Lärarlyftet - Speciallärarutbildning med specialisering mot intellektuell funktionsnedsättning, 90 hp (1-90)

Målgrupp

Målgrupp för speciallärarutbildningen inom Lärarlyftet är lärare eller förskollärare som har:

Lärar- eller förskollärarexamen:

• sådan lärarexamen eller förskollärarexamen som krävs för behörighet att undervisa i grundsärskolan (anpassad grundskola), gymnasiesärskolan (anpassad gymnasieskola) samt komvux som särskild utbildning,
• sådan lärarexamen som krävs för behörighet att undervisa som lärare i specialskolan eller
• sådan lärarexamen eller förskollärarexamen som krävs för behörighet att som speciallärare få bedriva undervisning som avser särskilt stöd i grundskolan, gymnasieskolan samt motsvarande skolformer enligt behörighetsförordningen.

Anställning inom skolväsendet, dock inte inom förskolan eller fritidshemmet.

Startdatum

Utbildningen startar den 28 augusti 2023.

Studietakt

Utbildningen omfattar 90 hp och ges som ordinarie program på halvfart (50 % per termin), 15 hp per termin under sex terminer Utifrån Skolverkets krav på att utbildningen ska vara avslutad vid årsskiftet 2025/26 erbjuder vi en struktur med helfartsstudier under utbildningens fjärde termin, vilket innebär att utbildningen totalt omfattar fem terminer. 

Kursinnehåll

Du kan läsa allt om kursernas innehåll, lärandemål och former för examination i utbildningsplanen och kursplanerna. Du hittar kursplaner och litteraturlistor i högermenyn på sidan.

Termin 1, ht 2023 - studier på halvfart

• Specialpedagogik som forsknings- och verksamhetsområde I, 15 hp

Termin 2, vt 2024 - studier på halvfart

• Specialpedagogisk praktik 15 hp

Termin 3, ht 2024 - studier på halvfart

• Lärande och undervisning i anpassad grund- och gymnasieskola, del 1, 15 hp

Termin 4, vt 2025 - studier på helfart

• Lärande och undervisning i anpassad grund- och gymnasieskola, del 2, 15 hp
• Vetenskapsteori och metod med ämnesfördjupning, 15 hp

Termin 5, ht 2025 - studier på halvfart

• Examensarbete inom speciallärarprogrammet, 15 hp

Kursutvärdering

Utvärdering sker via verktyget Survey&Report efter varje avslutad kurs samt programutvärdering efter avslutat program. Därutöver praktiseras muntlig kursvärdering/gemensamt samtal vid sista träffen på varje kurs.

Utbildningens uppbyggnad och konstruktion

Utbildningen syftar till att utveckla speciallärarens profession. Deltagarna ska under utbildningstiden utveckla en självständig hållning i professionsutövningen genom de erfarenheter, kunskaper och reflektioner som de möter i olika utbildningsmoment. Även deltagarnas tidigare erfarenheter och kunskaper tillvaratas i utbildningen. En viktig utgångspunkt är att i utbildningen skapa forum där erfarenhetsbaserad kunskap möter teoretisk kunskap på ett sådant sätt att deltagaren kan utveckla en vetenskapligt grundad kompetens att verka som speciallärare.

Specialpedagogik har sin vetenskapliga grund i flera olika ämnesinriktningar såsom pedagogik, psykologi och sociologi. Det är både ett kunskaps- och forskningsområde samtidigt som det handlar om pedagogisk vardag och politiska värden. Det är därmed ett komplext och mångvetenskapligt ämne som berör frågor om ideologi, utbildningsfilosofi och didaktik. Genom olika undervisningsmoment och examinationsformer som används strävar utbildningen mot att skapa en progression när det gäller relationen mellan vetenskaplig kunskap och beprövad erfarenhet samt dess betydelse för yrkesutövningen. Varje deltagare ges i utbildningens olika delar möjlighet att successivt utveckla sin förmåga att ta del av och själv producera forskningsgrundade texter samt att använda olika metoder för datainsamling och databearbetning genom till exempel observationer, intervjuer, tolkning av statistiska data och textanalyser. Vidare läggs vikt vid kritisk granskning, validitetsaspekter samt olika teoretiska perspektiv genom hela utbildningen.

