Nyheter

  • 2024-10-24

    Beslutsfattandets utmaningar inspirerar forskning inom katastrofriskhantering

    Forskning om rättvisa i samband med katastrofer och hållbar utveckling blir allt viktigare i en värld där klimatförändringar och sociala ojämlikheter skapar nya utmaningar. Mathilde de Goër de Herve, forskare vid Centrum för forskning om samhällsrisker, CSR, har genom sitt arbete utforskat dessa kritiska områden och bidragit med ny kunskap om hur krishantering kan stödja en rättvisare och mer hållbar utveckling.

    Mathildes akademiska karriär inleddes 2012 med studier i ekonomi vid Université Lumière Lyon II i Frankrike. Intresset för globala frågor och katastrofrisker ledde henne till att vidareutbilda sig inom hållbar territoriell utveckling genom en internationell masterexamen. Mathilde kom till Karlstads universitet som utbytesstudent under sin kandidatexamen.

  • 2024-10-23

    Vad är en hållbar region?

    Hur mäter man hållbar utveckling och vilka är indikatorerna? Vad är hållbar utveckling på regional nivå? Det här var några av de frågor som diskuterades vid det senaste seminariet i serien I samma landskap, arrangerat av CRS, Centrum för forskning om hållbar samhällsförändring.

    Seminariet hade som utgångspunkt dels det europeiskt jämförande projektet om hållbarhetsperspektiv i smart specialisering (ARIES4), och dels en ny avhandling i statsvetenskap om hållbarhet i svensk regional utvecklingspolitik. Medverkade på seminariet gjorde även Lisa Gärdt, hållbarhetskoordinator på Glava Energy Center och medverkande i ARIES4. 

  • 2024-10-02

    Körsverige kartlagt i ny forskning från Karlstads universitet

    Körsång är ett geografiskt välspritt fenomen i Sverige. Trots det har området varit relativt outforskat. Tills nu. Per Göransson, nybliven doktor i kulturgeografi vid Karlstads universitet, har forskat i ämnet.

    Körer har länge varit en populär kulturaktivitet i Sverige. Fenomenet körsång är särskilt intressant då det uppskattas att cirka 600 000 personer (6 procent av Sveriges befolkning) sjunger i kör. Körerna finns både i små byar och i städer vilket gör körsång till ett geografiskt välspritt fenomen i Sverige. Per Göransson har fokuserat på de svenska körernas geografier.

    – Körer är en betydelsefull kulturaktivitet i hela Sverige, vilket både antalet körsångare och deras geografiska spridning i både städer och små samhällen tydligt visar på, säger Per Göransson.

  • 2024-06-10

    Hållbarhet blir en formsak när regioner ställer om

    Det pågår en omställning från tillväxt till hållbar utveckling i svenska regioner, men effekterna är begränsade. Anledningen? Hållbarhetsarbetet har hittills främst handlat om kunskap och metoder snarare än åtgärder för konkreta effekter. Det visar en ny avhandling i statsvetenskap vid Karlstads universitet.

    I sin avhandling ”Utveckling, konkurrens och möjliga framtider: En studie om görandet av hållbarhet i regional utvecklingspolitik” analyserar Johanna Tangnäs, svenska regioner och deras skifte från tillväxt till hållbar regional utveckling. Resultaten av studien visar att hållbarhetsarbetet främst handlar om kunskap och metoder, trots stora satsningar på omställning och förnyelse.

  • 2024-06-07

    Energigemenskap i stad och på landsbygd

    Sveriges och Värmlands energiproduktion och energikonsumtion behöver ställas om och i detta sammanhang har begreppet energigemenskaper kommit upp på agendan. Nyligen arrangerades ett seminarium på temat av CRS, Centrum för forskning om hållbar samhällsförändring.

    – I den pågående omställningen behöver både energiproduktion och energikonsumtion ställas om, säger Moa Tunström, föreståndare för CRS och som höll i seminariet. 

  • 2024-05-17

    Doktorander övar inför disputationen

    Forskarskolan om hållbar samhällsförändring anordnade en övning där doktorander fick presentera och försvara sin avhandling. Det blev en uppskattad övning inför disputationen.

    – Övningen gick till så att varje doktorand fick presentera sitt projekt och sina slutsatser på 15 minuter och därefter svara på frågor från publiken, som agerade betygsnämnd, under ytterligare 15 minuter, säger Annika Jonsson, föreståndare för forskarskolan. Tanken med övningen var dels att doktoranderna skulle tänka igenom vad de har gjort och vad de har kommit fram till, dels att de skulle få öva på att försvara och diskutera sin avhandling.