Centrum för tjänsteforskning

Hur kan tjänsteforskning bidra till att möta framtidens utmaningar inom AI, digitalisering, hälsa och hållbar omställning? Den 22 oktober bjuder Centrum för tjänsteforskning (CTF) in forskare, samarbetspartners, alumner och andra intresserade för att uppmärksamma CTF:s 40-årsjubileum och diskutera framtidens samhällsutmaningar.

Jubileumseventet bjuder på tillbakablickar från fyra decennier av forskning, reflektioner från några av de personer som varit med på resan och samtal om de frågor som formar morgondagens samhälle.

40 år av forskning för ett samhälle i förändring

– När CTF grundades 1986 var forskning om tjänster ett relativt outforskat område. Vi såg tidigt behovet av att förstå den växande tjänsteekonomin och bidra med ny kunskap, säger Bo Edvardsson, professor i företagsekonomi och en av CTF:s grundare. 

– Utan förpackningar skulle matsvinnet öka dramatiskt, säger forskarna Fredrik Wikström och Helén Williams som är verksamma vid Centrum för tjänsteforskning vid Karlstads universitet.

29 september är matsvinnets dag. Med ett ökat globalt intresse för att spara på våra resurser finns nu forskarna Fredrik Wikströms och Helén Williams bok ”Stop food waste” översatt till engelska. Med boken vill Fredrik och Helén peka på att det är viktigt att se hela produkten och inte bara själva maten.

Många företag vill bidra till en hållbar utveckling men deras insatser får ofta begränsad effekt.
– Många av företagen jag studerade fokuserade på att exempelvis skriva ”återvunnet material” på en förpackning, säger Kristin Caravelli-Svärd. En sådan insats är ofta väldigt liten i relation till företagets faktiska påverkan.

I avhandlingen ”Un/sustainability: Why business sustainability efforts are systemically insufficient” visar Kristin Caravelli-Svärd, nybliven doktor i företagsekonomi vid Handelshögskolan med forskning vid Centrum för tjänsteforskning (CTF), att många företag idag arbetar aktivt med hållbarhetsfrågor samtidigt som miljömässiga och sociala problem förvärras på global nivå.

I en tid präglad av så kallade polykriser, där klimatförändringar, energifrågor, ekonomisk oro och globala konflikter påverkar varandra, blir samhällets resiliens allt viktigare. Under A Sustainable Tomorrow betonades att motståndskraft inte bara handlar om teknik, lager och beredskapsplaner.

Minst lika viktigt är människors och organisationers förmåga att samarbeta, dela resurser och anpassa arbetssätt när förutsättningarna förändras. Det är i vardagen som grunden för ett resilient samhälle byggs.

Många av de frågor som marknadsföringsforskare studerar är komplexa. Människor fattar sällan beslut av en enda anledning och samma resultat kan uppstå genom flera olika vägar. Därför blir det allt viktigare att kombinera flera analysmetoder i samma forskningsprojekt. En vägledning för att kombinera ledande kvantitativa metoder har utvecklats i samverkan med Centrum för tjänsteforskning (CTF).

– Vid CTF finns spetskompetens inom tre analysmetoder som kompletterar varandra: Structural Equation Modeling (SEM), Qualitative Comparative Analysis (QCA) och Artificial Neural Networks (ANN), förklarar Alexandre Sukhov, docent i företagsekonomi vid Handelshögskolan och forskare vid CTF.

I rapporten Lantbrukets kontrollmiljö – en systemkarta i fyra lager, visar Karlstads universitets Samhällsnytta AB hur regelbördan för mjölkbönder med egen förädling växer fram i samspel mellan regler, kontroller, aktörer, dokumentation och bedömningar. Rapporten är framtagen inom projektet HelhetsEnkelt av Martin Fransson och Matilda Legeby.

En mjölkbonde med egen förädling kan enligt Lantbrukarnas riksförbund (LRF) behöva förhålla sig till 862 myndighetsregler. Därutöver tillkommer branschkrav, certifieringar och kontroller från exempelvis mejerier. Allt detta ska hanteras samtidigt som lantbrukaren sköter den dagliga driften på gården. När krav och kontroller tar alltmer tid riskerar det att påverka både den enskilda gården, lantbrukets konkurrenskraft och Sveriges långsiktiga livsmedelsförsörjning.