Välkommen till Handelshögskolan

Mer än fem decennier efter examen återvände åtta tidigare studenter i ekonomi till Handelshögskolan för att återse sin gamla studiemiljö.
– Det var ont om platser på motsvarande utbildningar i Norge så därför kom vi till Karlstad, säger Hans Kjensjord som har arbetat som civilekonom.

Under besöket fick gruppen en guidad rundvandring på campus och i Handelshögskolans lokaler och träffade Marie-Therese Christiansson, prefekt på Handelshögskolan och Tommy Bergqvist, studierektor för ämnet företagsekonomi. Handelshögskolans utbildningsutbud, satsningar på hållbar utveckling, internationalisering samt satsningar på samarbeten med både det privata och offentliga näringslivet presenterades.

Många företag i Sverige och Norge testar redan cirkulära lösningar som återtag, reparation och återbruk, men få lyckas skala upp dem. Ett nytt projekt vid Centrum för tjänsteforskning (CTF) vid Karlstads universitet ska hjälpa företag att ta steget från test till fungerande affärer.

– Det som saknas i dag är inte teknik, utan fungerande upplägg för affären runt omkring. När flera aktörer ska dela data, ansvar och intäkter uppstår osäkerhet som gör att satsningar inte tas vidare, säger Mikael Johnson, lektor i företagsekonomi och projektledare vid CTF och Handelshögskolan.

Testar lösningar i praktiken

Projektet genomförs i samarbete med forskningsmiljön CREDS vid Universitetet i Innlandet och med företag i Sverige och Norge. Arbetet utgår från konkreta samarbeten där aktörerna tillsammans identifierar hinder och testar nya upplägg i praktiken.  

Hur blir teori till verklig kompetens? Under en undervisningsperiod i Kina förvandlades klassrummet till en engagerande och deltagande lärmiljö. Genom prototyper och aktivt samarbete fick studenterna utveckla både kunskap och självförtroende.
– På Handelshögskolan står samma synsätt i centrum – som student är du med och formar din egen lärprocess, säger John Sören Pettersson.

Under en undervisningsperiod i Kina blev sambandet mellan teori och praktik tydligt i arbetet med webbutveckling. Genom att använda prototyper och ett deltagarcentrerat arbetssätt förvandlades klassrummet till en aktiv lärmiljö.

– Jangxi University of Finance and Economics (JUFE) och Högskolan Dalarna har ett utbyte sedan många år. Några lärare från Dalarna undervisar i årskurs 2, och i årskurs 4 åker ett 20-tal studenter till Dalarna, förklarar John Sören Pettersson, professor i informatik vid Handelshögskolan.

Studenter som läser masterprogrammet i informatik vid Handelshögskolan vid Karlstads universitet kan nu få två examina samtidigt som de endast läser ett program.

Genom det nya dubbel-examensprogrammet som startar i augusti 2026 genomför studenterna sitt första studieår vid Handelshögskolan och tillbringar sedan det andra året vid partneruniversitetet Vasa universitet i Finland.

Ett globalt ämne, ett globalt klassrum och ett globalt team av forskare med globala undervisningsmaterial skapar tillsammans de perfekta förutsättningarna för utbildning med internationell räckvidd. Vid Handelshögskolan i Karlstad har kursen Human resource management in a global context nyligen avslutats.

I en värld där gränser suddas ut av digitalisering, migration och den globala ekonomin har behovet av utbildning med globalt innehåll aldrig varit större – både för studenter och arbetsgivare.

– Ett globalt perspektiv i undervisningen handlar inte bara om att inkludera exempel från olika delar av världen – det handlar om att utveckla förmågan att förstå, samarbeta och agera i komplexa, mångkulturella sammanhang, säger Robert MacKenzie, professor i arbetsvetenskap vid Handelshögskolan och kursansvarig.

Juristbyrån Vinge premierar årligen framstående examensarbeten vid landets juristutbildningar genom Vingestipendiet. Stipendiet delas ut till de studenter som skrivit de bästa affärsjuridiska examensuppsatserna under året.

Livia Pillola, berätta om innehållet i din uppsats

– Min uppsats handlar om frivilliga avnoteringar av aktier från en reglerad marknad – alltså när ett bolag själv vill lämna börsen. Jag undersöker om affärsmässiga skäl kan vara godtagbara skäl för avnotering enligt svensk rätt.

– Uppsatsen handlar framförallt om avvägningen mellan bolagets intresse av att minska kostnader och frigöra resurser och aktieägarnas intresse av det investerarskydd som en börsnotering ger. Jag analyserar därför hur dessa intressen ska vägas mot varandra i tider av ekonomisk osäkerhet.