Lena Grip

Mitt forskningsområde handlar om sociala och genusaspekter på samhällsplaneringsfrågor. Jag vill förstå hur (nationella) politiska riktlinjer sipprar ner till praktisk verksamhet, och hur detta tas emot och erfars av dem som berörs av åtgärderna. I detta ligger också att förstå hur man kan arbeta lokalt för socialt hållbar utveckling.

 Avhandling 2004-2010: Min avhandling "Likhetens rum - olikhetens praktik: om produktion av integration i fyra medelstora svenska städer" undersökte tankar kring integration och integrationens politik och praktik. Avhandlingen belyser hur detta politikområde skapas och görs genom vardagliga handlingar, liksom övergripande föreställningar och schabloner. Avhandlingen studerar hur integration görs och hur tankar om integration producerar och reproducerar såväl lokala som nationella rum. Teoretiska utgångspunkter om produktion av rum kombineras med bland annat genusteoretiskt och fenomenologiskt inspirerade teorier för att tyliggöra det individuella och kroppsliga i görandet. Föreställningar om likhet och olikhet utifrån genus och etnicitet i ett tänkt svenskt rum, men även mer lokala rum, är centrala för att förstå de fenomen avhandlingen studerar. Detta utifrån att kärnan i en integrationspolitik är att det finns olikheter som behöver integreras i varandra. Avhandlingen visar att integrationspolitiken bygger på en (jäm)likhetsdiskurs men i praktiken snarare skapar en olikhetspraktik. Avhandlingsarbetet finansierades delvis av Svenska kommunförbundet (nuvarande SKL).

 GeRd - den genuskodade räddningstjänsten 2010-2014: I detta mångvetenskapliga projekt ställdess frågor kring hur kön görs i räddningstjänsten och vad får detta för konsekvenser i räddningstjänstens strävan efter jämställdhet. Projektets resultat visar att det inom räddningstjänsten finns en vilja till förändring för en mer jämställd organisation, men att det också finns många hinder mot en sådan utveckling. Det finns idag en tydlig tendens att placera ansvaret för den bristande jämställdheten utanför den egna organisationen, ofta med fokus på kvinnorna som inte söker sig till arbetet som brandman. Utifrån projektets resultat kan konstateras att ifrågasättandet av könade maktrelationer ofta uteblir och att i diskussioner om ökat antal kvinnor och deras förväntade roller saknas i stort viktiga perspektiv för jämställdhetsarbetet, för att belysa maktrelationer och/eller intressekonflikter. Forskningen finansierades av MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap).

 En brandstation för alla, hösten 2014: Delutvärdering av det femåriga projektet 'En brandstation för alla' som pågår på brandstationen i Lund med syftet att på fem år nå en arbetsplats med jämn könsfördelning och som ska vara fri från diskriminering. Delutvärderingen visar att det gjordes några misstag i början av projektet som sedan fått konsekvenser genom hela projekttiden. Att jobba med jämställdhetsfrågor väcker motstånd, nästan oavsett vilken organisation man jobbar med. På station Lund säger man sig ha varit medveten om att man skulle möta på motstånd, men att man inte tänkt bry sig om det. Denna inställning visar sig ha skapat hinder för ett effektivt och framgångsrikt genomförande av projektet, vilket hade kunnat undvikas om man från början gjort en organisationsanalys och tagit motståndet på allvar. Det finns dock mycket som talar för att man kommer uppnå det numerära målet med projektet, men kanske inte de kvalitativa som handlar om att ha en god arbetsmiljö fri från diskriminering och kränkande behandling. Utvärderingen finansierades av Räddningstjänsten Syd.

 Sambruk: hinder och möjligheter, hösten 2015: Projektet syftade till att undersöka hinder och möjligheter för sambruksprocesser mellan räddningstjänst och hemtjänst, ur ett genusperspektiv. Detta för att främja en hållbar implementering. Projektet finasierades av MSB.

Integrationens geografier, 2017-18: Forskningen inom detta projekt syftar till att undersöka spänningen mellan platsidentitet, mobilitet och tillhörighet i mindre svenska orter präglade av strukturomvandling och stort flyktingmottagande. Forskningen genomförs inom den starka miljön Geomedia.
 

Kursledarskap, undervisning, examinering, handledning på en mängd kurser inom framför allt Samhällsplanerarprogrammet, Kulturgeografi A-B, Genus A-B, men även inom Mastersprogram, Lärarutbildningen och Turismprogrammet m.m. Handledning på c-uppsatser inom kulturgeografi.

Grip, l. (2019) Knocking on the Doors of Integration: Swedish Integration Policy and the Production of a National Space. Journal of International Migration and Integration. Doi: 10.1007/s12134-019-00691-y

Krekula, C., Karlsson, S., Grip, L. & Engström, L-G. (2019) Communicating equality through policy documents: On legitimacy, double logic, and stable translations. Gender, Work & Organization. Doi: 10.1111/gwao.12376

Grip, L., Engström, L-G., Krekula, C. & Karlsson, S. (2016). The Woman as Problem and Solution – Analyses of a Gender Equality Initiative Within the Swedish Rescue Services. NORA- Nordic Journal of Feminist and Gender Research. 24:2, pp. 95-109. Doi: 10.1080/08038740.2016.1165733

Grip, L. (2012); ”The (dis)similarity paradox in Swedish Integration Policies” i Jansdotter Samuelsson, Krekula & Åberg (eds). Gender and change: Power, politics and everyday practices. Karlstad: Karlstad university press.

Grip, L. (2010); Likhetens rum – olikhetens praktik: om produktionen av integration i fyra svenska kommuner, Diss., Karlstad University Studies nr 2010:2, Karlstad

Tesfahuney, M. & Grip, L. (2007); ”Integrationism – Viljan till Detsamma. Integration(s)politikens paradoxer”, Nordisk Samhällsgeografisk Tidskrift, nr 43/07

Grip, L. (2004); ”Annanhet: en påverkansfaktor i den kvalitativa forskningsprocessen” i Schough & Andersson (red); Om geometodologier, Karlstad University Studies, nr 2004:68, Karlstad