Forskningsnyheter

Många företag i Sverige och Norge testar redan cirkulära lösningar som återtag, reparation och återbruk, men få lyckas skala upp dem. Ett nytt projekt vid Centrum för tjänsteforskning (CTF) vid Karlstads universitet ska hjälpa företag att ta steget från test till fungerande affärer.

– Det som saknas i dag är inte teknik, utan fungerande upplägg för affären runt omkring. När flera aktörer ska dela data, ansvar och intäkter uppstår osäkerhet som gör att satsningar inte tas vidare, säger Mikael Johnson, lektor i företagsekonomi och projektledare vid CTF och Handelshögskolan.

Testar lösningar i praktiken

Projektet genomförs i samarbete med forskningsmiljön CREDS vid Universitetet i Innlandet och med företag i Sverige och Norge. Arbetet utgår från konkreta samarbeten där aktörerna tillsammans identifierar hinder och testar nya upplägg i praktiken.  

Hur kan unga engageras i klimatfrågor utan att känna sig överväldigade? Vid Karlstads universitet utvecklar forskarna Avit Bhowmik och Caroline Bhowmik ett nytt verktyg för just detta, framtidsspelet FutureAct, som ska stärka både handlingskraft och framtidstro hos högstadieelever.

– Eleverna får möjlighet att se sig själva som aktiva medskapare av framtiden, säger Avit Bhowmik, forskare vid Centrum för samhällsriskforskning, CSR, på Karlstads universitet.

I stället för att fokusera på klimatkrisens risker och problem lyfter FutureAct fram möjligheter och lösningar. Genom lek, samarbete och kreativt tänkande får elever utforska hur ett hållbart samhälle kan se ut och vilken roll de själva kan spela i att forma det.

Livet år 2075

Karlstads universitet deltar i det nya EU-finansierade projektet SPECTRA, koordinerat av Ergang Wang vid Chalmers tekniska högskola. SPECTRA ska utveckla nya teknologier där solenergi ska användas för att omvandla plastavfall till värdefulla resurser.

Karlstads universitet ska i projektet utveckla beräkningsbaserade och AI-stödda verktyg för att påskynda upptäckt och optimering av material och processer. Moyses Araujo, professor i fysik, leder Karlstads universitets del i projektet. 

Hur ska elever med särskild begåvning både utmanas samt få hjälp med att utvecklas i sina teknikstudier? En ny studie vid Karlstads universitet visar att teknikämnet har goda möjligheter att möta elevernas behov med hjälp av modellering med digitala verktyg. Något som kanske på sikt kan bidra till fler framtida ingenjörer vilket det råder brist på inom Sveriges näringsliv.

Studien består av tre delar som belyser olika sidor av teknikämnet. Den första handlar om hur modeller och modellering används, särskilt med hjälp av digitala verktyg som CAD (datorstödd design). Den andra fokuserar på vad elever med särskild begåvning behöver för att trivas och utvecklas i teknikundervisningen. Den tredje undersöker vad som gör undervisningen mer eller mindre komplex, alltså hur utmanande och utvecklande den är.

Nyligen genomfördes två framgångsrika tester inom forskningsprojektet 6G-PATH, där sjuksköterskestudenter och ambulanspersonal fick prova en ny form av vårdutbildning på distans.

Målet var att undersöka hur framtidens kommunikationsteknik såsom 5G, kommande 6G-nät, edge computing och molntjänster kan användas för att skapa realistiska och tillgängliga utbildningsmiljöer för vårdpersonal.

Hur förbereder ett samhälle sina yngsta medborgare för kriser, konflikter och en osäker framtid? Den frågan står i centrum för Johan Samuelssons pågående forskningsprojekt Barn i beredskap – svensk beredskapspedagogik i förändring 1945–2000, som finansieras av Vetenskapsrådet.

Kalla kriget var en maktkamp mellan USA och Sovjetunionen (ca 1945–1991) och deras allierade. Det kallades “kallt” eftersom länderna aldrig krigade direkt mot varandra, men konkurrerade om inflytande i världen. Det kalla kriget påverkade hela det svenska samhället där beredskap och totalförsvar blev en del av vardagen.