Miljöforskarna inför valet: ”Låt inte klimatfrågorna dö”
I tidigare valrörelser har klimatfrågor legat högt på agendan, men nu är de nästan helt försvunna från den politiska debatten. Forskarna Helén Williams och Fredrik Wikström försöker ändra på det, tillsammans med 150 andra forskare i Sverige, genom samarbetet Researchers Desk.
– Vi har varit med i Researchers Desk sedan förra året och hittade fram till det samarbetet genom andra grupper av forskare som också är oroliga för framtiden. Nätverket är ett sätt att stötta varandra. Tillsammans blir man starkare, säger Helén Williams, docent i miljö- och energisystem vid Karlstads universitet.
– Ja, det behövs. För det är tufft psykiskt när man ser vad som håller på att hända, säger Fredrik Wikström, professor i miljö- och energisystem.
Researchers Desk är en ideell organisation och plattform för dialog om den pågående klimatkrisen mellan forskare och civilsamhället, pedagoger och beslutsfattare. På nätverkets webbplats (se länk nedan) finns bland annat rapporter, andra lästips och länkar till föreläsningar.
– Researchers Desk erbjuder öppna lunchföreläsningar varje vecka och när valrörelsen kommit igång på allvar planerar många forskare att finnas på plats ute vid valstugor för att sprida information, berättar Helén Williams.
”Lyssna på forskarna”
På webbplatsen finns också en samling vanliga frågor och svar om klimatkrisen. Det avsnittet är mer omfattande på den engelskspråkiga versionen av webbplatsen, eftersom allt FAQ-material inte är översatt än.
Researchers Desk startade som svar på uppmaningar från barn och ungdomar som sade ”lyssna på forskarna”. Men än så länge upplever forskarna att det är svårt att nå ut med budskapen och få nog många att lyssna.
– Jag tycker det är mer stängt och upplever att det finns en större försiktighet bland journalister, men också bland forskare, att ta upp de här frågorna, säger Helén Williams.
– Till viss del kan det förstås också bero på hur medier fungerar. För vad är nyhetsvärdet i ett nytt värmerekord när det slås värmerekord på värmerekord på värmerekord? funderar Fredrik Wikström, som å andra sidan också noterat en ökande försiktighet.
Till exempel när han för en tid sedan höll en utbildning om klimatfrågor för SVT-journalister.
– Flera av dem berättade hur svårt det är att rapportera om de här frågorna, eftersom det leder till att de får hot och hat riktat mot sig.
”En backlash i frågorna”
– Ja, det finns en backlash i frågorna, som också spridit sig till högsta politiska nivå. Med förnekelse och falska påståenden. Där har Trump banat väg, säger Helén Williams.
– Jag hör allt oftare hur politiker även här i Sverige ljuger ogenerat. Det är chockerande hur respekten för fakta och kunskap är på väg bort. För det här handlar inte om åsikter, utan om vad vetenskapen säger om klimatförändringarna, säger Fredrik Wikström.
När vi ses för vårt samtal, strax efter påskhelgen, har den så kallade ”Overshoot day” just passerat för Sverige. Denna dag, som på svenska kallas ”Den ekologiska skuldens dag” inföll i år på påskafton, 4 april. Då hade vi svenskar förbrukat vår ”årsbudget” av jordens förnybara resurser. Kommande tre kvartal av 2026 lever vi över våra tillgångar.
– När jag började på universitetet på 1990-talet inföll den här dagen i oktober, säger Fredrik Wikström.
Den ekologiska skuldens dags beräknas av Global Footprint Network och infaller allt tidigare för varje år, både sett till enskilda rika länder som Sverige och sett ur ett världsperspektiv (se mer information i länk nedan).
”Klimatförändringarna berör alla”
– Berättelsen om att vi behöver ta hand om den enda planet vi har vill en del politiker inte höra. Det har blivit en höger-vänster-fråga, fast det egentligen inte är det. Klimatförändringarna berör alla, säger Helén Williams.
En anledning till att det blivit en höger-vänster-fråga är att åtgärder för att stoppa klimatförändringarna och skapa en hållbar planet också handlar om rättvis fördelning av resurser, vilket av många uppfattas som en vänsteråsikt.
