– Många forskare kan se att skolämnet modersmål förbättrar elevers studieresultat och läs- och skrivkunnighet, samtidigt som de får ökade språkkunskaper och en förstärkt flerspråkig identitet.
Den 13 juni arrangerades Ämneslärardagen. Dagen är en återkommande mötesplats för diskussioner och erfarenhetsutbyte mellan lärare i skolan och forskare vid Karlstads universitet. I år var temat ”Didaktiska modeller”.
”För varje komplext problem finns det ett enkelt svar – och det är fel”. Det är ett citat* som Christina Olin-Scheller, professor i litteraturvetenskapens didaktik och pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet, gärna använder sig av när det gäller digital skolutveckling.
– Det är dags att sluta leta efter de enkla svaren.
Forskare vid Karlstads universitet har startat ett nytt projekt, Lära och leva med insekter, som strävar efter att inte bara öka förståelsen för våra insekter utan också att utrusta samhället med verktygen för att skydda den biologiska mångfalden.
Forskningsstudien ”Att skapa lekvärldar genom musikaliskt lekande” studerar pedagogers uppfattning kring musik och lek i fritidshem. Ett av resultaten är att de vuxna kan behöva släppa på kontrollen och själva leka.
Pedagog Värmland är mötesplatsen för yrkesverksamma inom samtliga skolformer, lärarutbildare, lärarstudenter och forskare. Tobias Berger har varit redaktör ända sedan lanseringen 2013. Nu lämnar han över till Linnéa Andersson, administrativ assistent på Lärarutbildningen vid Karlstads universitet.
– Det känns väldigt roligt att ta över som redaktör för Pedagog Värmland, säger Linnéa Andersson.
Sofie Nilsson, lärare på Vålbergsskolan i Karlstad och doktorand i pedagogiskt arbete på Karlstads universitet, har tilldelats Kungliga Vetenskapsakademins Svenska Nationalkommitté för geografi och Svenska Sällskapet för Antropologi och Geografi, SSAG:s årliga lärarpris i geografi.
Sofie Nilsson vinner priset med SSAG:s nominering:
”Årets pristagare Sofie Nilsson är en entusiastisk och väldigt skicklig lärare som lyfter geografiämnet inom skolans ämnesgrupp och i kommunen
I en mer komplex och orolig värld behöver blivande förskollärare bli mer förberedda inför att undervisa kring normer som rör samtid, religion och världsbilder. Vad är deras egen världsbild kontra samhällets baserat på kunskap och vetenskap? Känner de sig inkluderade i sättet som det undervisas på förskollärarprogrammet inom det här området?
”Jag tyckte att det var oerhört svårt att undervisa om klimatkrisen då framtidsprognoserna ser så mörka ut. Den sorgen krockade med samhällskunskapen som ett ämne med framtidstro och optimism.” Det säger Emil Mörk, vars forskning handlar om hur samhällskunskapslärare undervisar om klimatkrisen.
På Pedagog Värmland kan du läsa artikeln i sin helhet.
Antropocen är en föreslagen geologisk tidsålder som definieras av människans inverkan på jordens ekologiska system. Detta innebär utmaningar även i utbildningssammanhang.
Enligt skollagen och förskolans läroplan ingår det i förskollärarens uppdrag att leda arbetet med undervisning inom förskolan. Men hur går detta till rent konkret i praktiken på Sveriges förskolor? Ett forskningsprojekt ska nu undersöka hur förskollärare och rektorer tolkar och omsätter detta uppdrag i sin vardag samt vilka konsekvenser detta får för det pedagogiska arbetet i förskolan.
Förskollärares särskilda ansvar för förskolans utbildning har betonats sedan 2010.
Den 14:e november hölls seminariet ”Våld mot barn i Sverige – upptäckt och orosanmälan” på Karlstads universitet, riktat till personal inom förskola, skola och hälso- och sjukvård.
Olika professioner inom förskola, öppen förskola, bibliotek och barnhälsovård samlades på Karlstads universitet när det var dags för avslutning av professionssatsningen Förundran, kreativitet och språk-lek-lighet.
Den 3 oktober gick startskottet för ett treårigt utvecklingsarbete om skolbiblioteken i de värmländska kommunerna samt Karlskoga och Åmål. Syftet är att bidra till att skolbibliotekens verksamhet ska användas som en del i undervisningen och på så vis stärka elevernas språkliga förmåga och digitala kompetens.
(Artikel uppdaterad 2024-05-15)
Intresset var stort.
Drygt 2 300 lärare, ledare, forskare, lärarutbildare och aktörer från hela landet möttes på Karlstads universitet 13-14 juni. Erfarenhets- och kunskapsutbyte kring skolans utveckling i en digital tid stod i fokus. Hur gör kommuner, skolor och lärare för att lyckas med skolutveckling?
Den 13–14 juni arrangeras Framtidens Lärande Väst på Karlstads universitet. Dagarna är fullbokade, vilket innebär att drygt 2 000 personer kommer till universitetet. Tips: Ta med egen matlåda och ha beredskap för att det kan bli trångt på parkeringen. Två rader på parkeringen norr om biblioteket är reserverade.
Hur gör kommuner, skolor och lärare för att lyckas med skolutveckling i en digital tid? Och hur kan forskningen bidra?
