Forskningsnyheter

Sveriges sjöar förändras snabbt. Klimatförändringarna gör vintrarna mildare och nederbörden rikligare. Resultatet? Vattnet blir både varmare och brunare. När regn och smältvatten rinner genom skogar och marker följer organiskt material (humus) med ut i sjöarna. Det färgar vattnet mörkt och dämpar ljusets genomträngning.

Länge har forskare utgått från att detta borde slå hårt mot rovfiskar som gädda. De jagar med synen, sämre sikt borde betyda sämre jakt. Men ny forskning från Karlstads universitet visar att verkligheten är betydligt mer komplex.

– Vi blev faktiskt förvånade. Gäddorna åt lika mycket i nästan kaffebrunt vatten som i kristallklart vatten, säger Viktor Nilsson, lektor i biologi.

Kaffebrunt vatten är inga problem

Personcentrerad vård, kliniskt lärande och medskapande undervisning stod i centrum när fyra lärare och forskare vid fakulteten höll sina docent- och meriteringsföreläsningar. Under eftermiddagen fick åhörarna följa både personliga akademiska resor och ta del av forskning och pedagogiska perspektiv som formar framtidens vård och utbildning.

Föreläsningarna rörde sig mellan klinisk praktik, pedagogisk utveckling och forskningsfronten och visade hur dessa områden samverkar för att stärka studenters lärande och patienters delaktighet i vården.

Att se människan bakom patienten

I år firar CTF – Centrum för tjänsteforskning vid Karlstads universitet 40 år. Jubileet uppmärksammas under året, bland annat i samband med Kundinnovationsdagen och vid ett jubileumsevent i oktober.

CTF grundades i mitten av 1980-talet. Då växte tjänstesektorn snabbt samtidigt som kunskapen om hur tjänsteföretag leds, utvecklas och skapar värde var begränsad. Forskare vid Karlstads universitet tog därför initiativ till att bygga upp en forskningsmiljö med fokus på tjänster i nära samarbete med näringsliv och regionala aktörer. Professor Bo Edvardsson var en av dem som lade grunden till verksamheten.

Hur kan universitet hjälpa studenter att må bättre och hantera stress i vardagen? Det ska ett europeiskt projekt ta reda på genom att utveckla verktyg för ökad psykologisk motståndskraft.

Projektet ELLIPSE Resilience Enhancement (ERE) är ett samarbete mellan åtta partners från sju europeiska länder som pågår mellan 2025–2027. Fokus är att ta fram nya utbildningsmaterial och digitala verktyg som stärker universitetens arbete med psykisk hälsa och suicidprevention.

Ett växande behov i hela Europa

Allt fler lärosäten rapporterar att studenter mår psykiskt sämre och många universitetsanställda känner osäkerhet inför hur de ska agera när en student visar tecken på att må dåligt.

Hur hänger människan ihop med tekniken, naturen och materialen omkring oss? I en ny avhandling visar Jonas M. Hoeck hur författaren Amalie Smiths litteratur öppnar för nya sätt att förstå subjektivitet, ansvar och vår relation till omvärlden.

– Min avhandling undersöker den danska författaren Amalie Smiths författarskap, med särskilt fokus på hur hennes verk utforskar relationen mellan människa, kropp, teknologi och omvärld, säger Jonas M. Hoeck, nybliven doktor i litteraturvetenskap. Jag analyserar hur litterära former som montage, hybridgenrer och dokumentära inslag används för att undersöka vad det innebär att vara ett subjekt i en tid präglad av teknisk och ekologisk förändring.

Den 8 mars uppmärksammas Internationella kvinnodagen världen över. Dagen lyfter kvinnors rättigheter och jämställdhet, men fungerar också som en påminnelse om att många rättigheter fortfarande utmanas och ifrågasätts.

För Annika Rudman, professor i genusvetenskap vid Karlstads universitet, handlar dagen om att både minnas historiska framsteg och synliggöra de strukturer som fortfarande skapar ojämlikhet.

– Internationella kvinnodagen är för mig en påminnelse om både de historiska framsteg som kvinnorörelsen har åstadkommit och de strukturella ojämlikheter som fortfarande präglar rättssystem, institutioner och samhällen, säger Annika Rudman.

Enligt Annika Rudman handlar det ytterst om demokrati.