Sverige, som ofta ses som ett progressivt land gällande klimatfrågan, kämpar för att skapa en fungerande organisering för lokal klimatanpassning. I den nya artikeln av Mikael Granberg och Ann-Catrin Kristianssen, beskrivs och analyseras klimatanpassningsorganisationen i tretton svenska kommuner i Västsverige.

- Vi gör det ur fem teoretiska perspektiv; probleminramning, administrativt och politiskt stöd, administrativa och politiska strukturer, åtgärder och lösningar samt lärande, säger Mikael Granberg.

I slutet av januari genomfördes den första workshopen med ett 40-tal deltagare. Då formades visionen om Värmland som en attraktiv och hållbar region där alla är en del av det digitala samhället. Nyckelbegrepp är en flexibel infrastruktur, kompetens, livskvalitet och att både verka lokalt och växa globalt. Knappt två månader senare var det dags för en ny workshop och nu med fokus på mål, vägval och konkret handling. Vilka ska de konkreta målen vara och vad behöver vi göra för att nå dit?

Hållbar agenda är en viktig del i arbetet med att nå målen i Parisavtalet och de globala målen inom Agenda 2030 genom att minska växthusgasutsläppen med en hastighet på 16procent per år. Erfarenheter från andra nätverk och forskning visar att samarbete är viktigt för att nå klimatneutralitet och ett hållbart lokalt näringsliv.

- Mitt resultat visar att projektet som arbetsform är avpolitiserande, att det istället är en teknisk och byråkratisk process som inte lämnar något utrymme kvar för politik och ambitionen att förändra samhället. Det handlar istället om att uppfylla de byråkratiska kraven, förklarar David Scott.

Moa Tunström disputerade 2009 vid Örebro universitet med avhandlingen "På spaning efter den goda staden: om konstruktioner av ideal och problem i svensk stadsbyggnadsdiskussion", i ämnet kulturgeografi och inom forskarskolan Urbana och regionala studier. Hon har tidigare varit forskare vid Institutionen för Samhällsplanering och miljö på KTH och på Nordregio, där hon specialiserade sig bland annat på stadsutvecklingsfrågor och social hållbarhet.

Att vara verksam inom besöksnäringen är en utmaning. Ofta drivs besöksplatserna av mindre företag med knappa resurser. Att gå hand i hand med en målgrupp som ställer allt högre krav på digitala lösningar och upplevelser är inte helt enkelt. Men en digital utveckling behöver inte vara en app i miljonklassen. Det går att göra sin besöksplats digital med betydligt mindre medel.