Nyheter

• 2019-05-24

  Hallå där, Nina Christensson, lektor i geografididaktik och forskare i projektet Ingoskog...

  .. Ni hade en workshop om skogens olika värden på Utmarksmuséet i norra Klarälvdalen i mitten av maj. Hur gick det?

  - Det var jättekul, mycket energi och vi fick med oss massor av material att arbeta vidare med.

  Vilka var där?
  - Vi hade bjudit in olika människor med olika intressen för området i norra Klarälvdalen, både markägare, lokala företagare, representanter för olika föreningar i området, boende med flera. Det var en grupp på 14 personer och så några av oss forskare.

• 2019-04-17

  Slutrapport för projekt om hur nationell strategi blir regional verkstad

  Tillsammans med Tillväxtverket, har två CRS-forskare undersökt vilka regionala anpassningar som görs när en nationell strategi för industriell utveckling ska bli verklighet. Hur tydlig blir strategin regionalt och hur lyckas den?

  Bakgrunden till projektet är regeringens strategi för att "nyindustrialisera" Sverige, där Tillväxtverkets program "Smart industri i regionerna" ingår. Regeringen vill stärka industrins konkurrenskraft genom att öka förmågan att ta till sig innovationer. Det kan gälla till exempel digitalisering och automation - vilket i sin tur kan handla om att höja kompetensen.

• 2019-04-17

  Majken Jul Sørensen ny föreståndare för CRS forskarskola

  Majken Jul Sørensen, lektor i sociologi, har nyligen börjat arbeta som föreståndare för den populära forskarskolan tillsammans med Marie Nordfeldt, professor i socialt arbete.

  Majken Jul Sørensens forskning handlar främst om ickevålds motstånd och gräsrotsrörelser. Hennes intresse för ickevåldsamma sociala rörelser, konfliktförändring samt humor och politisk aktivism, tar bland annat upp människors förmåga att skapa förändring underifrån. Hon forskar inom samhällsvetenskapliga områden som social rörelseorientering, motståndsstudier och sociologi av humor, lag, historia och känslor.

• 2019-04-17

  Hallå där, Sofia Billebo, doktorand i CRS forskarskola...

  ... du började i höstas och siktar mot en doktorsexamen i kulturgeografi. Vad ska din avhandling handla om?

  - Jag undersöker relationen mellan människa, djur och miljö - närmare bestämt människa, varg och olika rumsliga förutsättningar. Jag kommer att titta närmare på tre olika områden: Stockholmsområdet, Värmland och Sápmi - samernas område som i Sverige sträcker sig från Söderhamn tvärsöver till Idre och sedan hela norra delen av landet.

• 2019-03-27

  Drivkrafter för en hållbar omställning till bioekonomi

  Hur ökar vi takten i omställningen till en hållbar bioekonomi? Vilka är drivkrafterna och hur ser utmaningarna ut? En del handlar om innovation och nya tekniska lösningar, men lika viktigt är att förändra regler och ramverk på global, nationell och regional nivå. Att människor behöver träffas och utbyta kunskaper, erfarenheter och bygga nätverk är en nödvändighet. Konferensen People and networks matter - enabling sustainable bioeconomy transition, som arrangerades 27-28 mars, utgjorde en arena för att nätverka, utbyta kunskap - och skapa policy.

  Nordregios Karen Refsgaard, forskningsdirektör, konstaterade att lokala nätverk med olika intressenter spelar en viktig roll när det gäller organiseringen av arbetet för att utveckla en hållbar bioekonomi.

  - Lokala och regionala nätverk behövs för att kunna ta tillvara kunskap och intressen. Det handlar inte bara om vad vi har, utan hur vi använder våra resurser. Målet för konferensen är bland annat att arbeta med inspel till internationella, nationella och regionala ramverk.

• 2019-03-12

  Arkeologi om de osynliga i historien

  Backstugusittare, obesuttna, de som blev utan mark vid arvskiften. I fattighusen, i städernas slum. Vad betydde det att sakna jord och de livsviktiga rättigheter som var kopplade till jorden? Hur kunde en torpare påverka sitt liv och sin ekonomi? Och hur hittar vi de ”osynliga” arbetarna som inhystes i hyresrum i städerna? Det är frågor som forskarna söker svar på i forskningsprojektet ”De obesuttnas arkeologi och kulturarv”.

  Projektet är ett forsknings- och metodutvecklingsprojekt, som bland annat ska komma fram till förslag på förbättrade arbetssätt vid arkeologiska utgrävningar, dokumentation och bevarande. Målet att bidra med kunskap om historia, människor och deras materiella lämningar från tiden cirka 1700-1900.

Kalender