Hur skiljer sig nyhets- och informationsflödet hos medborgare i olika stadsdelar? I artikeln ”The Media day, revisited: rhythm, place and hyperlocal information environments” har Henrik Örnebring och Erika Hellekant-Rowe studerat sex områden i Karlstads kommun.
Om du trodde att papperstidningar och radio- och tv-nyheter vid fasta tider – även kallat traditionell media – var stendött behöver du tänka om. Det lever i allra högsta grad.
Hur skiljer sig nyhets- och informationsflödet hos medborgare i olika stadsdelar? I artikeln ”The Media day, revisited: rhythm, place and hyperlocal information environments” har Henrik Örnebring och Erika Hellekant-Rowe studerat sex områden i Karlstads kommun.
Om du trodde att papperstidningar och radio- och tv-nyheter vid fasta tider – även kallat traditionell media – var stendött behöver du tänka om. Det lever i allra högsta grad.
Bo Edvardsson och Lars Witell vid CTF, Centrum för tjänsteforskning vid Karlstads universitet, syns just nu på topplista över de mest inflytelserika forskarna inom området Business and Management. Listan innefattar forskare från hela världen och presenteras på Research.com.
Sedan 2014 rankar sajten regelbundet forskare för att presentera de mest inflytelserika i en internationell topplista.
Bo Edvardsson och Lars Witell vid CTF, Centrum för tjänsteforskning vid Karlstads universitet, syns just nu på topplista över de mest inflytelserika forskarna inom området Business and Management. Listan innefattar forskare från hela världen och presenteras på Research.com.
Sedan 2014 rankar sajten regelbundet forskare för att presentera de mest inflytelserika i en internationell topplista.
Bo Edvardsson och Lars Witell vid CTF, Centrum för tjänsteforskning vid Karlstads universitet, syns just nu på topplista över de mest inflytelserika forskarna inom området Business and Management. Listan innefattar forskare från hela världen och presenteras på Research.com.
Sedan 2014 rankar sajten regelbundet forskare för att presentera de mest inflytelserika i en internationell topplista.
De finns i tre kategorier – lätta, svåra och omöjliga. Ett samarbete mellan arbetsvetenskap och sociologi har resulterat i en bok för studenter.
Jonas Axelsson, lektor i arbetsvetenskap vid Handelshögskolan och Markus Arvidson, lektor i sociologi – båda vid Karlstads universitet - har sedan länge varit intresserade av lojalitet. De har känt varandra i mer än tio år och ofta samtalat om ämnet.
De finns i tre kategorier – lätta, svåra och omöjliga. Ett samarbete mellan arbetsvetenskap och sociologi har resulterat i en bok för studenter.
Jonas Axelsson, lektor i arbetsvetenskap vid Handelshögskolan och Markus Arvidson, lektor i sociologi – båda vid Karlstads universitet - har sedan länge varit intresserade av lojalitet. De har känt varandra i mer än tio år och ofta samtalat om ämnet.
De finns i tre kategorier – lätta, svåra och omöjliga. Ett samarbete mellan arbetsvetenskap och sociologi har resulterat i en bok för studenter.
Jonas Axelsson, lektor i arbetsvetenskap vid Handelshögskolan och Markus Arvidson, lektor i sociologi – båda vid Karlstads universitet - har sedan länge varit intresserade av lojalitet. De har känt varandra i mer än tio år och ofta samtalat om ämnet.
Carl-Gustaf Bornehag, professor i folkhälsovetenskap medverkar i en artikel publicerad i tidskriften Science, som är en ledande tidskrift för spetsforskning och vetenskapliga nyheter med mer än en miljon läsare.
Vad innebär en publicering i Science?
- Det är till att börja med naturligtvis roligt att bli publicerad i en av världens högst rankade vetenskapliga tidskrifter, säger Carl-Gustaf Bornehag, professor i folkhälsovetenskap.
