Forskningsnyheter
Nyheter
-
2026-02-13
Så når forskningen hela vägen till patienter och invånare
Hur kan ny forskning snabbare omsättas i det dagliga arbetet i vården och göra verklig skillnad för människor i Värmland? Den frågan stod i centrum när den årliga forskningskonferensen Forum Värmland arrangerades den 11 februari.
”Vad är bäst för Ester?”
Lars Christensen, hälso- och sjukvårdsdirektör i Region Värmland, inledde dagen med den välkända frågan: ”Vad är bäst för Ester?”
Uttrycket syftar på samverkansmodellen ESTHER från Jönköpings län, där ”Ester” är en symbol för patienten. Frågan fungerar som kompass i utvecklingen av en personcentrerad vård – med utgångspunkt i patientens behov, förmågor och förväntningar.
-
2026-02-12
Elises presentation fick första pris
Vid Svenska Pappers- och Cellulosaingeniörsföreningens Ekmandagar den 27 januari 2026, tog Elise Meurs, doktorand i kemiteknik vid företagsforskarskolan Exact, hem första pris i den prestigefulla presentationstävlingen.
– Tävlingen genomfördes i Pecha Kucha-format, ett presentationsformat med 20 bilder och endast 20 sekunder per bild, säger Elise Meurs, doktorand vid Exact företagsforskarskola.
-
2026-02-11
Från pulver till prestanda, samband mellan mikrostruktur och utmattning i superlegering och verktygsstål
I den nya avhandlingen undersöks hur metalllegeringar beter sig under upprepad belastning, ett fenomen som kallas utmattning. Utmattning är en av de vanligaste orsakerna till haverier i tekniska komponenter, där små upprepade spänningar till slut kan leda till sprickor och brott. Forskningen fokuserar på hur tillverkningsprocessen och materialens inre struktur påverkar deras utmattningsegenskaper.
– I min studie kombinerade jag detaljerad mikrostrukturell analys, utmattningsprovning och brottanalys för att förstå hur utmattningssprickor initieras, säger Faezeh Javadzadeh Kalahroudi. Jag utvärderade också om near-net-shape-tillverkning kan minska behovet av efterbearbetning genom att jämföra ytegenskaper och utmattningsbeteende.
-
2026-02-09
Doktorera i ett musikämne du är extra nyfiken på
Att gå en doktorandutbildning beskrivs som att bestiga berget Parnassos, det gudomliga berget där de välutbildade fick samlas enligt den grekiska mytologin. Att doktorera är ett hårt arbete och tidvis en ganska ensam tillvaro, ofta i uppförsbacke, som sträcker sig över flera år. Hur är det då att doktorera i musik? Två lärare vid Musikhögskolan Ingesund går doktorandutbildning på Musikhögskolan i Piteå som tillhör Luleå tekniska universitet och har nu nått halvvägs i utbildningen.
Vad var det som gjorde att du bestämde dig för att gå en doktorandutbildning?
– Det blev så mycket på grund av pandemin, säger Ann Elkjär, lärare i flöjt. Innan den hade jag undervisat halvtid i många år på Musikhögskolan Ingesund och frilansade som musiker resten av tiden. Under pandemin ställdes alla konserter in, men då dök möjligheten upp att doktorera på halvtid på Musikhögskolan i Piteå vid Luleå tekniska universitet. Vidare är det inte så många lärare som har disputerat på Ingesund, och den kompetensen behövs för att undervisa inom våra musikerutbildningar.
-
2026-02-06
Ny studie ger inblick i sjuksköterskors och undersköterskors arbete i hemsjukvården
En ny studie ger en fördjupad och ovanlig inblick i hur sjuksköterskor och undersköterskor arbetar med grundläggande omvårdnad för äldre personer inom kommunal hemsjukvård. Studien visar att vårdarbetet är betydligt mer komplext och mångfacetterat än vad som ofta framgår av riktlinjer, scheman och vårdplaner.
– Studien visar att vardagens förutsättningar har stor betydelse för vårdens kvalitet, och att omvårdnadsarbetet är mer komplext än vad som ofta synliggörs i styrdokument, säger Karin Sandberg, doktorand i omvårdnad vid Karlstads universitet och en av forskarna bakom studien.
-
2026-02-05
Leave No Scale Behind – så kan hållbarhetsarbetet fungera på alla nivåer, från lokalt till globalt
Hur får vi kaffebonden i Costa Rica, det lokala skogsprojektet i Ghana och de globala hållbarhetsmålen i FN:s Agenda 2030 att tala samma språk? Det är den frågan som klimatforskaren Avit Bhowmik vid Karlstads universitet vill svara på i en ny publikation.
– Agenda 2030 är ett globalt löfte, men omställningen sker alltid lokalt. Vi behövde ett ramverk som binder ihop de två världarna, säger Avit Bhowmik, lektor i risk- och miljöstudier.
Agenda 2030 är ambitiös, komplex och ibland så övergripande att det är svårt för enskilda samhällen, organisationer eller projekt att veta hur de ska arbeta konkret. Det är utmaningen som den nya studien tar sig an.
Hur kan olika skalor mötas?