Forskningsnyheter

Erfarenheter från projektet Helhetsenkelt tas nu vidare tillsammans med Statskontoret i arbetet med vägledning för konsekvensutredningar. Det innebär att metoder som Samhällsnytta AB har utvecklat för att synliggöra lantbrukares vardag, variationen mellan olika gårdar och den samlade regelbördan, förs in i ett arbete med betydelse för hela statsförvaltningen.

Bakgrunden är att lantbrukare ofta får komma till tals först när nya regler redan är färdiga. En ny rapport från Helhetsenkelt, som drivs av Samhällsnytta AB vid Karlstads universitet, visar hur ett annat arbetssätt kan ge bättre beslutsunderlag redan tidigt i regelgivningsprocessen.

Vad menar forskare egentligen när de pratar om så kallade ”tipping points” eller tröskelpunkter? Och varför spelar de en så viktig roll i klimatfrågan?

Det undersöks i en ny vetenskaplig studie där klimatforskaren Avit Bhowmik, lektor i risk- och miljöstudier vid Karlstads universitet medverkar. Studien vill reda ut den växande förvirringen kring begreppet, som ofta används för att beskriva plötsliga och svårstoppade förändringar i komplexa system, exempelvis klimatet, ekosystem eller samhällen.

– Begreppet används allt oftare, men det är inte alltid tydligt definierat. Det kan göra det svårare att upptäcka och hantera verkliga systemrisker, säger Avit Bhowmik.

Tre saker som kännetecknar en tröskelpunkt

Den 7–8 maj samlades närmare 100 forskare, pedagoger och skolledare vid Karlstads universitet för konferensen Noralf, mötesplatsen för aktionsforskning inom utbildningsområdet.
– Vi kommer från olika professioner och det är det som är själva idén med konferensen, säger Anette Forssten Seiser, docent i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet och en av arrangörerna. Vi vill skapa förutsättningar för gemensamt lärande, där lärare, forskare och skolledare tillsammans utvecklar kunskap i, och om, sin praktik.

Noralf är en återkommande konferens inom nätverket för aktionsforskning. Sedan starten 2005 har Noralf vuxit till en viktig arena där olika professioner möts, utbyter erfarenheter och utvecklar kunskap tillsammans. Årets tema Aktionsforskning: förbättring, utveckling, aktivism lyfte särskilt fram aktionsforskningens ursprungliga idé, det vill säga att förena kunskap och handling i arbetet för social förändring. 

Genom grön kemi och smart bearbetning kan cellulosa ges nya egenskaper som resulterar i starkare papper och förbättrade barriärmaterial. Detta visas i en ny doktorsavhandling från Karlstads universitet.

Plast används i dag i stor utsträckning i pappersbaserade förpackningar som mjölk- och livsmedelskartonger för att skydda mot luft och fukt. Plast är dock fossilbaserad och svår att återvinna tillsammans med papper. I sin doktorsavhandling visar Mozhgan Hashemzehi hur massa kan modifieras på ett mer hållbart sätt för att minska behovet av plast i förpackningar.

Forskare vid Karlstads universitet har utvecklat en ny intelligent styrstrategi för batterilagring i klimatstyrda växthus. Genom att kombinera artificiell intelligens och signalbehandlingsalgoritmer med korttidsprognoser för elförbrukning och solelproduktion kan energikostnaderna minska samtidigt som belastningen på elnätet reduceras.

Växthus erbjuder optimala förhållanden för livsmedelsproduktion året runt, men är samtidigt mycket energikrävande. I den aktuella studien visar forskarna hur ett batterilagringssystem, styrt av förstärkningsinlärning, kan användas mer effektivt när växthuset har en hög andel lokal förnybar energi, såsom solceller.

I takt med att allt fler hushåll och byggnader både producerar och konsumerar energi exempelvis via solpaneler och elbilar, kräver energisystemen flexibla lösningar. Det här har Amal Nammouchi undersökt i sin avhandling, där forskningen ligger i skärningspunkten mellan artificiell intelligens och energi.

Vad är egentligen AI för tillämpad energi?