Forskningsnyheter

En av de största reproducerbarhetsstudierna hittills inom nationalekonomi och statsvetenskap har publicerats i Nature. Projektet leddes av Institute for Replication (I4R) och omfattade 110 artiklar från ledande tidskrifter med krav på att data och kod ska delas öppet.
– Studien ger en mer nyanserad bild än den vanliga berättelsen om att publicerad forskning antingen håller eller faller, säger Carl Bonander som tillsammans med Niklas Jakobsson, båda vid Handelshögskolan, deltagit i studien.

En central princip i vetenskapen är att resultat ska kunna kontrolleras av andra forskare. I studien undersöktes därför två frågor: 

• Går det att återskapa publicerade resultat med ursprunglig kod och data?
• Står sig resultaten när man gör rimliga alternativa analysval?

Studien gäller kvantitativa artiklar publicerade 2022-2023 i ledande tidskrifter inom nationalekonomi och statsvetenskap.

Karlstads och Göteborgs universitet beviljas 37,5 miljoner kronor från Vetenskapsrådet inom det strategiska forskningsområdet Excellens i skolan. Satsningen är en av de största i Sverige på praktiknära skolforskning. Syftet är att utveckla undervisningen med målsättningen att förbättra elevers resultat och öka likvärdigt lärande.

– Det är otroligt roligt och spännande och ett stort erkännande av kompetensen hos den ämnesdidaktiska forskningsmiljön på Karlstads universitet, säger Christina Olin-Scheller, professor i litteraturvetenskapens didaktik och pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet. Det är betydelsefullt för vårt lärosäte och extra viktigt för lärarutbildningen som står bakom satsningen.

När papper torkar och återväts förändras dess egenskaper permanent. Detta fenomen kallas förhorning. Nu visar ny forskning att processen är mer komplex än man tidigare trott, och att både temperatur, fukt och fibertyp spelar avgörande roller.

Förhorning innebär bland annat att fibrer i pappersprodukter får försämrad förmåga att ta upp vatten. Detta spelar stor roll för allt från pappersproduktion till återvinning där kontroll över materialets styrka och hållbarhet är avgörande. 

– Förhorning handlar i grunden mer om att ta bort vatten än om att tillföra värme och det betyder att vi nu faktiskt kan styra materialets egenskaper och undvika onödiga styrkeförluster, säger Björn Sjöstrand, docent i kemiteknik och projektledare för forskningsprojektet.

Hur upplevs jämställdhetsarbete på arbetsplatsen – som en gemensam utforskande resa eller som ett krav uppifrån? Det har Maja Herstad, doktorand i sociologi vid Karlstads universitet, undersökt. Resultaten visar att känslor spelar en större roll i detta förändringsarbete än vad många kan tro.

– Känslor är centrala i jämställdhetsarbete eftersom de hänger ihop med både hur vi upplever oss i en hierarki och hur vi skapar mening. Det påverkar om vi agerar eller drar oss tillbaka, säger Maja Herstad. I frågor som rör kön, status och resursfördelning kan känslor som irritation, skuld eller skam väckas – och de kan både driva och hindra förändring.

Att arbeta i ambulans innebär snabba beslut, starka känslor och ibland hotfulla situationer. Trots det visar en ny svensk studie något som överraskade forskarna, stressnivåerna bland ambulanssjuksköterskor var lägre än väntat.

– Det mest överraskande var att stressnivåerna var så låga, trots att ambulansyrket är känt för att vara både krävande och känslomässigt tungt, säger Carina Glawing, doktorand på omvårdnad vid Karlstads universitet och ambulanschef.

Studien, som publicerats i tidskriften International Emergency Nursing, är den första i sitt slag i Sverige med så stor omfattning. Totalt deltog 176 ambulanssjuksköterskor från 42 ambulansstationer runt om i landet.

Ett oväntat resultat

Hur kan vi fatta beslut som bättre stämmer överens med vad som verkligen är viktigt för oss? En ny studie av Jonas Hjalmar Blom, doktorand vid Centrum för tjänsteforskning (CTF) vid Karlstads universitet, visar att övningar som stärker kopplingen till våra ”framtida jag” kan göra stor skillnad i vardagen.

I studien fick drygt 1 000 deltagare genomföra en skrivövning där de föreställde sig en dag i framtiden – antingen långt fram i tiden eller bara några veckor bort. Resultaten var tydliga.

– De som föreställde sig en avlägsen framtid kände en starkare koppling till sina framtida jag. De levde även mer i linje med sina värderingar än övriga, säger Jonas Hjalmar Blom, doktorand i psykologi. De lade större fokus på vad som var viktigt för dem, istället för oviktiga saker som råkade dyka upp i vardagen.