Nytt projekt med forskare från Karlstads universitet och från Globala gymnasiet som i samverkan med lärare i Stockholms stad kommer att undersöka en elevaktiv och undersökande metod som i den engelskspråkiga litteraturen benämns ”enquiry”.
En grupp från Centrum för språk- och litteraturdidaktik, CSL, vid Karlstads universitet har besökt Dharamsala i Indien. Syftet var att utveckla lärarstudenters möjligheter att utföra verksamhetsförlagd utbildning, VFU, och examensarbete i området samt att samla in material i ett pågående forskningsprojekt kring den tibetanska argumentationstekniken.
Redan i slutet av 1980-talet startades ett samarbete mellan Karlstads universitet och Indien.
Hur ser religiös utövning, tro och praktik ut idag i Sverige? Hur skiljer sig olika religiösa grupper åt i fråga om genus, ålder, utbildning och inkomst? Hur kan vi förstå vanekristna svenskar och deras relation till kristendom?
- Ett levande språk förändras. Här kan vi se fröet till skriftspråket. Så mycket tidigare kan vi inte komma, säger Nils Dverstorp, universitetslektor i svenska språket, som tog med sig en grupp studenter från ämneslärarprogrammet på runexkursion och besökte Järsbergsstenen i Kristinehamn samt en runsten i Ve i Väse.
I takt med att samhället förändras så förändras det svenska språket. Förändringar kännetecknar ett levande språk, om språket inte förändras har det dött ut.
På vilket sätt påverkar användningen av digitala lärplattformar undervisningen i klassrummen på gymnasiet? Vad händer med samspel och lärande när varje elev har sin egen dator och undervisningen flyttar till nya digitala rum?
För att förbereda studenterna på vad universitetsstudier innebär ordnar grundlärarprogrammet en programstartsvecka.
- Vi hoppas och tror att programstartsveckan ökar genomströmningen i programmet, säger Annelie Bodén, programledare för grundlärarprogrammet.
Höstterminen är igång och det har varit en intensiv start för många studenter. Mycket information att ta in, nya människor och en ny miljö.
Höstens examenshögtid har firats i dagarna två och Karlstads universitet har i helgen delat ut 810 glasäpplen till förväntansfulla studenter som nu lämnar studietiden för arbetslivet.
Under höstens examenshögtid fick det sättas in en extra ceremoni, vilket gjorde årets högtid till den största hittills vid universitetet.
- Det är roligt att antal studenter på högtiden ökar varje år, säger Helena Persson, konferenskoordinator och projektledare för examenshögtiden.
Akademisk högtid är en av årets största händelser vid Karlstads universitet och en tradition med gamla anor. Det är trevligt med traditioner, men för att bibehålla dem krävs inte bara tillbakablickar utan också visioner om framtiden och kraft att föra dem vidare.
I dessa dagar pratar vi mycket om hållbarhet och hur vi ska värna om vår miljö och vår planet. Hur ska nya generationer kunna föra det gamla arvet vidare om vi inte agerar nu? Medan vi fortfarande kan?
Nöden har ingen lag. Ibland måste man bara gå... Men hur uttrycker man sig i olika sammanhang? "Ursäkta, jag ska bara pudra näsan! Om individers ackommodation av språkliga uttryck och grad av medvetenhet i samband med toalettbesök" är rubriken på Anna Tindefjord Norlanders uppsats i svenska språket.
Ett nytt forskningsprojekt ska pröva modeller för samverkan mellan universitet och skolhuvudmän och samtidigt stötta lärare i att utveckla sin undervisning.
I mars 2017 beslutade regeringen om en försöksverksamhet för att utveckla och pröva modeller för samverkan mellan universitet och skolhuvudmän kring praktiknära forskning. Ett övergripande syfte med satsningen är att stärka den vetenskapliga förankringen av skolans arbete.
Att vara medveten om sin läsförståelse och hur den kan utvecklas är av vikt för alla elever men kan vara särskilt viktigt för flerspråkiga elever. Arbete med lässtrategier kan vara ett led i att utveckla en sådan medvetenhet, visar en avhandling i svenska som andraspråk av Anna Lindholm, Karlstads universitet, som disputerat vid Göteborgs universitet.
Flerspråkiga elevers läsförståelse har uppmärksammats i ett flertal rapporter den senaste tiden.
Universitetskanslersämbetet (UKÄ) har utvärderat grundlärarutbildningen 4–6 på Karlstads universitet. Några rubriker i utredningen är utformning, genomförande och resultat, vetenskaps- och kunskapsteori, personal, färdighet och förmåga samt uppföljning, åtgärder och återkoppling.
Lärardagen ger såväl lärarstudenter, lärarutbildare som andra intresserade god möjlighet att möta huvudmän, aktiva lärare och andra organisationer med koppling till läraryrket och dess dagliga verksamhet.
Nu har fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap samt lärarutbildningen vid Karlstads universitet utnämnt sina hedersdoktorer 2019. De vurmar båda för utbildning och livslångt lärande och kommer att få sin utmärkelse vid Akademisk högtid som firas den 11 oktober.
Sture Nordh, styrelseordförande i diverse styrelser
Sture Nordh utnämns till hedersdoktor vid fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap.
Nu har fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap samt lärarutbildningen vid Karlstads universitet utnämnt sina hedersdoktorer 2019. De vurmar båda för utbildning och livslångt lärande och kommer att få sin utmärkelse vid Akademisk högtid som firas den 11 oktober.
Sture Nordh, styrelseordförande i diverse styrelser
Sture Nordh utnämns till hedersdoktor vid fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap.
Det saknas idag viktiga förutsättningar för en skola på vetenskaplig grund i Sverige. Det visar en enkätstudie som fyra forskare vid Karlstads universitet genomfört bland 2 200 lärare i grundskolan och på gymnasiet.
De flesta lärare uppgav att de inte har organiserad tid för att samarbeta med sina kollegor kring planering och efterbearbetning av lektioner.
Förskollärarutbildningen vid Karlstads universitet får kritik av Universitetskanslersämbetet, UKÄ, vid senaste granskningen som publiceras idag den 16 april.
UKÄ:s sammanvägda bedömning är att förskollärarutbildningen möjliggör, men inte fullt ut säkerställer, måluppfyllelsen av examensmålen i kunskapsformen ”kunskap och förståelse”.
Återkommande frågor i utbildningssammanhang är relationen mellan undervisning och lärande och om elever lär sig det de förväntas göra. En ny studie från Karlstads universitet går på djupet under tre år och målet är tydligt – lärandeprocessen ska bli bättre.
Att genomföra akademiska undersökningar i industrimiljö hör inte till vanligheterna. Området är förbisett och inte sällan helt outforskat.
Vad avgör om barn och unga blir litteraturläsare? Hur gör man som lärare för att undervisa i litteratur när läroplanen är fylld av motstridiga krav? I avhandlingen "Den kroppsliga läsningen - bildningsperspektiv på litteraturundervisning" undersöker Djamila Fatheddine grundskolans litteraturundervisning med fokus på läsning, kropp och bildning.
Avhandlingen behandlar grundskolans litteraturundervisning med fokus på kroppslighet och bildningsaspekter.
