Theme: Elections and Democracy
In this issue, researchers discuss a network working to return climate issues to the political agenda, journalism during election campaigns, energy policy and climate adaptation, and how algorithms and disinformation can influence electoral outcomes.
We also learn more about nuclear power and politics, political communication, the conditions and challenges facing Värmland ahead of the autumn elections, and statistics as a tool for helping voters reason about the world around them.
In addition, Anna Nordin, Associate Professor of Nursing, has written a column on healthcare and social care as an election issue.
(Articles are in Swedish)
Articles on Theme: Elections and Democracy
Miljöforskarna inför valet: ”Låt inte klimatfrågorna dö”
I tidigare valrörelser har klimatfrågor legat högt på agendan, men nu är de nästan helt försvunna från den politiska debatten. Forskarna Helén Williams och Fredrik Wikström försöker ändra på det, tillsammans med 150 andra forskare i Sverige, genom samarbetet Researchers Desk.
Medieforskarna om journalistiken under en valrörelse: "Ställ frågor om det folket vill ha svar på och strunta i det andra"
Utspel, opinionskurvor och analyser dominerar valrörelserna. Samtidigt visar forskningen att väljare blir mer informerade – och mindre cyniska – av en helt annan sorts journalistik. Medieforskarna Michael Karlsson och Henrik Örnebring, båda professorer i medie- och kommunikationsvetenskap vid Karlstads universitet, menar att problemet inte är brist
Så kan algoritmer och desinformation påverka valet
Valrörelser sker i allt större utsträckning på sociala medier där algoritmer och AI påverkar hur information sprids. Plattformarna styr därför inte bara vad som syns, utan också hur budskap och känslor kan förstärkas i det offentliga rummet, menar Zoi Savvidou som är doktorand i statsvetenskap vid Karlstads universitet och vars forskning handlar om
Statsvetaren: ”Klimatanpassning handlar också om att stärka demokratin”
Klimatförändringarna påverkar i stort sett alla delar av samhället. Men hur förankrade är åtgärder och anpassningar ur en demokratisk synvinkel? Och på vilket sätt diskuteras viktiga energipolitiska beslut? Vi frågade Mikael Granberg, professor i statsvetenskap vid Karlstads universitet och forskare vid Centrum för forskning om samhällsrisker.
Kärnkraft och politik
Kärnkraften har under mer än 50 år spelat en betydande roll för Sveriges energisystem. I riksdagen talas det om nybyggnation, små modulära reaktorer och ofta kretsar debatten kring elpriser. Men kan det finnas grundläggande och avgörande frågor som ofta lämnas obesvarade? Bengt Månsson, professor emeritus i miljö- och energisystem förtydligar bilde
Från valaffisch till meme – så styr algoritmerna politiken
Politisk kommunikation har sällan varit mer effektiv – och sällan mer problematisk. Michael Karlsson och Henrik Örnebring, båda professorer i medie- och kommunikationsvetenskap vid Karlstads universitet och medieforskare, guidar genom digitala infrastrukturer och desinformation inför kommande valrörelsen.
Ett landskap med röstsplittring och etablissemangskritik
Vilka är förutsättningarna i Värmland, nu när valrörelsen 2026 står för dörren? Vi träffade statsvetarna P.O. Norell och Freddy Kjellström för att prata om lokala partier, röstsplittring och förutsättningar i olika delar av länet.
Statistik i en valrörelse – om siffror, osäkerhet och tabeller
– Statistik under en valrörelse är inte den absoluta sanningen utan ett verktyg för att hjälpa väljarna att resonera om verkligheten, säger Abdullah Almasri, universitetslektor i statistik vid Handelshögskolan.
Krönika: Sjukvården som mått på vårt samhälle
Ett ofta citerat påstående som tillskrivs fredsivraren och advokaten Mahatma Gandhi är att ett samhälles civilisationsgrad mäts i den medkänsla det visar och den omsorg det tar om de allra mest sårbara, de fattiga och äldre. Gandhi kämpade under många år för Indiens självständighet. Hans konsekventa motstånd mot förtryck ledde till fängelsestraff,
