Hur ska vi värma våra hus och kyla våra byggnader i framtiden utan att belasta klimatet mer än nödvändigt? Tekniken är en viktig del av lösningen, men det räcker inte att utveckla effektivare energisystem. I centrumet HEAT-X samlas kompetens för att påskynda utvecklingen.
Värme i våra bostäder, kyla i livsmedelsbutiker och energi till industrin - uppvärmning och kylning står för en stor del av Europas energianvändning. Nu ska ett nytt nationellt kompetenscentrum undersöka hur systemen kan bli mer hållbara. Forskare vid Karlstads universitet ska bidra med kunskap om policy, social innovation och hur människor kan bli mer delaktiga i energiomställningen.
– Människors delaktighet är avgörande för att energiomställningen ska lyckas, säger Avit Bhowmik, lektor i risk- och miljöstudier vid Karlstads universitet. Utan invånarnas aktiva medverkan är det svårt att genomföra nya tekniska lösningar i samhället. Vi ser också att även gröna tekniker, som vindkraft, kan möta motstånd. Forskning kan bidra med nya metoder för att involvera invånare, stärka social innovation och öka människors delaktighet i omställningen.
Det behövs också politiska beslut, fungerande samarbete och lösningar som människor vill och kan vara delaktiga i. Det är utgångspunkten för HEAT-X, ett nytt kompetenscentrum för hållbar värme och kyla som finansieras av Energimyndigheten.
Centrumet ska samla forskare, företag och offentliga aktörer för att påskynda utvecklingen av effektiva, elektrifierade och fossilfria värme- och kylsystem. Enligt forskningen finns det ett behov av att se energisystemet som en helhet. Det handlar inte bara om hur energi produceras, utan också om hur den används, hur olika lösningar samverkar och hur omställningen kan fungera i människors vardag.
Människor och samhälle en del av lösningen
Vid Karlstads universitet ska forskningen bland annat undersöka hur politiska styrmedel, ekonomiska incitament och social innovation kan bidra till omställningen. En viktig fråga är hur kommuner, företag och invånare kan samarbeta för att utveckla lokala energilösningar.
– Ett exempel är så kallade energigemenskaper, där människor, företag eller organisationer samarbetar kring lokal energiproduktion och användning, säger Avit Bhowmik. Det kan exempelvis handla om att producera, dela eller använda energi gemensamt.
Men vilka regler och ekonomiska förutsättningar krävs för att sådana lösningar ska bli möjliga? Och hur kan kommuner och andra offentliga aktörer skapa förtroende och engagemang kring förändringar i energisystemet?
Det är några av frågorna som forskarna ska undersöka. De ska också analysera hur olika energipolitiska beslut påverkar andra samhällsmål, som folkhälsa, livsmedelstrygghet, klimatanpassning och minskade utsläpp.
Testar lösningar tillsammans med lokala aktörer
En central del av forskningen är att utveckla och pröva nya arbetssätt tillsammans med de människor och organisationer som berörs. I stället för att enbart studera policy och styrmedel på avstånd ska forskarna föra dialog med lokala aktörer, identifiera hinder och undersöka möjliga lösningar.
Med stöd av bland annat Karlstads universitets Risklab ska forskarna använda workshoppar och spelbaserade metoder för att utforska olika vägval och konsekvenser. På så sätt kan deltagarna diskutera hur olika beslut kan påverka samhället och vilka intressekonflikter som kan uppstå.
– Genom att låta berörda aktörer mötas och testa olika lösningar kan vi få syn på hinder som annars riskerar att förbises. Det ger också möjlighet att utveckla energipolitik som bättre tar hänsyn till lokala behov och människors förutsättningar, säger Avit Bhowmik.
Forskarna ska även studera hur kommuner och regionala aktörer kan ta en mer aktiv roll i energiomställningen. Det handlar bland annat om lokalt energiledarskap, medborgarnas förtroende och förutsättningarna för decentraliserad energiproduktion.
– Målet är att bidra till lösningar som inte bara fungerar tekniskt, utan också är förankrade hos dem som ska använda dem och leva med konsekvenserna, säger Avit Bhowmik.
Stort samarbete kring framtidens energisystem
HEAT-X samlar omkring 40 industripartner, sju svenska lärosäten och fler än tio internationella forskningsinstitutioner. Den totala budgeten överstiger 260 miljoner kronor, varav 102 miljoner kronor kommer från industriell medfinansiering. Verksamheten planeras starta i januari 2027.
Karlstads universitet deltar genom forskare med kompetens inom bland annat policy, samhällsrisker och social innovation. I arbetet medverkar Lena Brunzel, Avit Bhowmik, Johanna Gustavsson, Erik Persson Pavlovic och Emelie Hindersson. Bland samverkansparterna finns KTH, Centrum för forskning om samhällsrisker (CSR), Centrum för naturkatastrofslära (CNDS), Glava Energy Center, International Institute of Refrigeration, Länsstyrelsen och regionala utvecklingsaktörer i Värmland samt Arvika kommun.
Genom HEAT-X ska forskningen bidra till att förena teknisk utveckling med samhällsvetenskaplig kunskap och praktisk samverkan. För Karlstads universitet innebär det en möjlighet att undersöka hur beslut, samarbete och lokal delaktighet kan bidra till ett mer hållbart och motståndskraftigt energisystem.