Carl-Gustaf Bornehag, professor i folkhälsovetenskap medverkar i en artikel publicerad i tidskriften Science, som är en ledande tidskrift för spetsforskning och vetenskapliga nyheter med mer än en miljon läsare.
Vad innebär en publicering i Science?
- Det är till att börja med naturligtvis roligt att bli publicerad i en av världens högst rankade vetenskapliga tidskrifter, säger Carl-Gustaf Bornehag, professor i folkhälsovetenskap.
Vi hör ofta att delad glädje är dubbel glädje. Men gäller samma resonemang när vi delar tjänster och produkter? Det är frågan som Christina Öberg ställer i vårt senaste blogginlägg.
Delningsekonomin anses ofta ha sitt ursprung i San Fransisco 2008. Bristen och det höga priset för hotellrum födde idéen att låna ut lite golvyta till någon som besökte staden.
Vi hör ofta att delad glädje är dubbel glädje. Men gäller samma resonemang när vi delar tjänster och produkter? Det är frågan som Christina Öberg ställer i vårt senaste blogginlägg.
Delningsekonomin anses ofta ha sitt ursprung i San Fransisco 2008. Bristen och det höga priset för hotellrum födde idéen att låna ut lite golvyta till någon som besökte staden.
…docent i matematikens didaktik vid Karlstads universitet. Du är ny projektledare för ULF-verksamheten inom Karlstads-noden. ULF* är en försöksverksamhet för att utveckla praktiknära forskning i samverkan med skolhuvudmännen. Vad betyder praktiknära forskning för dig?
– För mig handlar praktiknära forskning i grunden om en nyfikenhet och vilja att lösa problem som finns i skolan.
…docent i matematikens didaktik vid Karlstads universitet. Du är ny projektledare för ULF-verksamheten inom Karlstads-noden. ULF* är en försöksverksamhet för att utveckla praktiknära forskning i samverkan med skolhuvudmännen. Vad betyder praktiknära forskning för dig?
– För mig handlar praktiknära forskning i grunden om en nyfikenhet och vilja att lösa problem som finns i skolan.
Restriktionerna under coronapandemin har skiljt sig åt lite under olika perioder i de nordiska länderna, men gemensamt är att skolundervisningen i stor utsträckning ställt om, ändrat och anpassat. Lektioner på distans eller inga lektioner alls ibland. Hur har pandemin påverkat skolundervisningen i de nordiska länderna? Torsdag 17 februari möts nordiska forskare, politiker och representanter från skolan för att diskutera de utmaningar som skolan mött under pandemin.
Restriktionerna under coronapandemin har skiljt sig åt lite under olika perioder i de nordiska länderna, men gemensamt är att skolundervisningen i stor utsträckning ställt om, ändrat och anpassat. Lektioner på distans eller inga lektioner alls ibland. Hur har pandemin påverkat skolundervisningen i de nordiska länderna? Torsdag 17 februari möts nordiska forskare, politiker och representanter från skolan för att diskutera de utmaningar som skolan mött under pandemin.
Restriktionerna under coronapandemin har skiljt sig åt lite under olika perioder i de nordiska länderna, men gemensamt är att skolundervisningen i stor utsträckning ställt om, ändrat och anpassat. Lektioner på distans eller inga lektioner alls ibland. Hur har pandemin påverkat skolundervisningen i de nordiska länderna? Torsdag 17 februari möts nordiska forskare, politiker och representanter från skolan för att diskutera de utmaningar som skolan mött under pandemin.
Restriktionerna under coronapandemin har skiljt sig åt lite under olika perioder i de nordiska länderna, men gemensamt är att skolundervisningen i stor utsträckning ställt om, ändrat och anpassat. Lektioner på distans eller inga lektioner alls ibland. Hur har pandemin påverkat skolundervisningen i de nordiska länderna? Torsdag 17 februari möts nordiska forskare, politiker och representanter från skolan för att diskutera de utmaningar som skolan mött under pandemin.
