Forskningsområden

Medarbetare

Stefan Backius forskningsprofil utgår från kulturfrågor i vid mening, gärna kopplade till identitetsformeringar och samhällsförändringar.

Hanna Enefalk är specialist på 1800-talets kulturhistoria i Skandinavien. Hon har bland annat studerat nationalism, dryckesvanor och sångkultur. Hennes senaste bok är den populärvetenskapliga ”Svenskarna och deras kyrkor”, som handlar om kyrkans samhällsroll från kristnandet till idag. Hanna Enefalk | Karlstads universitet

Anders Forsell bedriver forskning i lokal och regional historia samt politisk historia. Forskningsintresset är brett och innefattar allt från stads- och kommunhistoria, lokala och regionala identiteter och historiebruk, utbildningshistoria och transnationell historia. För närvarande arbetar Forsell med projekt som handlar om gränskulturer, identitet och politik.

Jenne Iris Fröding Reyes Doktorandprojekt: Undervisning och lärande i historiebruk om det koloniala arvet. En fallstudie på gymnasienivå i Sverige, 2021. I dagens medielandskap möter vi olika berättelser från dåtiden via TV, nyheter, film, sociala medier, m.m. Hur kan historieundervisning då kvalificera eleverna i mötet med det förflutnas arv och i ett samhälle med olika internationella bakgrunder? Det är frågan som Jenne Fröding Reyes adresserar i sin avhandling. För att undersöka frågan använder sig Fröding Reyes av en klassrumsundersökning i en svensk gymnasieklass. Den jobbade med Black Lives Matter och Columbusstatyerna som ett historiebruksexempel och för att förstå historians roll i nutiden. Mer specifikt, studerar hon hur eleverna tolkar olika och motsatta berättelser om det koloniala arvet samt hur historieundervisning kan kvalificera deras navigering av olika historiska erfarenheter.Avhandlingen beräknas vara klar under tidig vår 2025.

Louise Jakobsson är doktorand i historia. Hennes projekt handlar om kvinnors arbete i svenska städer under senmedeltiden med fokus på kvinnor som bryggde och sålde öl.

Maria Johansson, forskarstuderande med didaktisk inriktning. I sitt avhandlingsprojekt undersöker Maria Johansson interkulturella perspektiv på historieundervisningen i grundskolans senare del samt gymnasieskolan.

Åsa Melin disputerade 2022 med avhandlingen Olika vägar till enhetlig skola? En studie av grundskolans etablering på kommunal nivå 1950-1968.  Fältet är utbildningshistoria och fokus är hur kommuner genomförde, eller inte genomförde, nationellt beslutade reformer. Åsas huvudsakliga intressen är lokal och regional historia. Under 2023–2024 deltar hon i ett forskningsprojekt med syfte att förstå hur stålindustrins klimatsmarta strukturomvandling interagerar med platsbaserade identiteter i en kombination av historiska och samtida fallstudier av stålindustrin i Sverige och Storbritannien. I samband med det görs också ett projekt med Värmland och bruksorten Storfors i fokus. Av intresse är också utbildningsfrågor och Åsa deltar i ett projekt där lärarstudenters verksamhetsförlagda utbildning (VFU) och erfarenhetsbaserat lärande undersöks.   

Kristin Mikalsen är doktorand i historia. Hennes projekt handlar om minneshistoria och historiebruk på Finnskogen.

Kenneth Nordgren bedriver forskning i historiedidaktik. Han har lett det VR-finansierade projektet Historieundervisningens processer i det mångkulturella samhället.  Från 2017 leder han ett projekt finansierat av Riksantikvarieämbetet i samverkan med bland andra Historiska museet och svenska migrationscentret.  Syftet med forskningsprojektet är att utveckla teoretisk och praktisk kunskap för att med hjälp av historiska källor integrera ett mångfaldsperspektiv i historieundervisningen. Materialet tas fram för mellanstadieelever och nyanlända elever på gymnasiet.

Peter Olausson har forskningsintressen inom fält som arkivvetenskap, lokalhistoria, migration och historiebruk. För närvarande involverad i projekt kring brevforskning, med Sahlströmsgården utanför Torsby, som utgångspunkt. Andra aktuella intresseområden är stadshistoriskt historiebruk med Karlstad som undersökningsobjekt, spännvidden mellan fattiga och rika i allmogesamhället samt internationella arkivtraditioner, för närvarande med Indien i fokus.

Hans Olofsson, forskarstuderande med didaktisk inriktning. Titeln på avhandlingsarbetet är "Historia på högstadiet – kunskaper i, om och av det förflutna i klassrum, kursplaner och nationella prov". I avhandlingen undersöks hur högstadiets historieämne – förstått som en historiekulturell yttring – konstrueras och förändras över tid.

Johan Samuelsson disputerade 2005 på avhandlingen Kommunen gör historia. Hans huvudsakliga vetenskapliga intresse kretsar dels kring utvecklingsprocesser avseende historia och dess roll i samhället, dels kring utbildningshistoriska och historiedidaktiska frågeställningar. Han är för närvarande projektledare för det utbildningshistoriska VR-projektet "Lärare i gränslandet mellan folkskola, läroverk och enhetsskola". Projektet bygger på ett historiskt material insamlat på 1940-talet som sammanlagt består av 850 redogörelser från lärare där de berättar om innehållet i sin undervisning.

Martin Stolare bedriver forskning i historiedidaktik i centrum för hans forskning står historieundervisningen för yngre barn, med särskilt intresse för mellanstadiet, årskurserna 4-6. 2017-2020 leder han ett projekt finansierat av Skolforskningsinstitutet kring utvecklandet av undervisningsmodeller för årskurserna 4-6.

Mikael Svanberg bedriver forskning om svensk politisk historia efter 1950 och har tidigare även forskat om effektiva examinationsformer inom högre utbildning. Läs mer om Mikaels forskning här: Mikael Svanberg | Karlstads universitet (kau.se)

Sofi Vedin är doktorand i historia. Hennes avhandling ansluter sig till ett genus- och arbetarhistoriskt forskningsfält och undersöker avlönat hushållsarbete i Sverige mellan 1890 och 1939. Under tidsperioden var hundratusentals kvinnor anställda i andras hem för att sköta hushållssysslor, och avhandlingen undersöker vilket arbete som utfördes och hur hierarkier skapades i hushållen. Avhandlingens källmaterial består av cirka 13000 jobbannonser från dagspressen och Nordiska museets frågelista nummer 189, Tjänarinneyrket.

Karolina Wiell disputerade i ekonomisk historia 2018 med avhandlingen Bad mot lort och sjukdom. Hennes huvudsakliga vetenskapliga intresse kretsar dels kring medicin- hälso- och idrottshistoria under perioden 1850–1950, dels kring byggnads- och bostadshistoria under 1900-talet. Därmed finns ett intresse för folkbildning, folkrörelser, hälsa och medicinhistoria lika väl som välfärdsstatens framväxt. Fokus är framförallt på Sverige men även Norden lika väl som Västeuropa inkluderas i forskningen.

Martin Åberg  Professor.  Martin Åberg disputerade 1991 på avhandlingen En fråga om klass? Borgarklass och industriellt företagande i Göteborg 1850-1914. Tidigare forskning inkluderar RJ- och VR-finansierade projekt på temat politisk organisering under 1800- och 1900-talen samt forskningsprojekt med inriktning mot Öst/Centraleuropa, finansierad av Östersjöstiftelsen vid Södertörns högskola. Martin Åberg delar sin tid mellan Karlstads universitet och Högskolan i Halmstad där han är gästprofessor. Han har nyligen avslutat ett projekt om herrnhutisk väckelse, självbiografiskt skrivande och människoideal i Sverige, 1770-1840. Tillsammans med kollegor vid Högskolan i Halmstad och initieringsstöd från RJ arbetar Åberg med att förbereda ett språk- och kulturhistoriskt orienterat projekt om regionala innovationskulturer. Internationell erfarenhet inkluderar vistelse som Fulbright-stipendiat (post doc) vid Harvard, ERASMUS-föreläsare i Tyskland och Linnaeus-Palme-föreläsare i Kenya. Senaste publikationer inkluderar:

-          2023. Sextio herrnhutiska liv. Självbiografiskt skrivande och individualisering i Sverige, 1770-1840. Nordic Academic Press: Lund.

-          2023.  ‘Moravians and Capitalism in Sweden, 1770-1820: Business Mavericks and Agents of Long-Term Change?’ (together with Christer Ahlberger). In W. Breul (Hg.), Die Herrnhuter Brüdergemeine im 18. Und 19. Jahrhundert. Theologie-Geschichte-Wirkung. Vandenhoeck & Ruprecht: Göttingen, pp. 433-445.

-          2023. ’ ”Städat” och ”ostädat”. Människoideal och modernisering – ett begreppshistoriskt perspektiv på herrnhutismen.’ In S Fahlgren, J. Halldorf, E. Sidenvall & C. Wejryd (eds.), Ostädade väckelser. Modernitetens vägröjare. Makadam: Göteborg, pp. 170-189