår inte bara, det finns ett antal kritiska aspekter att ta hänsyn till. Det visar ny forskning från Karlstads universitet.
I slutet av september besökte cirka 20 förskol- och grundlärare samt skolchefer från Flandern Lärarutbildningen vid Karlstads universitet.
– De kontaktade oss via Region Värmlands representant i Bryssel med önskemål om att besöka oss. De ville veta mer om det svenska utbildningssystemet, universitetets lärarutbildning, och regional samverkan genom Regionalt utvecklingscentrum (RUC), berättar Nina Thelander, prodekan för Lärarutbildningen vid Karlstads universitet.
– Modersmålet har stor betydelse för barn och ungas identitets- och personlighetsutveckling samt kognitiva utveckling. Modersmålet ger även bättre förutsättningar för den allmänna språkutvecklingen, säger Pernilla Olsson, adjunkt i svenska som andraspråk vid Karlstads universitet, som var en av dem som arrangerade nätverksdagen för modersmålslärare.
Intresset var stort.
Finns det bara en Jesus? Kan fred leda till krig? Är sociala medier ett hot mot demokratin? Det är frågor som kan ställas i undervisningen utefter modellen frågedriven undervisning, FDU.
Kvaliteten på lärares undervisning är en avgörande faktor för vad och hur mycket elever lär sig i skolan. Men vad kännetecknar egentligen undervisningen i svenska klassrum? Och i vilken mån går det att koppla faktorer i undervisningen till elevernas kunskapsutveckling?
Berättelsen går vidare. I projektet ”Att läsa Värmland – platsbaserad litteratur- och historieundervisning för en hållbar framtid” kommer verket ”En värmländsk litteraturhistoria” att användas som underlag för att ta fram ett material för klimatundervisning i skolan.
Hur kan historisk och samtida regional litteratur bidra till att skapa nya insikter om hur platsen formas av människans samspel med naturen?
Torsdagen den 11 augusti gästades Karlstads universitet av Estlands svensklärarförening och studenter i svenska från Tartu universitet. Besökarna fick bland annat lära sig mer om ämneslärarprogrammets upplägg, våra distanskurser i svenska och så bjöds det på en guidad tur med lärarutbildningsnämndens dekan Jessica Eriksson.
– Det har varit ett mycket trevligt och bra besök, säger Ruth Laidmets, styrelsemedlem i Estlands svensklärarförening.
Klustret omfattar kompletterande pedagogisk utbildning, KPU, och de ämneskurser i ämneslärarutbildningen som inte redan utvärderats av UKÄ eller Treklövern – som en komplettering vad gäller ämnesdidaktiken. Rapporten lyfter både fram goda exempel och utvecklingsförslag.
– Rapporten är överlag positiv, säger Jessica Eriksson, dekan för lärarutbildningsnämnden.
ULF (Utbildning, Lärande, Forskning) deltar under Almedalsveckan med ett panelsamtal om den permanenta organisationen som ska göra ULF-forskning möjlig i hela landet. Ett flertal parter kommer att diskutera vad som är viktigt i det nationella ULF-avtalets organisation och överenskommelser.
De flesta högstadie- och gymnasieelever är högst medvetna om klimatförändringarna och dess orsaker. Men hittills tycks denna medvetenhet inte ha bidragit till fler klimatsmarta beslut i vardagen. Kanske är en bidragande orsak att många elever inte riktigt förstår begreppen som används för att beskriva komplexa samband mellan till exempel energiförbrukning och konsekvenserna för klimatet.
Att ha en motiverad lärare är en viktig faktor som påverkar elevers lärande. Men vad motiverar lärarna? I en ny avhandling i engelska vid Karlstads universitet, undersöker Sophia Liu Fei drivkrafterna och motivationen hos lärare i engelska som främmande språk (EFL) i Kina.
