Forskningsområden

Medarbetare

Stefan Backius forskningsprofil utgår från kulturfrågor i vid mening, gärna kopplade till identitetsformeringar och samhällsförändringar.

Hanna Enefalk är specialist på 1800-talets kulturhistoria i Skandinavien. Hon har bland annat studerat nationalism, dryckesvanor och sångkultur. Hennes senaste bok är den populärvetenskapliga ”Svenskarna och deras kyrkor”, som handlar om kyrkans samhällsroll från kristnandet till idag.

Anders Forsell bedriver forskning i lokal och regional historia samt politisk historia. Forskningsintresset är brett och innefattar allt från stads- och kommunhistoria, lokala och regionala identiteter och historiebruk, utbildningshistoria och transnationell historia. För närvarande arbetar Forsell med projekt som handlar om gränskulturer, identitet och politik.

Jenne Iris Fröding Reyes är doktorand i historia. Hon forskar om historiebruk i klassrummet samt interkulturell kommunikation. Hon är också intresserad av språkdidaktik och identitetsfrågor.

Maria Johansson, forskarstuderande med didaktisk inriktning. I sitt avhandlingsprojekt undersöker Maria Johansson interkulturella perspektiv på historieundervisningen i grundskolans senare del samt gymnasieskolan.

Åsa Melin är doktorand i historia och antagen till forskarskolan om hållbar samhällsförändring (CRS). Forskningsfältet är utbildningshistoria. Fokus för hennes avhandling är den kommunala nivån och skolväsendets utveckling, från parallellskolesystemet till en grundskola, i två kommuner åren 1950-1972. Det övergripande syftet är att undersöka hur kommuner genomförde, eller inte genomförde, nationellt beslutade reformer. 

Kristin Mikalsen är doktorand i historia. Hennes projekt handlar om minneshistoria och historiebruk på Finnskogen.

Kenneth Nordgren bedriver forskning i historiedidaktik. Han har lett det VR-finansierade projektet Historieundervisningens processer i det mångkulturella samhället.  Från 2017 leder han ett projekt finansierat av Riksantikvarieämbetet i samverkan med bland andra Historiska museet och svenska migrationscentret.  Syftet med forskningsprojektet är att utveckla teoretisk och praktisk kunskap för att med hjälp av historiska källor integrera ett mångfaldsperspektiv i historieundervisningen. Materialet tas fram för mellanstadieelever och nyanlända elever på gymnasiet.

Peter Olausson har forskningsintressen inom fält som arkivvetenskap, lokalhistoria, migration och historiebruk. För närvarande involverad i projekt kring brevforskning, med Sahlströmsgården utanför Torsby, som utgångspunkt. Andra aktuella intresseområden är stadshistoriskt historiebruk med Karlstad som undersökningsobjekt, spännvidden mellan fattiga och rika i allmogesamhället samt internationella arkivtraditioner, för närvarande med Indien i fokus.

Hans Olofsson, forskarstuderande med didaktisk inriktning. Titeln på avhandlingsarbetet är "Historia på högstadiet – kunskaper i, om och av det förflutna i klassrum, kursplaner och nationella prov". I avhandlingen undersöks hur högstadiets historieämne – förstått som en historiekulturell yttring – konstrueras och förändras över tid.

Johan Samuelsson disputerade 2005 på avhandlingen Kommunen gör historia. Hans huvudsakliga vetenskapliga intresse kretsar dels kring utvecklingsprocesser avseende historia och dess roll i samhället, dels kring utbildningshistoriska och historiedidaktiska frågeställningar. Han är för närvarande projektledare för det utbildningshistoriska VR-projektet "Lärare i gränslandet mellan folkskola, läroverk och enhetsskola". Projektet bygger på ett historiskt material insamlat på 1940-talet som sammanlagt består av 850 redogörelser från lärare där de berättar om innehållet i sin undervisning.

Kenneth Sandelin, forskarstuderande, bedriver ämnesdidaktisk forskning inom ramen för historieundervisning och det mångkulturella klassrummet.

Martin Stolare bedriver forskning i historiedidaktik i centrum för hans forskning står historieundervisningen för yngre barn, med särskilt intresse för mellanstadiet, årskurserna 4-6. 2017-2020 leder han ett projekt finansierat av Skolforskningsinstitutet kring utvecklandet av undervisningsmodeller för årskurserna 4-6.

Mikael Svanberg bedriver forskning om effektiva examinationsformer inom högre utbildning samt om den politiska demokratin i Sverige under perioden 1950-1980, framförallt de författningsreformer som genomfördes under den senare halvan av perioden.

Sofi Vedin är doktorand i historia. Hennes projekt handlar om den hushållsarbetande kvinnan under första halvan av 1900-talet. 

Joakim Wendell disputerade 2020 på avhandlingen Teaching and Learning Historical Explanation - cases from lower and upper secondary history. Han har också publicerat artiklar om elevers historiska tänkande avseende orsaksresonemang och källkritik i nationella prov.  

Karolina Wiell disputerade i ekonomisk historia på avhandlingen Bad mot lort och sjukdom. Hennes huvudsakliga vetenskapliga intresse kretsar dels kring medicin- hälso- och idrottshistoria under perioden 1850-1950, dels kring bostadshistoria under 1900-talet. Därmed finns ett intresse för folkbildning, folkrörelser, folkhälsa och välfärdsstatens framväxt.

Martin Åberg  Professor, ämnesföreträdare. Han disputerade 1991 på avhandlingen En fråga om klass? Borgarklass och industriellt företagande i Göteborg 1850-1914. De senaste ca tjugo åren har hans forskning huvudsakligen behandlat politisk organisering och mobilisering i jämförande perspektiv. Han har haft forskningsprojekt finansierade av bl.a. Riksbankens Jubileumsfond, Östersjöstiftelsen och Vetenskapsrådet. Internationell erfarenhet inkluderar vistelse som Fulbright-stipendiat (post doc) vid Harvard, ERASMUS-föreläsare i Tyskland och Linnaeus-Palme-föreläsare i Kenya.