Fredrik Wikström instämmer.
– Samtidigt som den pågående klimatkrisen har vi också en extrem ökning av andelen miljardärer i världen. Med dem kommer också en extrem ökning av privatjet. Och jag tror att många vanliga människor tänker ”Varför ska jag avstå från att flyga när de inte gör det?”.
”Det leder till en tystnadskultur”
Helén Williams och Fredrik Wikström är inte bara oroade över klimatfrågornas alltmer undanskymda roll, utan också över hur frågorna hanteras och bemöts i debatten. Ofta får de som lyfter frågorna höra att det handlar om ”aktivism”.
– Tänk på Rebellmammorna, till exempel. En samling kvinnor som är oroliga för sina barns framtid och som fredligt samlas på gator och torg och sjunger och stickar. Och så blir de utsatta för hot och hat, och kallade för ”aktivister” och nästintill sammankopplade med terror-rörelser. Det är ju helt extremt att det gått så långt, säger Helén Williams.
– Det leder till en tystnadskultur där allt fler väljer att inte gå ut i debatten.
Fredrik Wikström menar att det också skett en märklig betydelseförskjutning.
– Aktivist är ju någon som vill förändra och som engagerar sig i samhället. Motsatsen till aktivism är passivism och den är ju inte bra för samhällsutvecklingen.
Kritik från experter döms ut
Helén Williams tar ett annat relativt färskt exempel på hur klimatfrågor hanteras i samhällsdebatten, när det tvärvetenskapliga och oberoende expertorganet Klimatpolitiska rådet presenterade sin utvärdering av hur väl regeringens politik följer de uppsatta klimatmålen.
– Regeringen ville ju inte ens ta till sig den kritik som rådet gav i sin rapport, som konstaterade "att regeringens klimatpolitik under mandatperioden varit otillräcklig och försämrat möjligheterna att nå klimatmålen”.
– Det ligger i och för sig i linje med andra samhällsfrågor där experter, från till exempel Advokatsamfundet, också döms ut, som att den kritik eller de slutsatser de presenterar är åsikter, säger Fredrik Wikström som är bekymrad över hur kunskap devalveras.
Med tanke på den utveckling ni beskriver, har ni något hopp om framtiden?
– Jag har jobbat jättemycket med den frågan. Jag behöver ha hopp för att orka gå till universitetet och fortsätta forska och undervisa studenter. Jag behöver känna att det spelar roll vad jag gör. Men jag vill samtidigt betona att hopp inte har något med optimism att göra. Jag är ganska pessimistisk. Men jag ser hopp som en möjlighet, att det faktiskt går att förändra när vi bestämmer oss och sedan arbetar i den riktningen, säger Helén Williams, som hämtat inspiration i amerikanska författaren och miljöaktivisten Joanna Macys bok ”Aktivt hopp” och i norska filosofen Lars Svendsens sommarprat i P1 i fjol.
– Han pratade om att hopp är något man gör. Och så länge framtiden inte är avgjord har våra handlingar betydelse.
Fredrik Wikström är inne på liknande spår.
– Det är lite olika hur man uppfattar hopp. Det kan antingen vara att man tror att allt kommer att gå bra till slut, men det kan också vara att man tror att något är möjligt.
Efterlyser politiskt ledarskap
Och möjligheter ser han fortsatt.
– Det behövs ett politiskt ledarskap. Tänk om Magdalena Andersson och Ulf Kristersson höll en gemensam presskonferens där de berättade för svenska folket att det är kris i klimatfrågan. Det tror jag skulle ge effekt.
Just detta kanske inte är det troligaste framtidsscenariot just nu, men Fredrik Wikström påpekar att nationell kraftsamling ju fungerade under pandemin.
– Om vi kan få till en liknande samling kring åtgärder när det gäller klimatkrisen så kan det gå ganska fort att få till förändring. En uppmaning till alla, inte bara politiker och forskare, är att prata om sin oro och vad de vill förändra. Om alla tystnar så kommer det inte hända något. Första steget blir att våga prata om att så här kan vi inte hålla på. Låt inte klimatfrågorna dö!
Här finns mer information:
