Forskare och doktorander
Inga Narbutaité Aflaki
Inga Narbutaité Aflaki är filosofie doktor i statsvetenskap. Hennes forskningsintressen är nyskapande lokala och regionala policyprocesser med särskilt fokus på dess mänskliga drivkrafter, policyentreprenörskap samt strukturella förutsättningar. Empiriska forskningsfält är policies för regionalutveckling, innovation och integration.
Lotta Braunerhielm
Lotta Braunerhielm är filosofie doktor i kulturgeografi. Hennes kulturgeografiska och turismvetenskapliga forskning är inriktad mot kultur och turism och är starkt sammanvävd med platsutveckling. Forskningen har under många år tagit fasta på det ökade intresset för kommersialiseringen av platser och är starkt relaterat till varugörande av platser, till regional utveckling, identitet, kulturarv och attraktiva livsmiljöer. Under senare år har forskningen fokuserat på den digitala utvecklingen inom besöksnäringen där avstamp sker i Geomediastudier. Teknikens påverkan på plats och platsens påverkan på teknik har varit och är centralt inom forskningsprojekt inom besöksnäringen. I ett nära samarbete med aktörer inom besöksnäring och IKT-sektor har metod för platsbaserad utveckling och innovation utvecklats där aktörsinvolvering varit ett starkt inslag.
Margareta Dahlström
Margareta Dahlström är professor emerita i kulturgeografi vid Institutionen för Geografi, medier och kommunikation. Hennes forskning ligger i skärningsfältet mellan ekonomisk geografi och samhällsplanering. Forskningen fokuserar på frågor i förhållande till regionala innovationssystem, regional utveckling, grön omställning, inkluderande av civilsamhällesaktörer i omställning, hållbar skoglig bioekonomi och policies i förhållande till dessa teman. Margareta arbetar också med metodologiska perspektiv och metoder för tvärvetenskaplig forskning och för transdisciplinär forskning, det vill säga forskning som inkluderar aktörer utanför vetenskapssamhället.
Lena Grip
Lena Grip, docent i kulturgeografi. Min forskning belyser på olika sätt hur människors vardags- och arbetsliv präglas av föreställningar om plats, genus och etnicitet, och hur dessa föreställningar påverkar politik och praktiskt genomförande av politiken; inom integrationspolitiken, jämställdhetsprojekt och fysisk planering, samt hur det inverkar på enskilda människors vardagsliv, arbetsliv och möjligheter.
Beatrice Hedelin
Beatrice Hedelin är teknologie doktor i miljö- och energisystem och lektor i miljövetenskap. Hon bedriver tvärvetenskaplig forskning om samverkan, delaktighet och helhetssyn i samhällsplaneringen samt om hållbar utveckling som process med tillämpningar inom regional naturrisk- och naturresursförvaltning.
Fredrik Hoppstadius
Fredrik Hoppstadius är filosofie doktor i kulturgeografi och disputerade i september 2018. Hans forskning handlar om hållbar utveckling och turism. Några nyckelord är hållbar utveckling, hållbar turism, plats, landskap och biosfärområden.
Annika Jonsson
Föreståndare CRS forskarskola
Annika Jonsson är lektor i sociologi vid institutionen för sociala och psykologiska studier. Hon har tidigare forskat om jämställdhet och regional utvecklingspolitik, och intresserar sig nu för bland annat rättvisefrågor i samband med vård vid livets slutskede. Hon undervisar i miljösociologi inom ramarna för masterprogrammet i kritisk samhällsanalys.
Majken Jul Sørensen
Majken Jul Sørensen är docent i sociologi vid Institutionen för sociala och psykologiska studier. Hennes forskning handlar om olika former av ickevåldsmotstånd, såväl organiserad kollektiv kamp som dolt och lågmält vardagsmotstånd. Hon har främst fokus på deltagarens erfarenheter och människors agens och förmåga att skapa förändring underifrån.
Avit K. Bhowmik
Avit K. Bhowmik är lektor i Risk- och miljöstudier. Han leder för tillfället modelleringsaktiviteterna inom ”Exponential Roadmap”, ett initiativ som utvecklar lösningar och möjliga exponentiella vägar till fossilfria energi- och informationssystem och hållbar matproduktion. Han har sedan 2016 också varit involverad i projektet ”The World in 2050”. Projektet är ett initiativ inom nätverket Sustainable Development Solutions Network (SDSN) och fokuserar på att utforma strategier för att uppnå de globala hållbarhetsmålen. CRS är medlem i SDSN och Avit är CRS kontaktperson i nätverket.
