Trots att gång är både klimatsmart och hälsosamt visar ny svensk forskning att fotgängare står för en stor andel av alla trafikskador. Äldre personer och kvinnor är särskilt utsatta – och vinterväglag gör situationen ännu värre. Nu pekar en ny avhandling från Karlstads universitet ut tekniska och infrastrukturella åtgärder som kan rädda liv.

En ny avhandling från Karlstads universitet visar att fotgängare är överrepresenterade i svensk olycksstatistik, trots åratal av satsningar på trafiksäkerhet. Fyra publicerade studier ligger till grund för resultaten, där Khabat Amin, doktorand på risk- och miljövetenskap bland annat har analyserat hur olyckor sker, vem som skadas och vilka insatser som kan förebygga dem.

– Det är tydligt att fotgängare inte får det skydd de behöver. Vi måste göra mer för att minska riskerna, särskilt för äldre och kvinnor som drabbas hårdast av bl.a. fallolyckor, säger Khabat Amin.

Samarbetet inom Eunice växer och flera initiativ till gemensamma program och aktiviteter har startats vid Karlstads universitet. Under april var till exempel representanter från tyska Brandenburgs tekniska universitet, BTU, på plats för att diskutera möjligheter för ett samarbete inom ramen för ett masterprogram i kulturgeografi.

– Ert arbete inom kulturgeografi är verkligen inspirerande och vi har identifierat flera områden där vi skulle kunna komplettera varandra för att skapa synergier, säger Melanie Jaeger-Erben, professor i teknik- och miljösociologi vid BTU Cottbus-Senftenberg.

Moa Tunström, lektor i kulturgeografi och föreståndare för Centrum för forskning om hållbar samhällsförändring, CRS, vid Karlstads universitet, ser många fördelar med Eunice-samarbetet för att utveckla en masterutbildning.

Avfolkning, migration, avindustrialisering och återindustrialisering. Utmaningarna som en liten kommun ställs inför är många. Vid CRS seminarium i serien I samma landskap möttes tidigare kommunalråd och aktörer från Region Värmland och Länsstyrelsen för att diskutera dessa utmaningar, och framtida möjligheter.

– Vad är det som är viktigt för kommuninvånarna, frågade Stefan Backius, lektor i historia vid Karlstads universitet, som ledde samtalet. Det kan röra sig om saker som stolthet, sociala kontakter, kollektiva minnen, framtida förväntningar. 

Socialsekreterare tycker att allmänheten har en negativ bild av både socialsekreterare som yrkesgrupp och socialtjänsten som organisation. Särskilt de som arbetar inom den sociala barnavården tycks möta negativa uppfattningar i högre utsträckning än sina kollegor inom andra områden. Negativ medieuppmärksamhet och sekretesslagstiftningens begränsningar uppges som problematiska. Samtidigt har ungefär 40 procent av allmänheten ett högt förtroende för socialtjänstens personal – en siffra som är relativt stabil sett över tid.

- Förtroendet för socialtjänsten är inte så illa som vi i allmänhet tror och heller inte så illa som socialsekreterarna själva tror, även om jag inte vill förminska deras upplevelse, säger Kristofer Nilsson, doktor i socialt arbete vid Karlstads universitet.

I sin avhandling ”I allmänhetens ögon. Om förtroende och uppfattningar gentemot socialtjänsten, samt hur dessa uppfattas och hanteras av socialsekreterare” har han studerat hur förtroendet för socialtjänsten ser ut hos allmänheten.

Nu finns det skandinaviska säterbruket (eller fäbodväsendet som det också kallas) på Unescos lista över immateriella kulturarv av betydelse för mänsklighetens historia. Beslutet fattades på Unescos möte i Paraguay den 3 december.

Fäbodkulturen är en levande tradition som innefattar allt från djurhållning och betesmarker till mattraditioner och musik. Traditionen kring den svenska och norska fäbodkulturen är nu inskriven på Unescos representativa lista över mänsklighetens immateriella kulturarv. 

Eva Svensson är professor i miljövetenskap och docent i historisk arkeologi vid Karlstads universitet. Hon var tidigare en av projektledarna för projektet Biokuma, och samarbetade med sätrar och andra småskaliga jordbruk. Projektet var med och stöttade ansökan till Unesco.

Vad händer när den globala och nationella hållbarhetspolitiken ska hanteras utifrån lokala förutsättningar? Vad har kommunen eller det lilla lokalsamhället för handlingsutrymme och verktyg för att hantera omställningsutmaningar eller samhällsrisker? Dessa frågor var på agendan vid symposiet som arrangerades av CRS, Centrum för forskning om hållbar samhällsförändring.

– Årets CRS-symposium handlade om att ta hand om det stora i det lilla, säger Moa Tunström, lektor i kulturgeografi och föreståndare för CRS. Stora frågor om hållbarhet, rättvisa, jämlikhet och risk tar sig olika uttryck i den lokala kontexten. 

Civilsamhällets roll i en demokrati 

Huvudtalare vid symposiet var Susanne Wallman Lundåsen, docent i statsvetenskap vid Linköpings universitet. Hon talade om civilsamhällets roll i att bygga hållbara lokalsamhällen och om motståndskraft och förändringsmotstånd.