Vid ämnet specialpedagogik vid Karlstads universitet bedrivs ett flertal forskningsprojekt med fokus på undervisning för elever mottagna i särskolans verksamhet. Detta kommer självklart speciallärarprogrammet till godo. Vidare relateras skolans och lärares moraliska, politiska och pedagogiska uppdrag genomgående i utbildningen till frågor om barns rättigheter med utgångspunkt i FN:s konvention om barnets rättigheter samt konventionen om mänskliga rättigheter.

Undervisningsform

Utbildningen ges på distans under fem terminer och består av sex kurser om vardera 15 hp – totalt 90 hp. Under de första tre terminerna kommer tre utbildningstillfällen á två dagar att förläggas till Karlstads universitet. Vid dessa tillfällen kommer olika arbetsformer att tillämpas samtidigt som vissa examinationer kommer att genomföras.

Under termin fyra läses två kurser parallellt – dels en fördjupningskurs mot undervisning i anpassad grund- och gymnasieskola, dels en kurs om teori och metod. Under termin fem skrivs examensarbetet. Under termin fyra och fem kan antalet träffar i Karlstad vara något fler och i vissa fall omfatta endast en dag. Vissa moment kan också genomföras via zoom.

Utöver kursträffarna sker utbildningen via lärplattformen Canvas, vilken utgör basen för kommunikation mellan deltagare och lärare samt mellan deltagarna i studiegrupper. Olika former av fältstudier såsom observationer, intervjuer och auskultationer förekommer under utbildningen. Deltagarna bör därför ha möjlighet att genomföra studier i en pedagogisk verksamhet med relevans för den kommande yrkesutövningen.

Ett självständigt arbete (examensarbete) omfattande 15 hp genomförs under den sista terminen. Det självständiga arbetet ska utgöra en fördjupning inom specialiseringen mot intellektuell funktionsnedsättning.

Tillträdeskrav

Deltagande i speciallärarutbildning inom Lärarlyftet förutsätter att följande villkor är uppfyllda:

• Den sökande ska ha en sådan lärarexamen eller förskollärarexamen som enligt behörighetsförordningen utgör grund för avsedd behörighet.

• Slutligen krävs att den sökande har anställning inom skolväsendet, dock inte inom förskolan eller fritidshemmet. Detta styrks genom blanketten ”Huvudmannens godkännande”. Några andra krav för deltagande får inte ställas.

Antagning

Skolverket anlitar Universitets- och högskolerådet (UHR) för att ta emot ansökningar, bedöma tillträdesrätt till uppdragsutbildningen och genomföra urval efter principer som Skolverket har beslutat, samt även kontrollera att aktuell huvudman till UHR har lämnat ett skriftligt godkännande av den enskilde lärarens ansökan.

Det anordnande Lärosätet ansvarar för att utbildningen är sökbar på www.antagning.se vid tidpunkt för första anmälningsdag. Det anordnande lärosätet är skyldigt att starta utbildningen endast om antalet anmälda deltagare som uppfyller kraven på att få delta uppgår till det minimiantal som lärosätet uppgivit för utbildningen. Skolverket förbehåller sig rätten att reglera det antal personer som kan antas till respektive utbildning. Det beror på att det totala antalet personer som uppfyller kravet på att få delta i speciallärarutbildningen inom ramen för Lärarlyftet, inte kan vara högre, ur en kostnadsaspekt, än vad som är möjligt att rymmas inom anslaget. Regleringen får dock inte göras lägre än det angivna minimiantal lärosätet angivit.

UHR skickar ut antagningsbesked i juni månad.

Studievägledning, validering och tillgodoräknande

Samtliga deltagare som antas till kursen får information om att man har möjlighet att ansöka om tillgodoräknande där universitetet bedömer den sökandes kunskaper och/eller färdigheter från tidigare utbildning eller yrkesverksamhet i förhållande till lärarlyftskursernas lärandemål.

Ansökan om tillgodoräknande skickas till studie-och karriärvägledaren och kompletteringar efterfrågas i de fall det behövs. Ansökningarna skickas därefter ut till utbildningen för bedömning och beslut. Beslut meddelas skriftligen till den som gjort en ansökan och vid tillgodoräknande upprättas en individuell studieplan för varje deltagare. Blanketter finns på programsidan.

Alla deltagare har möjlighet att kontakta studie- och karriärvägledare och boka samtal för stöd i valideringsprocessen. Det är obligatoriskt om tillgodoräknandet handlar om kunskaper som i huvudsak har utvecklats i yrkesverksamhet (kallas ibland reell kompetens).