Nyhetsarkiv

På onsdagen inleddes RisCon26 på Karlstads universitet med Kamal Kishore, FN:s särskilda sändebud för katastrofriskreducering, som öppningstalare. – Det här är en väldigt unik konferens, säger han, som är mycket nöjd med sitt besök i Karlstad så långt. Besöket inleddes redan under tisdagen då han deltog i en riskvandring i centrala Karlstad. – Vi fick se hur ni jobbar här med riskreducering i form av vallarna mot älven som ska skydda bland annat sjukhuset mot översvämnin
På onsdagen inleddes RisCon26 på Karlstads universitet med Kamal Kishore, FN:s särskilda sändebud för katastrofriskreducering, som öppningstalare. – Det här är en väldigt unik konferens, säger han, som är mycket nöjd med sitt besök i Karlstad så långt. Besöket inleddes redan under tisdagen då han deltog i en riskvandring i centrala Karlstad. – Vi fick se hur ni jobbar här med riskreducering i form av vallarna mot älven som ska skydda bland annat sjukhuset mot översvämnin
Hur kan skogsbaserade material göras starkare, mer funktionella och samtidigt bidra till en mer hållbar industri? Det är en fråga som doktoranden Morassa Raouf undersöker. Cellulosananofibriller och mikrofibrillerad cellulosa, ofta förkortat CNF/MFC, är förnybara material med stor yta och god förmåga att bilda täta nätverk. De har potential att användas i allt från pappersförstärkning och förpackningsbeläggningar till framtida membranteknik.
Hur kan skogsbaserade material göras starkare, mer funktionella och samtidigt bidra till en mer hållbar industri? Det är en fråga som doktoranden Morassa Raouf undersöker. Cellulosananofibriller och mikrofibrillerad cellulosa, ofta förkortat CNF/MFC, är förnybara material med stor yta och god förmåga att bilda täta nätverk. De har potential att användas i allt från pappersförstärkning och förpackningsbeläggningar till framtida membranteknik.
Hur kan skogsbaserade material göras starkare, mer funktionella och samtidigt bidra till en mer hållbar industri? Det är en fråga som doktoranden Morassa Raouf undersöker. Cellulosananofibriller och mikrofibrillerad cellulosa, ofta förkortat CNF/MFC, är förnybara material med stor yta och god förmåga att bilda täta nätverk. De har potential att användas i allt från pappersförstärkning och förpackningsbeläggningar till framtida membranteknik.
Är du intresserad av innovation, samhällsutmaningar och internationellt samarbete? Då har du möjlighet att delta i EUNICE-UFV International Hackathon 2026. Under hackathonet arbetar studenter i internationella team.
Är du intresserad av innovation, samhällsutmaningar och internationellt samarbete? Då har du möjlighet att delta i EUNICE-UFV International Hackathon 2026. Under hackathonet arbetar studenter i internationella team.
Under flera decennier har sång och musik fått mindre plats i den svenska skolan, trots att det vetenskapligt bevisats att det har många hälsoeffekter som sänkt stress, ökad nivå av ”må-bra-hormonet” oxytocin samt en stärkt social sammanhållning. Med bakgrund av detta startades forskningsprojektet Sånghälsa i skolan – en samhällelig angelägenhet. Men kan en kvart med sång varje dag i skolan räcka för att elever ska må bättre och i förlängningen prestera bättre?
Under flera decennier har sång och musik fått mindre plats i den svenska skolan, trots att det vetenskapligt bevisats att det har många hälsoeffekter som sänkt stress, ökad nivå av ”må-bra-hormonet” oxytocin samt en stärkt social sammanhållning. Med bakgrund av detta startades forskningsprojektet Sånghälsa i skolan – en samhällelig angelägenhet. Men kan en kvart med sång varje dag i skolan räcka för att elever ska må bättre och i förlängningen prestera bättre?
Under flera decennier har sång och musik fått mindre plats i den svenska skolan, trots att det vetenskapligt bevisats att det har många hälsoeffekter som sänkt stress, ökad nivå av ”må-bra-hormonet” oxytocin samt en stärkt social sammanhållning. Med bakgrund av detta startades forskningsprojektet Sånghälsa i skolan – en samhällelig angelägenhet. Men kan en kvart med sång varje dag i skolan räcka för att elever ska må bättre och i förlängningen prestera bättre?
Den 8 oktober uppmärksammas Världsdagen för psykisk hälsa (World Mental Health Day) vid Karlstads universitet genom det öppna webbinariet ”Vikten av gemenskap och motståndskraft”. – Psykisk hälsa berör oss alla och är en av vår tids viktigaste folkhälsofrågor. När allt fler, inte minst unga, upplever stress, oro och psykisk ohälsa behöver vi skapa arenor där forskning, utbildning och människors erfarenheter kan mötas.
Den 8 oktober uppmärksammas Världsdagen för psykisk hälsa (World Mental Health Day) vid Karlstads universitet genom det öppna webbinariet ”Vikten av gemenskap och motståndskraft”. – Psykisk hälsa berör oss alla och är en av vår tids viktigaste folkhälsofrågor. När allt fler, inte minst unga, upplever stress, oro och psykisk ohälsa behöver vi skapa arenor där forskning, utbildning och människors erfarenheter kan mötas.
– Vi brukar säga att det blir det bästa Hotspot någonsin och det är jag övertygad om att det blir. För nu är det 30-årsjubileum, säger projektledare Erica Jansson, när projektgruppen för Hotspot 2027 samlas för kickoff. – Ja, det brukar alltid bli det bästa Hotspot någonsin och det är svårt att tro att det ska gå att överträffa, men det gör det. Varje år. Och nu är det 30-årsjubileum. Det ska bli jättekul!
Under flera decennier har sång och musik fått mindre plats i den svenska skolan, trots att det vetenskapligt bevisats att det har många hälsoeffekter som sänkt stress, ökad nivå av ”må-bra-hormonet” oxytocin samt en stärkt social sammanhållning. Med bakgrund av detta startades forskningsprojektet Sånghälsa i skolan – en samhällelig angelägenhet. Men kan en kvart med sång varje dag i skolan räcka för att elever ska må bättre och i förlängningen prestera bättre?
Under flera decennier har sång och musik fått mindre plats i den svenska skolan, trots att det vetenskapligt bevisats att det har många hälsoeffekter som sänkt stress, ökad nivå av ”må-bra-hormonet” oxytocin samt en stärkt social sammanhållning. Med bakgrund av detta startades forskningsprojektet Sånghälsa i skolan – en samhällelig angelägenhet. Men kan en kvart med sång varje dag i skolan räcka för att elever ska må bättre och i förlängningen prestera bättre?