Peter Lampert
Peter Lampert är doktor i biologididaktik och har tidigare arbetat på universitet i Wien. Han fick ett Marie-Curie-Fellowship från Europeiska Unionens Horizon 2020-program och arbetar nu på Kau som PostDoc. Hans forskningsprojekt ”Developing Action Competence for Insect Preservation” syftar till att öka kompetensen kring insektsminskning, som är ett stort globalt problem för miljö och samhälle. Projektet undersöker människors kompetenser för bevarande och främjande av insekter och hur dessa kompetenser kan ökas genom undervisning.
Magnus Lindh
Magnus Lindh är doktor i statsvetenskap med ett forskningsintresse som rör hur regionala och lokala aktörer hanterar EU-relaterade frågor. Ett strategiskt regionalt ledarskap i ett flernivåsystem ser tämligen fragmenterat ut och är ofta personberoende. I relation till detta tema intresserar han sig för gränsregionalt politiskt handlande, och studerar det i relation till europeisk integration. Han menar att om vi vill förstå gränsregionalt handlande behöver vi studera det i relation till ”the bigger picture” av europeiska integrationsprocesser. Ett annat forskningsfält av intresse är hur regioner och kommuner hanterar EU:s klimatpolitik.
Åsa Melin
Den demokratisering och modernisering som genomsyrade nationell politik under andra hälften av 1900-talet är av relevans för min undersökning, där fokus är den lokala nivån och vägen till en enhetlig skola. I avhandlingsarbetet kartläggs och analyseras betydelsen av lokala förhållanden samt skilda lokala aktörers intressen i processen till en sammanhållen nioårig skola, grundskolan, åren 1950-1968.
Tomas Mitander
Tomas Mitander är doktor i statsvetenskap och disputerade i april 2015 inom ramen för forskarskolan om hållbar samhällsförändring. Hans forskningsintressen handlar bland annat om utvecklingspolitik och jämlikhet i en tid av globalisering och regionalisering.
Marie Nordfeldt
Marie Nordfeldt är professor i Socialt arbete. Hennes forskningsintresse ligger inom välfärdsområdet med särskild fokus på ansvarsfördelning inom det socialpolitiska området. Hon har bedrivit forskning om bostadslöshets-/hemlöshetsfrågor, men även arbetat med andra socialpolitiska frågor som t ex berört arbetsmarknad, integration, brukarinflytande, socialtjänstens organisering samt andra socialpolitiska fält såsom funktionshinder och kvinnofrid. Hon har studerat förändringar i välfärdens organisering och framför allt i ljuset av förändrade relationer mellan stat/kommun och det socialt inriktade civila samhället, och främst på den lokala nivån; i kommuner och/eller stadsdelar.
Kristian Petrov
Kristian Petrov är docent i idéhistoria och ämnesföreträdare för kulturstudier. Han disputerade 2006 på en avhandling om glasnost och perestrojka som erbjuder en begreppshistorisk tolkningsmatris för kommunismens fall och de östeuropeiska demokratiseringsprocesser och strukturomvandlingar som då sattes i rörelse. Förutom intressen inriktade mot medicinsk humaniora och allmän kulturhistoria har han en forskningsinriktning mot politisk-filosofiska frågor kring globalisering, mänskliga rättigheter, post-kolonialism och kosmopolitism, delvis med fokus på utvecklingen inom den post-kommunistiska och post-sovjetiska världen.
Eva Svensson
Eva Svensson är professor i miljövetenskap och verksam vid ämnet risk- och miljöstudier, med inriktning mot historisk ekologi. Hennes forskningsintressen är framför allt sociala, ekologiska och tvärvetenskapliga tillnärmelsesätt till skogliga landskap i långtidsperspektiv, med fokus på vikingatid, medeltid och tidig modern tid, samt obesuttnas livsvillkor och materiella kultur under perioden ca 1700-1950. Hon arbetar också med frågor om kulturarv och deltagande, dilemman inom miljöområdet och relationen mellan hållbar livsstil och materiell kultur.
Moa Tunström
Föreståndare för CRS
Moa Tunström är filosofie doktor i kulturgeografi. Hennes forskning handlar framför allt om nutida svenska stadsplaneringsdiskurser, om det sociala i hållbar stadsutveckling och om medborgardialoger i planering.
