18–20 september 2026 träffas medlemmar i EPTA Sweden, European Piano Teachers Association, samt medlemmar inom SPTF, Svenska pianoteknikerförbundet, på Musikhögskolan Ingesund för att ta del av intressanta föreläsningar, masterclasses och konserter, samtidigt som de träffar kollegor och umgås.
Den årliga kongressen är denna gång ett samarrangemang med SPTF (Svenska pianoteknikerförbundet) med speciellt fokus på pianot med historiska instrument och nutida pianofabri
18–20 september 2026 träffas medlemmar i EPTA Sweden, European Piano Teachers Association, samt medlemmar inom SPTF, Svenska pianoteknikerförbundet, på Musikhögskolan Ingesund för att ta del av intressanta föreläsningar, masterclasses och konserter, samtidigt som de träffar kollegor och umgås.
Den årliga kongressen är denna gång ett samarrangemang med SPTF (Svenska pianoteknikerförbundet) med speciellt fokus på pianot med historiska instrument och nutida pianofabri
18–20 september 2026 träffas medlemmar i EPTA Sweden, European Piano Teachers Association, samt medlemmar inom SPTF, Svenska pianoteknikerförbundet, på Musikhögskolan Ingesund för att ta del av intressanta föreläsningar, masterclasses och konserter, samtidigt som de träffar kollegor och umgås.
Den årliga kongressen är denna gång ett samarrangemang med SPTF (Svenska pianoteknikerförbundet) med speciellt fokus på pianot med historiska instrument och nutida pianofabri
Fredrik Sjølin är uppvuxen i Trondheim och är i dag en av Skandinaviens mest efterfrågade cellister och kammarmusiker i sin generation. Fredrik har varit verksam i Den Danske Strygekvartet i 20-talet år, vilket fortfarande utgör huvuddelen av hans yrkesverksamhet. Kvartetten är också knuten som quartet in residence vid Det Kongelige Danske Musikkonservatorium i Köpenhamn, där Fredrik sedan 2021 undervisar i både cello och kammarmusik.
Fredrik Sjølin är uppvuxen i Trondheim och är i dag en av Skandinaviens mest efterfrågade cellister och kammarmusiker i sin generation. Fredrik har varit verksam i Den Danske Strygekvartet i 20-talet år, vilket fortfarande utgör huvuddelen av hans yrkesverksamhet. Kvartetten är också knuten som quartet in residence vid Det Kongelige Danske Musikkonservatorium i Köpenhamn, där Fredrik sedan 2021 undervisar i både cello och kammarmusik.
Fredrik Sjølin är uppvuxen i Trondheim och är i dag en av Skandinaviens mest efterfrågade cellister och kammarmusiker i sin generation. Fredrik har varit verksam i Den Danske Strygekvartet i 20-talet år, vilket fortfarande utgör huvuddelen av hans yrkesverksamhet. Kvartetten är också knuten som quartet in residence vid Det Kongelige Danske Musikkonservatorium i Köpenhamn, där Fredrik sedan 2021 undervisar i både cello och kammarmusik.
Myndigheten för tillgängliga medier (MTM) som ansvarar för Legimus kommer inte längre att producera alla kursböcker som talböcker. De har även tagit bort en del böcker som tidigare funnits i Legimus. Det innebär att du som använder Legimus kan komma att sakna böcker.
MTM förändrar sitt arbete med kurslitteratur eftersom allt fler förlag ger ut e-böcker som är anpassade efter den nya tillgänglighetslagen.
Myndigheten för tillgängliga medier (MTM) som ansvarar för Legimus kommer inte längre att producera alla kursböcker som talböcker. De har även tagit bort en del böcker som tidigare funnits i Legimus. Det innebär att du som använder Legimus kan komma att sakna böcker.
MTM förändrar sitt arbete med kurslitteratur eftersom allt fler förlag ger ut e-böcker som är anpassade efter den nya tillgänglighetslagen.
I rapporten Lantbrukets kontrollmiljö – en systemkarta i fyra lager, visar Karlstads universitets Samhällsnytta AB hur regelbördan för mjölkbönder med egen förädling växer fram i samspel mellan regler, kontroller, aktörer, dokumentation och bedömningar. Rapporten är framtagen inom projektet HelhetsEnkelt av Martin Fransson och Matilda Legeby.
En mjölkbonde med egen förädling kan enligt Lantbrukarnas riksförbund (LRF) behöva förhålla sig till 862 myndighetsregler.
I rapporten Lantbrukets kontrollmiljö – en systemkarta i fyra lager, visar Karlstads universitets Samhällsnytta AB hur regelbördan för mjölkbönder med egen förädling växer fram i samspel mellan regler, kontroller, aktörer, dokumentation och bedömningar. Rapporten är framtagen inom projektet HelhetsEnkelt av Martin Fransson och Matilda Legeby.
En mjölkbonde med egen förädling kan enligt Lantbrukarnas riksförbund (LRF) behöva förhålla sig till 862 myndighetsregler.
I juni disputerade Mario Setta vid Karlstads universitet med sin doktorsavhandling i matematik: Boundary-Aware and Multiscale Methods for Topology Optimization.
I juni disputerade Mario Setta vid Karlstads universitet med sin doktorsavhandling i matematik: Boundary-Aware and Multiscale Methods for Topology Optimization.
I rapporten Lantbrukets kontrollmiljö – en systemkarta i fyra lager, visar Karlstads universitets Samhällsnytta AB hur regelbördan för mjölkbönder med egen förädling växer fram i samspel mellan regler, kontroller, aktörer, dokumentation och bedömningar. Rapporten är framtagen inom projektet HelhetsEnkelt av Martin Fransson och Matilda Legeby.
En mjölkbonde med egen förädling kan enligt Lantbrukarnas riksförbund (LRF) behöva förhålla sig till 862 myndighetsregler.
Tänk om värmepumpen visste när du kommer att duscha eller använda stora mängder varmvatten? Då skulle den kunna producera varmvatten vid rätt tidpunkt i stället för att värma i onödan. Det är just denna idé som står i centrum för industridoktoranden Manal Rahals forskning hos Thermia, där maskininlärning används för att göra värmepumpar smartare och mer energieffektiva.
I dag styrs många värmepumpar av fasta regler och förinställda gränsvärden.
Tänk om värmepumpen visste när du kommer att duscha eller använda stora mängder varmvatten? Då skulle den kunna producera varmvatten vid rätt tidpunkt i stället för att värma i onödan. Det är just denna idé som står i centrum för industridoktoranden Manal Rahals forskning hos Thermia, där maskininlärning används för att göra värmepumpar smartare och mer energieffektiva.
I dag styrs många värmepumpar av fasta regler och förinställda gränsvärden.
Tänk om värmepumpen visste när du kommer att duscha eller använda stora mängder varmvatten? Då skulle den kunna producera varmvatten vid rätt tidpunkt i stället för att värma i onödan. Det är just denna idé som står i centrum för industridoktoranden Manal Rahals forskning hos Thermia, där maskininlärning används för att göra värmepumpar smartare och mer energieffektiva.
I dag styrs många värmepumpar av fasta regler och förinställda gränsvärden.
