Nu finns ett nytt nummer av Forskningsmagasinet med fokus på ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet. Temat för tredje utgåvan är – Tid.

I detta tema berättar forskarna bland annat om tipping points och tiden som håller på att rinna ut, om effektivare solceller som fångar mer energi från solens strålar, om hur arbetstiden formar våra liv samt om livstid och fortsatta band.

Vi får också möta forskaren i företagsekonomi som tipsar om de bästa strategierna för hållbar konsumtion när tiden blivit ett säljverktyg, lärarna i musikproduktion som reder ut tidens betydelse vid skapandet av musik samt historikerna som gjort en fallstudie över bruksortens nutid, dåtid och framtid.

Beredskapsfrågor står högt upp på samhällsagendan. Vid ett seminarium som arrangerades av CRS, Centrum för forskning om hållbar samhällsförändring, fick deltagarna ta del av tre olika perspektiv på beredskap genom processen kring återetableringen av regementet i Kristinehamn, krisberedskap i ett regionalt utvecklingsperspektiv och beredskapens fysiska kulturarv.

– Vi befinner oss i en tid då beredskapsfrågor tar stor plats både på den politiska och den samhälleliga agendan, säger Moa Tunström, universitetslektor i kulturgeografi och föreståndare för CRS. Och beredskap är också ett rumsligt projekt. Det tar plats i våra städer och på landsbygden i form av försvarsanläggningar, beredskapslager och trygghetspunkter. 

Samarbete runtom Vänern, en klimatsmart järnvägstrafik och vägbyggen. Oavsett vilket regionalt projekt som ska planeras och genomföras är utmaningarna och antalet involverade aktörer många. Det finns alltså många argument för en starkare strategisk regional planering, men hur ska den vara organiserad och vem ska ansvara för den? Detta var utgångspunkten för det senaste seminariet i serien ”I samma landskap” arrangerat av CRS, Centrum för forskning om hållbar samhällsförändring.

Seminariet, som hade rubriken Strategisk planering i teorin och praktiken, inleddes med att Moa Tunström, lektor i kulturgeografi och föreståndare för CRS, presenterade resultat från ett uppdrag för Tillväxtverket om strategisk regional planering.

Semestern närmar sig och med det kanske också insikten om att våra val som turister spelar roll. Ansvarsfull turism handlar inte bara om att resa – det handlar om att göra det med omtanke. Lotta Braunerhielm och Fredrik Hoppstadius, båda vid turism och platsdesignprogrammet vid Karlstads universitet och forskare inom turismvetenskap och kulturgeografi, guidar dig som vill resa med omtanke.

Det finns en ny trend kring ansvarsfull turism – vad är det?

– Det handlar om att resa på ett sätt som minimerar negativ påverkan på miljön, respekterar lokal kultur och den lokala ekonomin, förklarar Lotta Braunerhielm, docent i kulturgeografi. Det handlar också om att vara medveten som turist om hur resandet påverkar platser och människor man besöker.

Hon är lektorn i kulturgeografi som gick från att vara reseintresserad till att vara hemmaintresserad. Möt Ulrika Åkerlund, doktor i kulturgeografi vid Karlstads universitet.
– Tidigare så har studenter varit mer intresserade av marknadsföring och uppsatsämnen. Nu kretsar deras intresse mer kring effekter och påverkan, säger Ulrika.

Under nittiotalet präglades Umeå av en kraftig kulturell medvetenhet. Känslan av att skapa på egen hand var stor och soundtracket till att leva i ”Norrlands huvudstad” var vild hardcoremusik som fick hela världen att upptäcka Umeå. Det var omöjligt att undvika kraften i det musikaliska larm som strömmade ut från stadens replokaler. I skuggorna rörde sig Hagamannen och satte skräck i staden. Den mediala uppmärksamheten var maxad från flera håll.

Trots att gång är både klimatsmart och hälsosamt visar ny svensk forskning att fotgängare står för en stor andel av alla trafikskador. Äldre personer och kvinnor är särskilt utsatta – och vinterväglag gör situationen ännu värre. Nu pekar en ny avhandling från Karlstads universitet ut tekniska och infrastrukturella åtgärder som kan rädda liv.

En ny avhandling från Karlstads universitet visar att fotgängare är överrepresenterade i svensk olycksstatistik, trots åratal av satsningar på trafiksäkerhet. Fyra publicerade studier ligger till grund för resultaten, där Khabat Amin, doktorand på risk- och miljövetenskap bland annat har analyserat hur olyckor sker, vem som skadas och vilka insatser som kan förebygga dem.

– Det är tydligt att fotgängare inte får det skydd de behöver. Vi måste göra mer för att minska riskerna, särskilt för äldre och kvinnor som drabbas hårdast av bl.a. fallolyckor, säger Khabat Amin.