Konferensen Flood Risk Sweden handlade om att fördjupa förståelsen av dynamiska översvämningsrisker, exponering, sårbarhet och anpassningsstrategier. I ett tvärvetenskapligt samarbete presenterades innovativa metoder och datadriven forskning som kan stärka beslutsfattandet inom översvämningsriskhantering i Sverige.

Klimatanpassning, översvämningsrisker och dagvattenhantering ställer allt högre krav på kommunerna, samtidigt som resurserna minskar. Hur kan vi skapa en hållbar vattenhantering som är både effektiv och robust? I sin keynote delade Glen Nivert, strateg vid Göteborgs stad, med sig av Göteborgs erfarenheter och visade hur digitala verktyg som digitala tvillingar, AI och datadrivet samarbete kan hjälpa oss att prioritera, optimera och förändra arbetssätt. Fokus ligger inte bara på teknikens möjligheter, utan också på de organisatoriska förändringar som krävs när felmarginalerna krymper.

Efter en lång och torr sommar öppnar sig himlen och regnet vräker ner – men vart ska allt ta vägen? Den frågan ligger till grund för Sofia Hallerbäcks forskning om hur städer kan anpassas till ett allt vildare klimat. På fredag tävlar hon i Forskar Grand Prix deltävling i Uppsala, där forskare får fyra minuter på sig att presentera sin forskning på ett begripligt, engagerande och minnesvärt sätt.

– Jag forskar om hur vi kan bygga och planera städer så att de klarar skyfall och samtidigt bidrar till ett rikare stadsliv, säger Sofia Hallerbäck, doktorand i risk- och miljöstudier vid Karlstads universitet.
– Det handlar om att förstå vattnets väg genom staden, och hur våra beslut påverkar både människor och det mer-än-mänskliga – naturen som vi är en del av.

Forskningsfinansiären Formas har beviljat medel till ett fyraårigt forskningsprojekt som syftar till att hitta de bästa sätten att återanvända äldre limträ vid ombyggnationer eller rivningar. Projektet med en totalbudget på drygt 10 MSek kommer genomföras genom en tvärdisciplinär samverkan mellan ämnena byggteknik och miljö- och energisystem.

– Limträ som lastbärande material har nu tillverkats och använts i konstruktioner i Sverige i omkring 100 år, säger Mikael Perstorper, adjungerad professor i byggteknik. Det är i många fall mycket väl fungerande konstruktionselement som förekommer i olika geometriska former.

Många kopplar kanske limträ till de bågformade takkonstruktionerna som man ofta möts av vid järnvägsstationer och sporthallar, men limträ har använt i betydligt fler konstruktionstyper än så, exempelvis i bostadshus, förrådsbyggnader, industrier och i lantbrukslokaler.

EXACT företagsforskarskolas höstmötet bjöd på två dagar fyllda av diskussioner och workshops. Den här gången på temat AI, dess möjligheter men också etiska aspekter.

– Det är alltid roligt när företagsforskarskolan kan samla doktorander, handledare och företagsmentorer och diskutera hur projekten framskrider, säger Jörgen Samuelsson, docent i kemi och föreståndare för forskarskolan. Våra höst- och vårmöten är viktiga tillfällen för att utbyta erfarenheter och diskutera den pågående forskningen. Det är också ett tillfälle att prata om gemensamma utmaningar i doktorandarbetet och denna gång fokuserade vi på AI. 

I artikeln ”Towards High Circularity: Reconfiguring Firm-level Strategy” vill forskarna Andrey Abadzhiev och Alexandre Sukhov, båda vid Handelshögskolan och Centrum för tjänsteforskning, skänka hopp till företag i konservativa branscher som försöker ställa om till mer cirkulära och hållbara lösningar.

Vad menas egentligen med cirkulär ekonomi – och hur skiljer den sig från traditionell linjär ekonomi?

– Ekonomi handlar i grunden om att skapa värde genom omfördelning av resurser, säger Alexandre Sukhov. I den linjära ekonomin tenderar vi att skapa värde genom att ta fram råvaror, skapa och sälja produkter, men vi förlorar också värde genom att betrakta förbrukade produkter som avfall när de har använts och fyllt sin funktion. Det är utifrån det perspektivet som vi har effektiviserat vår tillverkningsindustri.

I sin avhandling försöker Jana Huck, nybliven doktor i företagsekonomi, förstå vad idéutveckling handlar om genom att följa hur människor i olika sammanhang på ett eller annat sätt jobbar för att förbättra en idé och bereda vägen för att den ska bli verklighet.

Jana Huck fick intrycket att alla pratade om idéutveckling som ett fenomen men utan att egentligen förklara och förstå vad det innebär - eller ens betyder. Så föddes idén till avhandlingen “Idea Development for Innovation: A Multi-Level Exploration of the Activities and Processes Propelling Ideas Towards Innovation” som Jana nyss disputerat med.