Välkommen till RUC

Hur kan vi utveckla undervisningen i naturvetenskap och teknik från förskola till gymnasium? Den frågan står i centrum när lärare, forskare och lärarutbildare samlades på Karlstads universitet för FobasNT26.

FobasNT är ett nationellt samtalsforum där forskning möter undervisningspraktik. Här får lärare, forskare och andra verksamma möjlighet att tillsammans lyfta frågor, utbyta perspektiv och diskutera undervisningens utmaningar och möjligheter.

Läsfrämjande insatser förknippas ofta med klassrummet. Men vad händer om man flyttar en del av läsningen till fritidshemmet? Det studeras i det praktiknära forskningsprojektet Fritidshemmet som resurs för läsning, som genomförs inom ramen för ULF*.

– Forskning om läsning visar att det är av stor betydelse att barn tidigt fångas upp och ges möjlighet att bli läsare, säger Jakob Olsson, adjunkt i litteraturvetenskap vid Karlstads universitet och en av forskarna i projektet, där även Stig-Börje Asplund, professor i pedagogiskt arbete, Maria Hjalmarsson, professor i pedagogiskt arbete, Christina Olin-Scheller professor i litteraturvetenskapens didaktik och i pedagogiskt arbete, Birgitta Ljung Egeland, lektor i svenska språket, Eva Tarander, adjunkt i svenska språket, och Jenny Lindevall, adjunkt i dans, alla från Karlstads universitet, in

Elevinflytande, samarbete och tydligt ledarskap kan göra skolbibliotek till en aktiv del av undervisningen. Det visar ett forskningsprojekt där grundskolor i Karlstads kommun utvecklat sina bibliotek utifrån elevernas och personalens behov.

Ett skolbibliotek är mer än en plats för boklån. Rätt använt kan det stärka elevernas läsintresse och bli en viktig resurs i undervisningen. Det visar det praktiknära forskningsprojektet Rum för utveckling? Skolbibliotek i grundskolan, som genomfördes inom ramen för ULF*, i samverkan mellan Karlstads universitet och fem grundskolor i Karlstads kommun. Projektet undersökte hur skolbiblioteket kan integreras tydligare i skolans pedagogiska arbete. Tre faktorer framträdde särskilt tydligt: elevinflytande, samarbete mellan lärare och bibliotekspersonal samt ett engagerat ledarskap.

En bra start när det gäller att läsa och skriva kan påverka hela skolgången. Under en inspirerande eftermiddag fick omkring 100 deltagare nya perspektiv på hur undervisningen kan stärka elevers läs- och skrivutveckling.

Den 6 oktober bjöd Regionalt utvecklingscentrum, Ruc, vid Karlstads universitet, och SOL i Värmland in till en eftermiddag med fokus på tidig läs- och skrivinlärning. Lärare, specialpedagoger, rektorer och andra intresserade fick ta del av aktuell forskning och konkreta undervisningsstrategier. Två föreläsare med olika perspektiv på området medverkade: Ulrica Kyrk, adjunkt i svenska språket och svenska som andraspråk vid Karlstads universitet, samt Linda Fälth, professor i pedagogik vid Linnéuniversitetet. 

Hur kan förskolans demokratiuppdrag tolkas och omsättas i praktiken? Det har studerats i det praktiknära forskningsprojektet Demokratiarbete i förskolan som genomförts inom ramen för ULF*. Ett av projektets centrala resultat är att demokratibegreppet förflyttades från att främst handla om begrepp som folkstyre och majoritetsbeslut till att bli något som skapas i vardagens möten, samtal samt undervisnings- och omsorgssituationer.

Förskolan ska enligt läroplanen vila på demokratins grund och har ett viktigt uppdrag när det gäller att utbilda barn för att bli demokratiska samhällsmedborgare. Men hur ska det tolkas? Och hur ska det omsättas i praktisk handling? Magdalena Raivio och Katarina Ribaeus, båda lektorer i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet, har lett forskningsprojektet Demokratiarbete i förskolan i samverkan med personal på en förskola. Initiativet kom från pedagogerna själva som önskade fördjupa sitt pågående demokratiarbete. 

Den 14 augusti samlades omkring 100 modersmålslärare från kommuner runt om i regionen på Karlstads universitet. Under en intensiv kompetensutvecklingsdag stod modersmålsundervisningens möjligheter och utmaningar i centrum. Men dagen handlade också om något minst lika viktigt: att mötas, utbyta erfarenheter och tillsammans fundera över hur undervisningen kan utvecklas.

Modersmålslärare arbetar ofta med elever i olika åldrar, på olika skolor och i många olika sammanhang. Undervisningen kan därför se väldigt olika ut. Att få möta kollegor, diskutera gemensamma utmaningar och dela erfarenheter blir ett värdefullt sätt att utvecklas i yrkesrollen.

– Det är en dag för att inspireras av forskning och lära av varandra, allt för att utveckla undervisningen, säger Monica Evermark, föreståndare för Ruc, Regionalt utvecklingscentrum vid Karlstads universitet.