Forskningsnyheter

Hur ska elever med särskild begåvning både utmanas samt få hjälp med att utvecklas i sina teknikstudier? En ny studie vid Karlstads universitet visar att teknikämnet har goda möjligheter att möta elevernas behov med hjälp av modellering med digitala verktyg. Något som kanske på sikt kan bidra till fler framtida ingenjörer vilket det råder brist på inom Sveriges näringsliv.

Studien består av tre delar som belyser olika sidor av teknikämnet. Den första handlar om hur modeller och modellering används, särskilt med hjälp av digitala verktyg som CAD (datorstödd design). Den andra fokuserar på vad elever med särskild begåvning behöver för att trivas och utvecklas i teknikundervisningen. Den tredje undersöker vad som gör undervisningen mer eller mindre komplex, alltså hur utmanande och utvecklande den är.

Nyligen genomfördes två framgångsrika tester inom forskningsprojektet 6G-PATH, där sjuksköterskestudenter och ambulanspersonal fick prova en ny form av vårdutbildning på distans.

Målet var att undersöka hur framtidens kommunikationsteknik såsom 5G, kommande 6G-nät, edge computing och molntjänster kan användas för att skapa realistiska och tillgängliga utbildningsmiljöer för vårdpersonal.

Hur förbereder ett samhälle sina yngsta medborgare för kriser, konflikter och en osäker framtid? Den frågan står i centrum för Johan Samuelssons pågående forskningsprojekt Barn i beredskap – svensk beredskapspedagogik i förändring 1945–2000, som finansieras av Vetenskapsrådet.

Kalla kriget var en maktkamp mellan USA och Sovjetunionen (ca 1945–1991) och deras allierade. Det kallades “kallt” eftersom länderna aldrig krigade direkt mot varandra, men konkurrerade om inflytande i världen. Det kalla kriget påverkade hela det svenska samhället där beredskap och totalförsvar blev en del av vardagen. 

Hashtags, algoritmer och plattformarnas funktioner påverkar hur feministisk aktivism sprids och organiseras på sociala medier. Det visar Lisa Lindqvist i sin avhandling, där hon har studerat rörelser som #MeToo, #Kvinnostrejk och #WomenInMaleFields på Twitter/X, Instagram och TikTok.

– Jag har undersökt hur sociala mediers design och funktioner påverkar feministisk aktivism och vilka nya former av motstånd som växer fram, säger Lisa Lindqvist, nybliven doktor i sociologi.  

Till hösten är det val i Sverige och det är dags för landets invånare att ta del av en av förmånerna med att leva i en demokrati. Inte minst för ungdomar som kanske har möjlighet att få rösta för första gången. Men att föra en diskussion i ett klassrum inom ämnet samhällskunskap kan vara en utmaning i en orolig politisk tid med ökad polarisering. En ny studie undersöker hur lärarstudenter kan förberedas för att undervisa om kontroversiella samhällsfrågor och vilka möjligheter och utmaningar som uppstår när de planerar och genomför sådan undervisning under sin verksamhetsförlagda undervisning, VFU, på gymnasiet.

Tidigare forskning visar att lärare ofta undviker undervisning om kontroversiella samhällsfrågor på grund av osäkerhet kring genomförande och oro för känsloladdade klassrumssituationer. I den här avhandlingen, som är skriven av Victoria Williamsson, utvecklas en ämnesdidaktisk planeringsmodell för att stödja arbetet med omtvistade, känsloladdade och politiska frågor.

Hur kan appar och digitala hälsotjänster bli enklare att använda för äldre personer och personer med motoriska skakningar? I sin avhandling har Bilal Maqbool vid datavetenskap utvecklat en AI-baserad metod som kan efterlikna användares interaktioner och undersökt varför användbarhetstester ofta är en utmaning.

– För att skapa användarvänliga system behöver utvecklare testa sina produkter med riktiga användare. Det kan vara svårt, särskilt när målgruppen består av personer med exempelvis Parkinsons sjukdom, nedsatt motorik eller andra hälsoutmaningar. Att rekrytera deltagare, få etiska godkännanden och genomföra återkommande tester kräver både tid och resurser, säger han.

AI som lär sig av människor