Forskningsnyheter

Talangutveckling och tidig selektion väcker frågor som berör hela barn- och ungdomsidrotten. Hur bedömer vi potential när unga utvecklas i olika takt? Vad händer med motivationen hos dem som väljs ut – och dem som väljs bort?

20–21 oktober 2026 arrangerade Nationellt forskningscentrum för barn- och ungdomsidrott vid Karlstads universitet, en konferens som blev en mötesplats för forskare, beslutsfattare, tränare och andra engagerade i barn- och ungdomsidrott. En möjlighet att utbyta erfarenheter, knyta kontakter och diskutera hur vi skapar utvecklingsmiljöer där fler får möjlighet att växa. Anna Iwarsson, ordförande för Riksidrottsförbundet och SISU Idrottsutbildarna, inledde konferensen.

Kan konserter, festivaler och andra liveevenemang bidra till ett mer hållbart samhälle? Det ska forskare vid Karlstads universitet undersöka i projektet Bortom strålkastarljuset: Navigera hållbar utveckling och ge kraft åt förändringsagenter i eventbranschen.

Projektet ska undersöka hur liveevenemang kan bidra till en mer hållbar utveckling, inte bara genom att minska sin miljöpåverkan utan också genom att påverka hur människor tänker och agerar kring hållbarhet. 

– Särskilt intressant är hur artister, arrangörer och andra aktörer kan fungera som förändringsagenter samt hur publiken reagerar på och engagerar sig i olika hållbarhetsinitiativ, säger Jenny Karlsson, lektor i företagsekonomi vid Centrum för tjänsteforskning (CTF) vid Karlstads universitet. 

Hur ska vi värma våra hus och kyla våra byggnader i framtiden utan att belasta klimatet mer än nödvändigt? Tekniken är en viktig del av lösningen, men det räcker inte att utveckla effektivare energisystem. I centrumet HEAT-X samlas kompetens för att påskynda utvecklingen.

Värme i våra bostäder, kyla i livsmedelsbutiker och energi till industrin - uppvärmning och kylning står för en stor del av Europas energianvändning. Nu ska ett nytt nationellt kompetenscentrum undersöka hur systemen kan bli mer hållbara. Forskare vid Karlstads universitet ska bidra med kunskap om policy, social innovation och hur människor kan bli mer delaktiga i energiomställningen.

Elevinflytande, samarbete och tydligt ledarskap kan göra skolbibliotek till en aktiv del av undervisningen. Det visar ett forskningsprojekt där grundskolor i Karlstads kommun utvecklat sina bibliotek utifrån elevernas och personalens behov.

Ett skolbibliotek är mer än en plats för boklån. Rätt använt kan det stärka elevernas läsintresse och bli en viktig resurs i undervisningen. Det visar det praktiknära forskningsprojektet Rum för utveckling? Skolbibliotek i grundskolan, som genomfördes inom ramen för ULF*, i samverkan mellan Karlstads universitet och fem grundskolor i Karlstads kommun. Projektet undersökte hur skolbiblioteket kan integreras tydligare i skolans pedagogiska arbete. Tre faktorer framträdde särskilt tydligt: elevinflytande, samarbete mellan lärare och bibliotekspersonal samt ett engagerat ledarskap.

Hur säkerställer man att en 3D-printad benprotes håller för de komplexa belastningar som uppstår i vardagen? Det är en fråga som forskare från Frankrike och Karlstads universitet nu arbetar tillsammans för att besvara.

Docent Dmytro Vasiukov, ursprungligen från Ukraina och verksam vid Institut Mines-Télécom i Frankrike, besöker Karlstads universitet inom ramen för projektet MORPH som Anton Tkachuk och Anders Biel, båda docenter i maskin och materialteknik vid Karlstads universitet, deltar i.  Projektet fokuserar på att undersöka hur 3D-printade kompositmaterial, som används i proteser för personer med amputationer, påverkas av olika typer av belastningar.

Hur människor uppfattar och förstår samma fenomen på olika sätt är kärnan i fenomenografi, en forskningsansats med växande betydelse inom hälsovetenskap. När professor emerita Gerlese Åkerlind från Australian National University besökte Karlstads universitet fick doktorander, forskare och lärare möjlighet att fördjupa sig i både fenomenografisk metod och variationsteori för lärande.

Under en vecka genomfördes en forskarutbildningskurs i fenomenografi inom ramen för Forskarskolan hälsa. Fenomenografi är en kvalitativ forskningsansats med rötter i pedagogiken som undersöker variationer i hur människor uppfattar, erfar och förstår samma fenomen. Ansatsen har stor potential att bidra med värdefulla insikter inom hälsovetenskaplig forskning. Kursen innehöll föreläsningar, diskussioner och metodseminarier med fokus på både teori och praktisk tillämpning.