Nominering till Wallenberg Scholars

Digital teknik kan stärka kontakten med familj och vänner över nationsgränser, men också skapa nya hinder för äldre personer med migrationsbakgrund. Det visar forskning från Sverige, Finland och Japan om hur digitaliseringen påverkar äldres vardagsliv, relationer och tillgång till välfärdstjänster.

Forskningen visar att digital teknik kan skapa viktiga möjligheter för äldre migranter, till exempel genom att underlätta kontakt med familj och vänner i olika länder. Samtidigt kan digitaliseringen skapa nya hinder när viktiga tjänster inom vård, omsorg och offentlig service blir allt mer digitala.

Digital teknik kan stärka kontakten med familj och vänner över nationsgränser, men också skapa nya hinder för äldre personer med migrationsbakgrund. Det visar forskning från Sverige, Finland och Japan om hur digitaliseringen påverkar äldres vardagsliv, relationer och tillgång till välfärdstjänster.

Forskningen visar att digital teknik kan skapa viktiga möjligheter för äldre migranter, till exempel genom att underlätta kontakt med familj och vänner i olika länder. Samtidigt kan digitaliseringen skapa nya hinder när viktiga tjänster inom vård, omsorg och offentlig service blir allt mer digitala.

Digital teknik kan stärka kontakten med familj och vänner över nationsgränser, men också skapa nya hinder för äldre personer med migrationsbakgrund. Det visar forskning från Sverige, Finland och Japan om hur digitaliseringen påverkar äldres vardagsliv, relationer och tillgång till välfärdstjänster.

Forskningen visar att digital teknik kan skapa viktiga möjligheter för äldre migranter, till exempel genom att underlätta kontakt med familj och vänner i olika länder. Samtidigt kan digitaliseringen skapa nya hinder när viktiga tjänster inom vård, omsorg och offentlig service blir allt mer digitala.

Varje år produceras miljontals ton bomull världen över, samtidigt som enorma mängder textilier slängs eller förbränns. Trots att bomull består av nästan ren cellulosa återvinns bara en liten del av materialet till nya textilier.

I sin halvtidsstudie undersöker Elise Meurs, industridoktorand inom forskarskolan EXACT, hur cellulosamassa från återvunnen bomull beter sig under de första stegen i viskosprocessen, den industriella metod som används för att tillverka regenererade cellulosafibrer. Målet är att möjliggöra storskalig användning av textilavfall och därmed minska behovet av ny råvara från skog eller bomullsodlingar.

Varje år produceras miljontals ton bomull världen över, samtidigt som enorma mängder textilier slängs eller förbränns. Trots att bomull består av nästan ren cellulosa återvinns bara en liten del av materialet till nya textilier.

I sin halvtidsstudie undersöker Elise Meurs, industridoktorand inom forskarskolan EXACT, hur cellulosamassa från återvunnen bomull beter sig under de första stegen i viskosprocessen, den industriella metod som används för att tillverka regenererade cellulosafibrer. Målet är att möjliggöra storskalig användning av textilavfall och därmed minska behovet av ny råvara från skog eller bomullsodlingar.

Varje år produceras miljontals ton bomull världen över, samtidigt som enorma mängder textilier slängs eller förbränns. Trots att bomull består av nästan ren cellulosa återvinns bara en liten del av materialet till nya textilier.

I sin halvtidsstudie undersöker Elise Meurs, industridoktorand inom forskarskolan EXACT, hur cellulosamassa från återvunnen bomull beter sig under de första stegen i viskosprocessen, den industriella metod som används för att tillverka regenererade cellulosafibrer. Målet är att möjliggöra storskalig användning av textilavfall och därmed minska behovet av ny råvara från skog eller bomullsodlingar.