Semestern närmar sig och med det kanske också insikten om att våra val som turister spelar roll. Ansvarsfull turism handlar inte bara om att resa – det handlar om att göra det med omtanke. Lotta Braunerhielm och Fredrik Hoppstadius, båda vid turism och platsdesignprogrammet vid Karlstads universitet och forskare inom turismvetenskap och kulturgeografi, guidar dig som vill resa med omtanke.

Det finns en ny trend kring ansvarsfull turism – vad är det?

– Det handlar om att resa på ett sätt som minimerar negativ påverkan på miljön, respekterar lokal kultur och den lokala ekonomin, förklarar Lotta Braunerhielm, docent i kulturgeografi. Det handlar också om att vara medveten som turist om hur resandet påverkar platser och människor man besöker.

Hon är lektorn i kulturgeografi som gick från att vara reseintresserad till att vara hemmaintresserad. Möt Ulrika Åkerlund, doktor i kulturgeografi vid Karlstads universitet.
– Tidigare så har studenter varit mer intresserade av marknadsföring och uppsatsämnen. Nu kretsar deras intresse mer kring effekter och påverkan, säger Ulrika.

Under nittiotalet präglades Umeå av en kraftig kulturell medvetenhet. Känslan av att skapa på egen hand var stor och soundtracket till att leva i ”Norrlands huvudstad” var vild hardcoremusik som fick hela världen att upptäcka Umeå. Det var omöjligt att undvika kraften i det musikaliska larm som strömmade ut från stadens replokaler. I skuggorna rörde sig Hagamannen och satte skräck i staden. Den mediala uppmärksamheten var maxad från flera håll.

Trots att gång är både klimatsmart och hälsosamt visar ny svensk forskning att fotgängare står för en stor andel av alla trafikskador. Äldre personer och kvinnor är särskilt utsatta – och vinterväglag gör situationen ännu värre. Nu pekar en ny avhandling från Karlstads universitet ut tekniska och infrastrukturella åtgärder som kan rädda liv.

En ny avhandling från Karlstads universitet visar att fotgängare är överrepresenterade i svensk olycksstatistik, trots åratal av satsningar på trafiksäkerhet. Fyra publicerade studier ligger till grund för resultaten, där Khabat Amin, doktorand på risk- och miljövetenskap bland annat har analyserat hur olyckor sker, vem som skadas och vilka insatser som kan förebygga dem.

– Det är tydligt att fotgängare inte får det skydd de behöver. Vi måste göra mer för att minska riskerna, särskilt för äldre och kvinnor som drabbas hårdast av bl.a. fallolyckor, säger Khabat Amin.

Samarbetet inom Eunice växer och flera initiativ till gemensamma program och aktiviteter har startats vid Karlstads universitet. Under april var till exempel representanter från tyska Brandenburgs tekniska universitet, BTU, på plats för att diskutera möjligheter för ett samarbete inom ramen för ett masterprogram i kulturgeografi.

– Ert arbete inom kulturgeografi är verkligen inspirerande och vi har identifierat flera områden där vi skulle kunna komplettera varandra för att skapa synergier, säger Melanie Jaeger-Erben, professor i teknik- och miljösociologi vid BTU Cottbus-Senftenberg.

Moa Tunström, lektor i kulturgeografi och föreståndare för Centrum för forskning om hållbar samhällsförändring, CRS, vid Karlstads universitet, ser många fördelar med Eunice-samarbetet för att utveckla en masterutbildning.

Avfolkning, migration, avindustrialisering och återindustrialisering. Utmaningarna som en liten kommun ställs inför är många. Vid CRS seminarium i serien I samma landskap möttes tidigare kommunalråd och aktörer från Region Värmland och Länsstyrelsen för att diskutera dessa utmaningar, och framtida möjligheter.

– Vad är det som är viktigt för kommuninvånarna, frågade Stefan Backius, lektor i historia vid Karlstads universitet, som ledde samtalet. Det kan röra sig om saker som stolthet, sociala kontakter, kollektiva minnen, framtida förväntningar. 

Socialsekreterare tycker att allmänheten har en negativ bild av både socialsekreterare som yrkesgrupp och socialtjänsten som organisation. Särskilt de som arbetar inom den sociala barnavården tycks möta negativa uppfattningar i högre utsträckning än sina kollegor inom andra områden. Negativ medieuppmärksamhet och sekretesslagstiftningens begränsningar uppges som problematiska. Samtidigt har ungefär 40 procent av allmänheten ett högt förtroende för socialtjänstens personal – en siffra som är relativt stabil sett över tid.

- Förtroendet för socialtjänsten är inte så illa som vi i allmänhet tror och heller inte så illa som socialsekreterarna själva tror, även om jag inte vill förminska deras upplevelse, säger Kristofer Nilsson, doktor i socialt arbete vid Karlstads universitet.

I sin avhandling ”I allmänhetens ögon. Om förtroende och uppfattningar gentemot socialtjänsten, samt hur dessa uppfattas och hanteras av socialsekreterare” har han studerat hur förtroendet för socialtjänsten ser ut hos allmänheten.