Forskningsnyheter

Forskare vid Karlstads universitet har utvecklat en ny intelligent styrstrategi för batterilagring i klimatstyrda växthus. Genom att kombinera artificiell intelligens och signalbehandlingsalgoritmer med korttidsprognoser för elförbrukning och solelproduktion kan energikostnaderna minska samtidigt som belastningen på elnätet reduceras.

Växthus erbjuder optimala förhållanden för livsmedelsproduktion året runt, men är samtidigt mycket energikrävande. I den aktuella studien visar forskarna hur ett batterilagringssystem, styrt av förstärkningsinlärning, kan användas mer effektivt när växthuset har en hög andel lokal förnybar energi, såsom solceller.

I takt med att allt fler hushåll och byggnader både producerar och konsumerar energi exempelvis via solpaneler och elbilar, kräver energisystemen flexibla lösningar. Det här har Amal Nammouchi undersökt i sin avhandling, där forskningen ligger i skärningspunkten mellan artificiell intelligens och energi.

Vad är egentligen AI för tillämpad energi?

En ny doktorsavhandling vid Karlstads universitet ger ökad förståelse för hur läkemedel kan analyseras mer tillförlitligt och säkert. Forskningen fokuserar på grundläggande studier av vätskekromatografi, en av de viktigaste analytiska teknikerna inom läkemedelsindustrin. Denna typ av grundläggande förståelse är avgörande eftersom många av dagens utmaningar inte kan lösas enbart genom empirisk metodoptimering.

Vätskekromatografi används för att separera och mäta de olika komponenterna i ett läkemedel. Förutom den aktiva substansen innehåller läkemedel ofta hjälpämnen som stabiliserar produkten och bestämmer dess slutliga form. För att kunna fastställa korrekt dosering och upptäcka skadliga ämnen måste den aktiva ingrediensen först separeras från övriga komponenter.

” I SOFIA-studien följer vi samma barn från förskoleålder till vuxenliv. Det ger unika möjligheter att förstå utveckling och vad som gör skillnad och nytta i praktiken. Vårt mål är att ta fram kunskap som kan användas i skola, socialtjänst och andra verksamheter, för barnets bästa på riktigt.”
Det säger Evelina Landstedt, professor i socialt arbete och föreståndare för Centrum för forskning om barns och ungdomars psykiska hälsa och uppväxtvillkor, CBU, vid Karlstads universitet.

Evelina Landstedt var en av föreläsarna på Barnrättsdagarna, den årliga mötesplatsen för alla som arbetar inom barnrättsområdet. Årets dagar genomfördes 13–15 april i Karlstad och hade temat ”Steget före: att arbeta förebyggande och främjande tillsammans”. Evelina Landstedt deltog tillsammans med forskarkolleger för att berätta om SOFIA-studien, ett pågående forskningsprogram där 2 000 barn följs från förskoleålder till vuxenliv. Hittills har sju datainsamlingar genomförts och deltagarna är nu mellan 19 och 21 år gamla. 

Hur kan matematiklärare på gymnasiet använda programmering i undervisningen på ett bra sätt? Och hur kan användningen av programmering utveckla elevers matematiska förståelse? Det har Andreas Borg, doktor i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet kikat närmare på.

Syftet med den här avhandlingen är att undersöka hur lärandeaktiviteter kan utformas för att integrera programmering i matematikundervisningen på ett bra sätt och hur gymnasieelevers användning av programmering påverkar deras matematiska förståelse.

Avhandlingen består av två studier. Den första handlar om elever som löser matematiska problem där programmering behövs. Den andra undersöker hur en lärare utformar programmeringsuppgifter för numeriska beräkningar och hur dessa uppgifter påverkar elevernas förståelse av matematiska begrepp.

Deltagande i fotbollsakademier kan innebära betydande ekonomiska, tidsmässiga och sociala åtaganden för familjer. Det visar en ny studie från Karlstads universitet och Högskolan i Halmstad, genomförd inom ramen för Centrum för idrottsforsknings regeringsuppdrag om kostnader i barn- och ungdomsidrotten.

Studien bygger på intervjuer med 41 föräldrar till barn i åldrarna 10–16 år och belyser hur kostnader uppstår, upplevs och motiveras i olika former av fotbollsakademier. Resultaten visar att kostnaderna för akademideltagande varierar kraftigt mellan olika verksamheter och kan variera från några tusen kronor per år till över 50 000 kronor per säsong, beroende på föreningens organisation, resurser och verksamhetsinnehåll.