För att stärka den vetenskapliga grunden och det vetenskapliga förhållningssättet i skolan behövs långsiktigt hållbara samverkansmodeller mellan forskare och skolledare. Men den här typen av samarbete uppstår inte bara, det finns ett antal kritiska aspekter att ta hänsyn till. Det visar ny forskning från Karlstads universitet. Forskningsstudien har genomförts inom ramen för ULF*.
Anette Forssten Seiser och Ingela Portfelt, båda lektorer i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet, har studerat ett praktiknära forskningsprojekt som genomförts på två olika skolor inom ramen för ULF. De har undersökt vad som händer, och varför, när forskare och skolledare ska samarbeta i praktiknära forskning. Praktiknära forskning kan till exempel som i detta fall handla om att ge förutsättningar för, och utveckla, lärares kollegiala samplanering samt att studera och utveckla vardagspraktiken.
– Fokus låg på samarbete som praktik, vilket drar bort uppmärksamheten från deltagarna. Det är ett perspektiv som undviker identifiering av syndabockar. Vi tittade på vad som hände, vilka begränsningar och möjligheter som fanns, för att få en djupare förståelse för varför saker hände, säger Anette Forssten Seiser.
– Resultatet gör att vi kan föreslå ett antal kritiska aspekter att ta hänsyn till när vi etablerar ett samarbete mellan forskare och skolledare. Vi behöver sikta mot att utveckla gemensamt ägarskap och samarbete på likvärdiga grunder, vara uppmärksam på organisatoriska infrastrukturer samt öka skolledarnas legitimitet att leda forskningsbaserade skolförbättringar, säger Ingela Portfelt.
Sikta på delägarskap och ett likvärdigt samarbete
Resultatet visar att metoder som stödjer dialog, ömsesidig förståelse och otvungen överenskommelse ökar möjligheten för ett likvärdigt samarbete. Dessutom visar resultatet hur brist på delade överenskommelser om syftet med samarbetet begränsar, eller till och med förhindrar delägarskap.
– Delägarskap och ett likvärdigt samarbete innebär förtroendefulla och respektfulla relationer. Forskare och skolledare behöver kliva ur sina invanda roller och skapa ett gemensamt språk och en gemensam förståelse. Det finns en tradition av kunskapshierarki mellan praktiker och forskare, där teoretisk kunskap betraktas som mer sann och betydelsefull än praktisk kunskap. Detta kan motverkas genom att alla betraktas som experter och jämlikar i sammanhanget, säger Anette Forssten Seiser.
Var uppmärksam på organisatoriska infrastrukturer
Forskningsstudiens resultat visar hur bristande samägande ökar risken att forskningsprojekten inte bäddas in i den lokala skolorganisationen.
– I de två skolor vi studerat organiserades arbetet utanför de formella miljöerna i skolorna. Det blev en parallellorganisation till den vanliga verksamheten. Konsekvensen kan bli att forskningsprojekten inte delas och görs tillgängliga för andra, och därför inte blir en del av det dagliga arbetet, säger Ingela Portfelt.
Öka skolledarnas legitimitet att leda forskningsbaserade skolförbättringar
Forskarnas resultat ligger i linje med tidigare forskning som visar att skolledare är en kraftfull faktor för skolförbättring, och de som är bäst lämpade att leda förbättringsarbetet på lokal nivå.
– Forskare tenderar att fokusera på lärarna, men det blir ingen kvarvarande utveckling om skolledarna inte är med. Om skolledarna lämnar över arbetet till forskarna blir det problematiskt när forskarna lämnar skolan. Studien visar hur olika tillvägagångssätt för att starta upp forskningsprojekt har stor inverkan på skolledarens engagemang. Att skolledaren deltar i implementeringen av nya forskningsprojekt är avgörande för en hållbar och genomgripande forskningsbaserad skolförbättring, säger Anette Forssten Seiser.
Forskningsartikel och forskarprofiler
Läs mer om Anette Forssten Seiser, lektor i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet
Läs mer om Ingela Portfelt, lektor i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet
*Fakta ULF (Utbildning, Lärande, Forskning)
ULF är en nationell försöksverksamhet som genomförs på uppdrag av regeringen mellan år 2017 och 2021, och som nu förlängs till 2024 som en övergång till permanent verksamhet. Det är en verksamhet kring praktiknära forskning för att bidra till en stärkt vetenskaplig grund i lärar- och förskollärarutbildningarna samt i skolväsendet. Syftet är att utveckla och pröva olika modeller för forskning som bedrivs i nära samverkan mellan lärosäten och kommuner/skolhuvudmän.
Här kan du läsa mer om ULF-avtal
