Forskningsnyheter

Forskare vid företagsforskarskolan Exact har tagit fram ett nytt nanomaterial av cellulosa. Det nya materialets täthet gör det till ett grönare och hållbarare alternativ till exempel för beläggning i förpackningar.

Det nya nanomaterialet av cellulosa har tagits fram genom en speciell process som kallas Fenton-oxidation. Den bygger på att väteperoxid och järnjoner får reagera tillsammans, vilket bryter ner cellulosafibrerna på ett kontrollerat sätt. När detta kombineras med mekanisk behandling blir fibrerna mycket finfördelade – nästan som att man ”fransar upp” dem på mikronivå.

Black Friday lockar med tillfälliga fynd och stora reor. Hur påverkas vi när priserna pressas och nedräkningen börjar? Per Kristensson, psykologiprofessor vid Karlstads universitet, förklarar och delar sina bästa tips för att göra mer medvetna val.

Black Friday har blivit ett globalt shoppingfenomen som sträcker sig över allt längre tid och som kännetecknas av kraftiga rabatter – både i fysiska butiker och online. Bakom reorna finns psykologiska mekanismer som påverkar hur vi handlar – och hur vi mår efteråt.

– Black Friday skapar en förväntan om att man ska shoppa, säger Per Kristensson. Känslan av att andra är ute och handlar – och fyndar – kan innebära en press att följa efter och rättfärdigar våra köp.  

Han menar att fenomenet i dag lika mycket är en situation skapad av konsumenten som av handeln.

Vad sker i möten mellan olika åldersgrupper? Hur påverkar dessa möten lärande och sociala relationer? Det ska ett nytt forskningsprojekt undersöka i den svenska folkhögskolan.

– Folkhögskolor har en ovanligt stor åldersspridning jämfört med många andra utbildningar och är en viktig men sällan uppmärksammad arena för generationsmöten, säger Satu Heikkinen docent i sociologi vid Karlstads universitet.

I dagens samhälle är åldersgrupper ofta åtskilda utanför familjen, vilket enligt tidigare forskning bidrar till ålderism och stereotypa föreställningar om yngre och äldre.

– Vila anknyter till flera aktuella samhällsproblem som: rekordhöga sjukskrivningar för stressrelaterade sjukdomar, åtstramningar och accelererande tempo på arbetsmarknaden samt hur nya teknologier påverka privatlivet och sömn. Dessa förändringar drabbar olika grupper på olika sätt. De som har resurser – pengar, tid eller en sommarstuga att vila i – har bättre förutsättningar, medan exempelvis småbarnsföräldrar och personer med osäkra anställningar har sämre förutsättningar. Sannolikt struktureras både hur vi vilar på och hur mycket vila vi får av våra positioner i samhället.

Svaret på den frågan är ja. I ett nyligen avslutat projekt har den ekonomiska nyttan av ett solcellssystem studerats, baserat på verkliga data från en svensk villa.

– Studien visar att solcellssystemet kan ge ekonomisk vinst, och det även utan att man investerar i ett batteri för energilagring, säger Markus Rinio, professor i förnybar energi – solceller.

Flerårig studie

Den ekonomiska nyttan av ett 12,8 kWp solcellssystem beräknades med hjälp av verklig förbruknings- och elproduktionsdata för ett typiskt modernt enfamiljshus i Sverige under sexårsperioden 2019 till 2024. Elhandelspriserna baserades på den lokala spotmarknaden samt skatter och avgifter.

En ny internationell analys visar en tydlig varningssignal, det senaste decenniet av klimatåtgärder har i stort misslyckats.
– Om utvecklingen fortsätter riskerar mänskligheten att hamna i ett okontrollerbart överskridande av planetens gränser, menar Avit Bhowmik, klimatforskare vid Karlstads universitet och medförfattare till studien.

Analysen, som publicerats av The Earth League, ett nätverk av ledande klimatforskare såsom Johan Rockström och John Schellnhuber, granskar tidsperioden sedan Parisavtalet antogs 2015. Resultatet är tydligt: världens samlade klimatinsatser har inte varit tillräckliga för att skydda klimatet eller planetens livsuppehållande system. Studien publiceras i den vetenskapliga tidskriften One Earth.