Nominering till Wallenberg Scholars

Hur kan förskolans demokratiuppdrag tolkas och omsättas i praktiken? Det har studerats i det praktiknära forskningsprojektet Demokratiarbete i förskolan som genomförts inom ramen för ULF*. Ett av projektets centrala resultat är att demokratibegreppet förflyttades från att främst handla om begrepp som folkstyre och majoritetsbeslut till att bli något som skapas i vardagens möten, samtal samt undervisnings- och omsorgssituationer.

Förskolan ska enligt läroplanen vila på demokratins grund och har ett viktigt uppdrag när det gäller att utbilda barn för att bli demokratiska samhällsmedborgare. Men hur ska det tolkas? Och hur ska det omsättas i praktisk handling? Magdalena Raivio och Katarina Ribaeus, båda lektorer i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet, har lett forskningsprojektet Demokratiarbete i förskolan i samverkan med personal på en förskola. Initiativet kom från pedagogerna själva som önskade fördjupa sitt pågående demokratiarbete. 

Hur kan förskolans demokratiuppdrag tolkas och omsättas i praktiken? Det har studerats i det praktiknära forskningsprojektet Demokratiarbete i förskolan som genomförts inom ramen för ULF*. Ett av projektets centrala resultat är att demokratibegreppet förflyttades från att främst handla om begrepp som folkstyre och majoritetsbeslut till att bli något som skapas i vardagens möten, samtal samt undervisnings- och omsorgssituationer.

Förskolan ska enligt läroplanen vila på demokratins grund och har ett viktigt uppdrag när det gäller att utbilda barn för att bli demokratiska samhällsmedborgare. Men hur ska det tolkas? Och hur ska det omsättas i praktisk handling? Magdalena Raivio och Katarina Ribaeus, båda lektorer i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet, har lett forskningsprojektet Demokratiarbete i förskolan i samverkan med personal på en förskola. Initiativet kom från pedagogerna själva som önskade fördjupa sitt pågående demokratiarbete. 

Hur kan förskolans demokratiuppdrag tolkas och omsättas i praktiken? Det har studerats i det praktiknära forskningsprojektet Demokratiarbete i förskolan som genomförts inom ramen för ULF*. Ett av projektets centrala resultat är att demokratibegreppet förflyttades från att främst handla om begrepp som folkstyre och majoritetsbeslut till att bli något som skapas i vardagens möten, samtal samt undervisnings- och omsorgssituationer.

Förskolan ska enligt läroplanen vila på demokratins grund och har ett viktigt uppdrag när det gäller att utbilda barn för att bli demokratiska samhällsmedborgare. Men hur ska det tolkas? Och hur ska det omsättas i praktisk handling? Magdalena Raivio och Katarina Ribaeus, båda lektorer i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet, har lett forskningsprojektet Demokratiarbete i förskolan i samverkan med personal på en förskola. Initiativet kom från pedagogerna själva som önskade fördjupa sitt pågående demokratiarbete. 

Hur kan förskolans demokratiuppdrag tolkas och omsättas i praktiken? Det har studerats i det praktiknära forskningsprojektet Demokratiarbete i förskolan som genomförts inom ramen för ULF*. Ett av projektets centrala resultat är att demokratibegreppet förflyttades från att främst handla om begrepp som folkstyre och majoritetsbeslut till att bli något som skapas i vardagens möten, samtal samt undervisnings- och omsorgssituationer.

Förskolan ska enligt läroplanen vila på demokratins grund och har ett viktigt uppdrag när det gäller att utbilda barn för att bli demokratiska samhällsmedborgare. Men hur ska det tolkas? Och hur ska det omsättas i praktisk handling? Magdalena Raivio och Katarina Ribaeus, båda lektorer i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet, har lett forskningsprojektet Demokratiarbete i förskolan i samverkan med personal på en förskola. Initiativet kom från pedagogerna själva som önskade fördjupa sitt pågående demokratiarbete. 

Många företag vill bidra till en hållbar utveckling men deras insatser får ofta begränsad effekt.
– Många av företagen jag studerade fokuserade på att exempelvis skriva ”återvunnet material” på en förpackning, säger Kristin Caravelli-Svärd. En sådan insats är ofta väldigt liten i relation till företagets faktiska påverkan.

I avhandlingen ”Un/sustainability: Why business sustainability efforts are systemically insufficient” visar Kristin Caravelli-Svärd, nybliven doktor i företagsekonomi vid Handelshögskolan med forskning vid Centrum för tjänsteforskning (CTF), att många företag idag arbetar aktivt med hållbarhetsfrågor samtidigt som miljömässiga och sociala problem förvärras på global nivå.

Många företag vill bidra till en hållbar utveckling men deras insatser får ofta begränsad effekt.
– Många av företagen jag studerade fokuserade på att exempelvis skriva ”återvunnet material” på en förpackning, säger Kristin Caravelli-Svärd. En sådan insats är ofta väldigt liten i relation till företagets faktiska påverkan.

I avhandlingen ”Un/sustainability: Why business sustainability efforts are systemically insufficient” visar Kristin Caravelli-Svärd, nybliven doktor i företagsekonomi vid Handelshögskolan med forskning vid Centrum för tjänsteforskning (CTF), att många företag idag arbetar aktivt med hållbarhetsfrågor samtidigt som miljömässiga och sociala problem förvärras på global nivå.