Nyheter

  • 2021-01-12

    Två rapporter med stor påverkan på framtidens hållbarhet

    Livsmedelsindustrins utveckling är av stor betydelse för jorden och vår civilisations överlevnad. Det är många som inte känner till att vår matkonsumtion och våra jordbruksmetoder är några av de största hoten mot miljön över hela världen. Det har några internationella forskare fokuserat på i den uppmärksammade rapporten ”Diets for a Better Future” där Avit Bhowmik, lektor på ämnet risk- och miljöstudier, varit medförfattare.

    Jordbruken dominerar redan cirka fyrtio procent av jordens yta och har varit den främsta orsaken till skövling av regnskog, nedbrytning av livsmiljöer och förlust av biologisk mångfald världen över. Jordbruk är också den största förorenaren av världens vattenresurser. Sjöar, floder och hav runt om i världen har störts av mänskliga aktiviteter, speciellt genom livsmedelsproduktion. Matindustrin bidrar med cirka tjugofem procent av världens utsläpp av växthusgaser, vilket kan jämföras med utsläppen från hela världens produktion av el.

  • 2020-12-15

    Karlstadforskare i vetenskapliga rådet för Joint Programming Initiative-program

    Eva Svensson, professor i miljövetenskap och docent i historisk arkeologi, har utsetts till ledamot i Advisory and Scientific Board för JPI on Cultural Heritage and Global Change. JPI står för Joint Programming Initiative och är en del av EU:s forskningsprogram Horisont 2020. Eva Svensson är en av tolv forskare från olika länder i Europa, som ingår i det vetenskapliga rådet. Uppdraget sträcker sig över tre år.

    Joint Programming Initiative syftar till att få ett ökat samarbete mellan Europas länder, samla resurser och kompetens och därmed mer effektivt kunna arbeta med gemensamma utmaningar som exempelvis klimatförändringar, en åldrande befolkning samt livsmedels- och energiförsörjning. Hittills har ett tio-tal projekt startats inom JPI, och Cultural Heritage and Global Change är ett av dem. Eva Svensson nominerades av svenska Riksantikvarieämbetet och blev invald i det vetenskapliga rådet i november.

  • 2020-12-10

    Ny föreståndare för CRS i vår

    Margareta Dahlström lämnar i vår sitt uppdrag som föreståndare för CRS och rektor har fattat beslut om vem som blir ny föreståndare från 1 april.

    Det blir Moa Tunström, lektor i kulturgeografi, som efterträder Margareta Dahlström. Uppdraget som föreståndare börjar den 1 april nästa år och sträcker sig till och med 31 mars 2024. Rektor fattade beslut i ärendet den 23 november, efter förslag från Patrik Larsson, dekan vid Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap i samråd med CRS styrelse och enligt beslut i fakultetsnämnden.

    En presentation av Moa Tunström kommer längre fram.

  • 2020-10-20

    Nytt svenskt-norskt projekt om biokulturellt arv och närproducerad, ekologisk mat

    Hur samspelar ekologisk, småskalig matproduktion med bevarandet av vårt biokulturella arv? Är det biokulturella arvet ett hinder eller en möjlighet? Vad påverkar jordbrukets förutsättningar att driva småskalig, närproducerad mat? Det är några av frågorna som forskare vid Karlstads universitet, Norsk institutt for kulturminneforskning och Høgskolen i Innlandet ska undersöka i projektet Biokuma.

    Projektet genomförs i Hedmark, Norge och i Värmland, Sverige och pågår i två år med start nu i oktober. Målet är att stärka möjligheten att bevara och utveckla områdets biokulturella arv, genom att studera småskalig, ekologisk matproduktion på utvalda gårdar på båda sidor gränsen.

  • 2020-10-19

    Hallå där, Åsa Melin, doktorand i historia vid CRS forskarskola...

    ... du tillbringar en hel del tid i kommunarkiven i Storfors och Arvika just nu. Vad gör du där?
    - Jag jobbar med min avhandling och läser handlingar från framför allt de gamla folkskolestyrelserna och skolstyrelserna. Syftet är att undersöka hur man på lokal nivå har hanterat och genomfört skolreformer mellan åren 1950 och 1968.

    Varför är just den tidsperioden intressant?
    - Under perioden 1950 till 1968 genomförs en av de största skolreformerna hittills i Sverige. Vi går från ett parallellskolesystem till en enhetlig skola. Inledningen till processen var ”Enhetsskoleförsöket” som beslutades 1950 och som följdes av 1962 års beslut att införa grundskolan, årskurs 1 till 9. Årskurs 9 fortsatte under några år att variera lokalt, eftersom det var differentierat i tre olika val fram till beslutet 1968 om att även det nionde skolåret skulle vara enhetligt.

  • 2020-09-17

    Fattiga och osynliga - om de obesuttnas spår i arkeologin

    Spåren efter torpare, backstugusittare, hantverkare och arbetare – de som brukar kallas de obesuttna - finns överallt i jordbrukets, skogens och städernas landskap, men är sällan uppmärksammade av den traditionella arkeologin. Nu har de lyfts fram genom nya boken "De obesuttnas arkeologi: människor, metoder och möjligheter" - och konferensen "De obesuttna 2020."

    Torpare, backstugusittare och städernas trångbodda arbetare är människor som levde under osäkra villkor. Och det finns få arkeologiska fynd, uppgifter i arkiv eller på kartor efter dem. I projektet ”De obesuttnas arkeologi och kulturarv” har forskare från Karlstads universitet, Lunds universitet och Statens historiska muséer försökt göra deras livsvillkor och kulturarv synliga, bland annat genom arkeologin. Eva Svensson är docent i medeltidsarkeologi och professor i miljövetenskap vid Karlstads universitet, och en av bokens författare.