Elevinflytande, samarbete och tydligt ledarskap kan göra skolbibliotek till en aktiv del av undervisningen. Det visar ett forskningsprojekt där grundskolor i Karlstads kommun utvecklat sina bibliotek utifrån elevernas och personalens behov.
Ett skolbibliotek är mer än en plats för boklån. Rätt använt kan det stärka elevernas läsintresse och bli en viktig resurs i undervisningen. Det visar det praktiknära forskningsprojektet Rum för utveckling? Skolbibliotek i grundskolan, som genomfördes inom ramen för ULF*, i samverkan mellan Karlstads universitet och fem grundskolor i Karlstads kommun. Projektet undersökte hur skolbiblioteket kan integreras tydligare i skolans pedagogiska arbete. Tre faktorer framträdde särskilt tydligt: elevinflytande, samarbete mellan lärare och bibliotekspersonal samt ett engagerat ledarskap.
Eleverna blev medskapare
Projektet inleddes hösten 2023 med en kartläggning av skolornas bibliotek. Därefter identifierade varje skola sina utvecklingsbehov och prövade olika lösningar.
– Vi såg ganska stora skillnader i skolornas förutsättningar. Tillgången till bibliotek och bibliotekspersonal varierade, liksom tiden för utvecklingsarbete och stödet från rektorer och kollegor, säger Anna Lindholm, docent i svenska som andraspråk vid Karlstads universitet och en av forskarna i projektet.
Skillnaderna väckte frågor om likvärdighet och betydelsen av bemannade skolbibliotek. På flera skolor låg fokus inledningsvis på biblioteksmiljön. Bokbestånden sågs över, litteraturen gjordes mer synlig och lokalerna mer inbjudande. Men framför allt involverades eleverna i utvecklingsarbetet.
– Alla skolor involverade eleverna på något sätt. Ett särskilt lyckat exempel var ett biblioteksråd där eleverna fick påverka allt från möblering och trivsel till bokinköp och läsfrämjande aktiviteter, säger Anna Lindholm.
Eleverna blev därmed inte bara besökare, utan medskapare av bibliotekets verksamhet. Deras erfarenheter och önskemål blev en utgångspunkt för utvecklingen.
Samarbete stärkte bibliotekets roll
Projektet bidrog också till närmare samarbete mellan lärare och bibliotekspersonal på de skolor där sådan personal fanns. På en av skolorna, där folkbiblioteket även fungerade som skolbibliotek, fick lärarna bättre tillgång till bibliotekets lokaler och resurser. Samtidigt blev bibliotekspersonalens pedagogiska roll tydligare.
Lärarna Annika Modén och Nina Widoff deltog i projektet med ett redan etablerat engagemang för skolbiblioteket.
– Jag hade påbörjat ett stort arbete med att iordningsställa skolbiblioteksrummet på min skola, berättar Nina Widoff.
– För min del blev projektet en möjlighet att utveckla mitt befintliga engagemang i skolans bibliotek, säger Annika Modén
Samtidigt påbörjade Karlstads kommun en bredare satsning på skolbiblioteken. Det skapade goda förutsättningar för att koppla samman forskning och praktisk utveckling.
– Att projektet genomfördes parallellt med kommunens uppbyggnadsarbete kring skolbiblioteken var ett lyckokast. Det blev en utveckling på bred front med forskningsanknytning, säger Nina Widoff.
Under projekttiden etablerades biblioteksråd och flera skolor började genreindela sina bokbestånd för att göra böckerna mer överskådliga och tillgängliga. Projektet fick också betydelse för Nina Widoffs och Annika Modéns fortsatta yrkesliv.
– Det ledde till att vi så småningom blev anställda av Karlstads kommun som skolbibliotekarier.
Ledarskap krävs för långsiktig utveckling
En viktig slutsats är att skolbibliotekets utveckling inte kan bygga enbart på enskilda medarbetares engagemang. För att förändringarna ska bestå krävs gemensamma mål, tydliga former för samarbete och stöd från skolledningen.
När skolbiblioteket får en tydlig plats i skolans planering kan dess resurser och kompetens användas mer systematiskt i undervisningen. Projektet visar också värdet av att utgå från varje skolas behov och låta personal och elever pröva konkreta lösningar.
Forskningen går vidare
Från Karlstads universitet deltog forskarna Sofia Wijkmark, professor i litteraturvetenskap, Anna Lindholm, docent i svenska som andraspråk, samt Susanne Duek och Kent Fredholm, lektorer i pedagogiskt arbete.
Läs gärna deras blogginlägg om forskningsprojektet.
Projektet har också lett vidare till ett nytt forskningssamarbete: Förutsättningar för läs- och skrivutveckling? Samverkan mellan skolor och skolbibliotek i språkligt heterogena områden. Där undersöks hur skolbibliotek som redan är väl integrerade i undervisningen arbetar för att stödja elevernas läs- och skrivutveckling. Projektet genomförs i samarbete med Malmö universitet och Linnéuniversitetet, med Anna Lindholm som deltagande forskare från Karlstads universitet.
Här hittar du ett blogginlägg om forskningsprojektet.
1 juli 2025 skärptes skollagen med tydligare definitioner kring vad som avses med skolbibliotek och vilka ändamål de ska ha.
Läs mer om skolbiblioteksverksamheten hos Skolverket.
*Mer information om ULF
ULF (Utbildning, Lärande, Forskning) är en nationell verksamhet som bedrivs av skolhuvudmän och lärosäten med lärarutbildning. Genom praktiknära skolforskning i samverkan tar parterna ett gemensamt ansvar för den svenska skolans och lärarutbildningarnas långsiktiga utveckling.
Här kan du läsa mer om ULF-avtal
Läs mer om ULF vid Karlstads universitet.
