Forskningsnyheter

Pandemin satte infektionssjukdomar i centrum, men i klassrummet blev förändringarna små. En ny avhandling från Karlstads universitet visar att många lärare efterfrågar tydligare styrning och mer utbildning för att kunna ge elever en djupare förståelse för smitta, vaccinationer och antibiotikaresistens.

– Att pandemin har haft en så liten inverkan på skolans undervisning överraskade mig, säger forskaren Anna-Clara Rönner, som just disputerat i biologi vid Karlstads universitet efter att ha undersökt hur ämnet infektionssjukdomar lyfts i svenska klassrum. I sin avhandling har Anna-Clara Rönner undersökt hur kunskap om bakterier, virus och smittspridning framställs i läromedel, hur lärare undervisar om området och hur elever i mellanstadiet förstår innehållet.

Fokus på hygien – mindre på biologiska samband

Från avfall till fiber, ny forskning om återvunnen bomull visar vägen mot en mer hållbar textilproduktion.

– Klimatförändringar berör alla, men framställs ändå ofta som ett framtida problem, säger Elise Meurs, doktorand i kemiteknik vid företagsforskarskolan Exact. I dag är textilindustrin en av de mest förorenande industrierna. Förutom de stora miljöeffekterna från petroleum­baserad syntetfiberproduktion har även naturliga textilier med grönare rykte, såsom bomull, en betydande påverkan på grund av sina höga krav på vatten, mark och kemikalier vid odling – samt ytterligare behov av vatten och kemikalier vid förädlingen till färdiga bomullstextilier.

Att undervisa i skrivande är ett viktigt uppdrag för ämneslärare i svenska. I en ny avhandling undersöks hur blivande svensklärare förbereds för detta uppdrag genom handledningssamtal med sina skolbaserade handledare under den verksamhetsförlagda utbildningen, VFU. Syftet är att förstå vilken typ av kunskap som skapas i dialogen och hur deltagarna själva uppfattar samtalens lärandepotential.

– Att handledningssamtal är viktiga för lärarstudenters yrkesutveckling har vi vetat länge, men vad som händer i samtalen och hur det påverkar lärandet om ämnesundervisning är inte lika tydligt, säger Maria Mollstedt, doktor i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet.

Felicia Augustsson och Helen Brink, doktorander i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet, är två av tre forskare som fått utmärkelsen och forskningspriset ”Article of the year 2025” av Nordiska Mensastiftelsen.

Nordiska Mensastiftelsen är resultatet av ett långvarigt och nära samarbete mellan de nationella Mensa-föreningarna i Sverige, Finland, Norge och Danmark. Stiftelsen grundades 2020 som ett gemensamt projekt med syftet att förverkliga ett av Mensas kärnuppdrag: att uppmuntra forskning om intelligens. Nordiska Mensastiftelsen stödjer vetenskaplig forskning relaterad till medicinska, psykologiska, sociologiska eller pedagogiska aspekter av intelligens och den mänskliga hjärnan.

Det EU-finansierade projektet PIONEERS-6G (Platform and Device Innovations for Energy-Efficient, Resilient, and Secure 6G IoT Systems), koordinerat av Karlstads universitet med partners från sex länder, ska utveckla framtidens mobilnät med fokus på tjänster och tillämpningar inom sakernas internet (IoT).

6G är den sjätte generationens mobilnät och är nästa steg i utvecklingen av trådlös kommunikation och förväntas börja införas någon gång under 2030-talet. Tanken med 6G är att erbjuda ännu snabbare hastigheter, kortare fördröjning med nästan ingen väntetid alls och mer pålitliga uppkopplingar än 5G. Det ska också kunna hantera ett mycket större antal uppkopplade enheter samtidigt och därmed uppfylla kraven i flera olika IoT-scenarier.

Nu finns ett nytt nummer av Forskningsmagasinet med fokus på ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet. Nya numret publiceras på FN:s världsdag för social rättvisa och har temat jämlikhet och rättvisa.

I detta tema berättar forskarna bland annat om hur orättvisor uppstår och vad man kan göra åt dem, om juridik som verktyg för att skapa jämlikhet och social rättvisa i samhället och om barns tandhälsa som jämlikhetsfråga.