Välkommen till Handelshögskolan

– Jag vill få en djupare, kontextuellt förankrad förståelse för hur personlig assistans regleras juridiskt och tillämpas i Sverige, säger Manja Kreševič.

Varför valde du Handelshögskolan i Karlstad för ditt forskningsbesök?

– Mitt beslut att genomföra ett forskningsbesök vid Handelshögskolan i Karlstad grundades både i mitt bredare akademiska fokus på Sverige och i modellens relevans för min doktorandforskning. Min forskning undersöker den rättsliga ramen för personlig assistans i Slovenien, med ett jämförande perspektiv på Sverige, som ofta betraktas som en pionjär inom området genom sin LSS-lagstiftning från 1994.

Hjälper det att byta tränare? Hur stor är hemmaplansfördelen? Spelar publiken någon roll? Det är frågor som intresserar Niklas Jakobsson, professor i nationalekonomi vid Handelshögskolan.
– Mycket av sportdiskussionen handlar om frågor som egentligen är väldigt nationalekonomiska, säger han.

Niklas Jakobsson har alltid gillat individuella idrotter men intresset för lagidrott har vuxit fram på senare tid.

– Fotbollen har kommit in via min son och Allsvenskan medan ishockeyn finns nära genom Färjestad och SHL. Båda sporterna väcker starka känslor samtidigt som de producerar mycket data vilket gör dem tacksamma att analysera.

Det är främst fotboll och ishockey som väckt Niklas intresse. Och studenterna är snabbt på banan när domarvisslan ljuder.

– I dagens samhälle möter vi hela tiden nya utmaningar som är svåra, just för att vi aldrig tidigare mött dem. Under Kundinnovationsdagen kommer vi att ta upp den här komplexiteten och fokusera på hur vi kan hantera den, säger Per Kristensson, föreståndare och professor i psykologi vid Karlstads universitet.

CTF vid Karlstads universitet är ett ledande forskningscentra i Europa med fokus på hur organisationer, privat och offentliga, skapar värde för kunder, patienter och invånare. Intresset för CTF:s forskning är stort bland alla typer av organisationer, nationellt och internationellt.

Årets möte hölls på Spritmuseum i Stockholm och innehöll presentationer från flera pågående forskningsprojekt – bland annat om vinturism, arbetsmiljö i restaurangkök och AI-robotar som kollegor.

Besöksnäringens forsknings- och utvecklingsfonds (BFUF) årliga forskarmöte är en kunskaps- och nätverksarena där forskare, branschföreträdare och BFUF:s styrelse möts för att diskutera aktuell forskning och framtida utvecklingsmöjligheter inom besöksnäringen. Syftet är att stärka samverkan mellan akademi och näringsliv, skapa nya idéer och bidra till en hållbar och konkurrenskraftig besöksnäring.

Vid årets forskarmöte medverkade Maria Åkesson och Poja Shams från Centrum för tjänsteforskning (CTF) samt Kristina Palm, professor i arbetsvetenskap vid Handelshögskolan.

När Covid slog till kastades hotellanställda in i en ny och osäker arbetsmarknadssituation. Med massuppsägningar, omfattande användning av korttidsarbete och snabbt skiftande arbetsvillkor suddades gränsen mellan intern och extern arbetsmarknad ut – och skapade ett utdraget mellanläge med konsekvenser för både individer, organisationer och arbetsmarknaden i stort. Elin Storman, nybliven doktor i arbetsvetenskap, har skrivit avhandlingen ”Navigating organisational restructuring and job transitions - A Case study of workers in the Swedish hotel sector”.

Covid drabbade hotellbranschen ovanligt snabbt och hårt. I en sektor som redan präglas av otrygga anställningsvillkor ledde det plötsliga bortfallet av efterfrågan till massuppsägningar och ett omfattande införande av korttidsarbete – ett krisverktyg som då användes för första gången i dess nya form i Sverige.

Det är cirka 4700 kilometer mellan Stockholm och Hormuzsundet. Ändå påverkar händelserna i fraktfartygens flaskhals svensk ekonomi. Karl-Markus Modén, universitetslektor i nationalekonomi vid Handelshögskolan, reder ut sambanden mellan Hormuzsundet, världsekonomin och den svenska vardagen.

Det är lätt att tänka att konflikter i Mellanöstern är något som händer ”långt borta”. Ändå kan ett spänt världsläge kring ett smalt sund mellan Oman och Iran snabbt göra livet dyrare även i Sverige. Bensinpriser stiger, elräkningar svänger och hushållens ekonomi sätts under press. Men hur hänger allt detta egentligen ihop?