Ämnesdidaktiska modeller stod i fokus när drygt 100 lärare, framförallt från årskurs 7-9, slöt upp till den digitala Ämneslärardagen. Föreläsningar varvades med workshops och deltagarna fick fördjupa sig i ämnesundervisning under ledning av forskare inom ämnesdidaktik vid Karlstads universitet.
En gemensam frågestund utifrån en poddföreläsning där det samtalades om didaktiska utmaningar och didaktiska modeller inledde dagen. Utgångspunkten var den flervetenskapliga ämnesdidaktiska forskning som bedrivs inom forskargruppen Research on Subject-specific Education, Rose, vid Karlstads universitet, men också annan internationell forskning. Efter den gemensamma frågestunden delades deltagarna in i olika spår utifrån sitt eget ämne.
- Ämneskunskaper är nödvändigt, men som lärare behöver dessa kunskaper omvandlas till en undervisningskontext så att eleverna kan ta del av kunskaperna och utvecklas i sitt lärande. Lärare behöver ha goda relationer till sina elever och känna till vad eleverna redan vet och kan om ämnet. De ska också kunna organisera så att ämnet blir intressant, alltså motivera eleverna och därefter följa upp deras lärande. Ämnesdidaktiska modeller kan då vara ett verktyg, säger Monica Evermark, föreståndare för Regionalt utvecklingscentrum, Ruc, vid Karlstads universitet.
Inspiration och nya synvinklar för att utveckla undervisningen
Rebekka Edlund, lärare i moderna språk på Klockarhagsskolan i Hällefors kommun, deltog tillsammans med sitt arbetslag.
- Vi har en bra kommunikation i arbetslaget och gillar att bolla olika idéer för undervisning, men vi ville få inspiration från senaste forskningen och inblick i hur man arbetar på andra skolor. Jag hoppas att vi kanske så småningom kan börja ett forskningsprojekt för att utveckla vår språkundervisning. Upplägget på ämneslärardagen var mycket bra. Jag fick nya synvinklar för att utveckla min egen undervisning. Något jag tar med mig är att det är viktigt att ifrågasätta vad jag gör i min undervisning och varför jag gör det. Vi fick även med oss konkreta tips, exempelvis att det räcker med att höra ett ord sju till tio gånger för att lära sig det.
Läromedel är ofta uppbyggda kring fiktiva semestersituationer, till exempel att man beställer mat eller bokar hotellrum.
- Detta är oftast inte vanliga situationer för eleverna. Om de däremot lär sig att småprata kring situationer i sin skolvardag kan de träna med varandra och känna att de har en meningsfull kommunikation. Då blir det direkt mycket roligare och man uppnår lätt de gånger som behövs för att ett ord ska fastna. Jag som bland annat undervisar i spanska uppmuntrar eleverna att titta på spansktalande filmer och serier, tyvärr finns inte så många dataspel på spanska, annars är det ett bra verktyg för ordinlärning, säger Rebekka Edlund.
Värdefullt möte mellan forskning och skolverksamhet
Anders Biörklund, verksamhetsutvecklare på barn- och ungdomsförvaltningen i Karlstads kommun var även han nöjd med Ämneslärardagen.
- Jag har tagit del av ämnesdidaktiska modeller och fått forskningens perspektiv på aktuella skolfrågor som kan tas med direkt in i klassrummet. Ett exempel är att målspråket är det som bör användas vid undervisning av främmande språk, det vill säga att engelska används vid engelskundervisning, spanska vid undervisning i spanska och så vidare. Ett forum där forskning och skolverksamhet möts är värdefullt och viktigt för båda parter.
Lyssna på poddföreläsningen
Här kan du ta del av poddföreläsningen: Kan man lära sig något utan ett innehåll? Samtal om ämnesdidaktik.
Ämneslärardagen arrangerades av följande centrumbildningar på Karlstads universitet: Centrum för språk- och litteraturdidaktik (CSL), Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik (CSD), Science, Mathematics, and Engineering Education Research (SMEER) samt Idrottsvetenskap, Musik, Regionalt utvecklingscentrum (RUC) och Pedagog Värmland.