Martin Åberg
Martin Åberg är professor i historia. Hans forskningsinriktning är jämförande studier av politisk och civilsamhällelig organisering i lokalt och regionalt perspektiv under 1800- och 1900-talen.
Ulrika Åkerlund
Ulrika Åkerlund är filosofie doktor i kulturgeografi. Hennes forskningsintressen omfattar mobilitet och migration i relation till livsstil, platstillhörighet och platsbundna resurser. Fritidshus och evenemangsturism är andra forskningsintressen. Hennes nuvarande forskningsprojekt studerar familjemigration från storstadsområden i relation till hållbarhet i vardagslivet.
DOKTORANDER
Khabat Amin, Risk- och miljöstudier
Forskar om säkerhet för gående i vägtrafikmiljö.
Sandra Andersson, Socialt arbete
Undersöker den sociala organiseringen av insatsen skyddat boende från våldsutsatta kvinnors ståndpunkt. Avhandlingen är en institutionell etnografi som baseras på intervjuer med kvinnor som har varit placerade i skyddat boende, observationer och intervjuer med socialsekreterare, samt fokusgruppsintervjuer med personal i ideella, kommunala och privata skyddade boenden.
Sofia Billebo, Kulturgeografi
Undersöker hur markanvändningskonflikter påverkar människors liv, möjlighet till identifikation och tillhörighet med sina omgivningar och/eller andra platser. Jag undersöker också vilka naturnarrativ som produceras, landskapens föränderlighet och synsättet på hur olika kategorier av natur/icke-natur och människor/icke-mänskliga djur representeras och manifesteras i landskapet. En tredje aspekt som undersöks är miljöetik och miljörättvisa i förhållande till naturen som resurs. Några av mina forskningsintressen är naturnarrativ, miljöetik, identitetsstudier, geografiska binärer, rural geografi, urban geografi och postkolonial teori.
Tove Bodland, Risk- och miljöstudier
Peter van Eerbeek, Kulturgeografi
Mathilde de Goër de Herve, Risk- och miljöstudier
I sitt avhandlingsarbete studerar Mathilde rättvisefrågor kopplat till riskhantering. Inom ramen för hållbar utveckling studerar hon olika dimensioner av rättvisa: social, ekologisk, rumslig och tidsmässig. I avhandlingens första del undersöker hon hur rättvisa beaktats inom hantering av översvämningsrisker och utvecklar ett ramverk för risk rättvisa. I den andra delen fördjupar hon sig i tidsmässiga aspekter inom katastrofriskhantering och hur kommande generationer påverkas.
Kristin Gustafsson, Risk- och miljöstudier
Kristin Gustafsson är doktorand inom området samverkan, mötesplatser för samverkan och lärande. Hon är adjunkt på ämnet risk- och miljöstudier och undervisar i delar om kommunikation, klimatanpassning och strategier för hållbar utveckling. Kristin är agronom i grunden.
Per Göransson, Kulturgeografi
I min forskning undersöker jag relationen mellan körverksamhet, plats och samhällskontext. Bakgrunden till detta är att Sverige brukar beskrivas som ett av världens mest sekulära länder. Religiösa inslag är dock fortfarande närvarande, till exempel genom religiöst färgade kulturella aktiviteter och olika typer av möten och spänningar mellan religiösa och sekulära uttryck i samhället. Att analysera körverksamheter i en svensk kontext är intressant då cirka sex procent av befolkningen regelbundet sjunger i en kör. Körmedlemmar är geografiskt spridda över hela Sveriges yta på både urbana och rurala platser. Körer har även en lång tradition som kristen kulturyttring vilket har gett ett rikt kulturarv från tidigare körverksamheters långa historia i Sverige. Det finns ett stort antal både sakrala (religiösa) körer samt sekulära (icke-religiösa) körverksamheter i Sverige. Körverksamhet är ett exempel som kan belysa mötet mellan det sakrala och sekulära och hur det ges uttryck geografiskt i ett sekulariserat land som Sverige.
Maja Herstad, Genus/Sociologi
Mitt forskningsområde rör jämställdhets- och mångfaldsarbete i organisationer. Min licentianduppsats utforskar emotioner och känslor som viktiga komponenter i jämställdhetsarbete i organisationer, arbete som ofta innefattar platser där medarbetare och externa genusexperter möts. Jag är särskilt intresserad av emotioner som värderas högt eller är vanligt förekommande i arbetet, och deras kopplingar till återkommande praktik, lokala maktrelationer och olika organisationskontexter. Mitt arbete bygger bland annat på Emotionssociologi och kritiska studier om jämställdhet/jämställdhetsintegrering. Jag deltar i forskningsskolan inom Centrum för forskning om hållbar samhällsförändring (CRS) och är ansluten till Centrum för Genusforskning (CGF).
Monika Högsnes, Socialt arbete
Mitt forskningsområde undersöker upplevelser, tankar, känslor och uppfattningar om psykosocialt stöd inom hälso-och sjukvården hos personer med förvärvad hjärnskada. Studien baseras på intervjuer med personer med förvärvade hjärnskador och deras närstående, som har egen erfarenhet av psykosocialt stöd.
Lisa Lindqvist, Genus/Sociologi
Leigh Ann Loebs, Socialt arbete
Mitt forskningsområde rör våld mot barn och vilken hjälp dessa barn får av socialtjänsten. Jag ingår i ett pågående projekt vid FoU Välfärd Värmland som heter SAVE - Support and protection Against Violence, on Equal terms for all children (Stöd och skydd mot våld, på lika villkor för alla barn). Min forskning är praktiknära och i mitt deltagande inom SAVE-projektet ingår ett utvecklingsarbete med de lokala socialtjänsterna.
Kristoffer Nilsson, Socialt arbete
I sin avhandling undersöker Kristoffer allmänhetens föreställningar, tankar och (framförallt) förtroende för socialtjänsten och socialsekreterare. Vidare undersöks vad som kan tänkas ligga bakom föreställningarna och förtroendet samt om de får några praktiska konsekvenser, dels för socialsekreterare i deras yrkespraktik och dels för socialtjänsten som organisation i termer av exempelvis legitimitet.
Liselotte Olsson, Sociologi
Avhandlingsprojektet handlar främst om familj, föräldraskap och emotioner. Fokus ligger på hur män som donerar sperma privat upplever de relationer som skapas i samband med donationen. Teoretiskt kommer avhandlingen att baseras på begrepp inom den sociologiska utgångspunkten personligt liv och maskulinitetsteori. Är även doktorandrepresentant i stipendiekommittén vid Karlstads Universitet.
Michaela Padden, Statsvetenskap
Forskar om policy och reglering av "big data" och dess användning i framväxande tekniska processer som försöker övervaka vårt realtids beteende och förutse vår nästa troliga dragning. Framförallt är intresset av huruvida det nuvarande europeiska ramverket för dataskydd är tillräckligt för att inte bara säkerställa privata integritetsbehov utan också för att möta växande utmaningar med ursprung i processer som algoritmiskt beslutsfattande, prediktiva analysmetoder och målet om beteendemodifiering.
Linda Persson, Risk- och miljöstudier
Min forskning handlar om motstånd i frågor som relaterar till miljö- och riskfrågor. Det motstånd jag är intresserad av är inte de som gör motstånd mot exempelvis miljöarbete utan de som på olika sätt gör motstånd mot den rådande normen, status quo eller business as usual. Detta involverar delstudier om bland annat counterurbanization som motstånd mot den neoliberala urbaniseringens risker, samt Fridays for Future rörelsen inspirerad av Greta Thunbergs skolstrejk.
Alesia Rudnik, Statsvetenskap
Alesia Rudnik är doktorand i statsvetenskap. Hennes forskningsprojekt fokuserar på demokratisering och digitalisering av politiken i autokratiska länder. I sitt avhandlingsprojekt tittar hon på hur sociala medier används för politisk mobilisering, respons från autokratiska regimer, samt på relationer mellan regimer och sociala nätverksplattformar.
Johanna Tangnäs, Statsvetenskap
Forskningsintresset utgörs av samhällsstyrning, demokrati, legitimitet och möjligheter till transformation. I nuläget handlar min forskning om frånvaro av artikulerade politiska konflikter, inom hållbarhet och tillväxt. I första hand i en svensk kontext. Jag är intresserad av att studera förskjutningar och diskursiva praktiker i svenska regioner, utifrån utmaningar och förändringar av det politiska handlingsutrymmet som återfinns på den internationella nivån men i högsta grad har en regional logik.
Alexander Thielen, Sociologi
Mitt forskningsområde handlar om forskarnas relation till forskningskommunikation i massmedia. I min avhandling tänker jag undersöka hur vetenskapskommunikation kan förstås som ett meningsfullt verktyg för svenska forskare i ljuset av massmediernas och akademins logik. Jag är särskilt intresserad av att förstå detta fenomen utifrån kunskapssociologisk teori.