Projekt – Enochsson

Digital Internationalisation in Vocational Education (DIVE)
(2021–2023)
DIVE projektets syfte var att utveckla och stärka yrkeslärarstudenters interkulturella kompetens. DIVE är ett ERASMUS-finansierat projekt, som leds från NTNU i Trondheim. Deltagande länder är, förutom Norge, Tyskland, Turkiet och Sverige. Läs mer (engelska) .

STEP
(2017–2021)
Med inspiration från Stanford Teacher Education Program, genomfördes detta projekt där forskare och studenter möttes regelbundet. Mer information finns här. I samband med regeringens satsning på praktiknära forskning inom skola och förskola, fick vi medel till ett projekt som knyter an till pilot-STEP, och av den anledningen kallas det ULF-step. ULF-step omfattar en utvecklad koppling mellan forskning och verksamhet för att stärka verksamma förskollärares handlingsberedskap i värdegrundsfrågor Mer information här och här. Projektledare Annica Löfdahl-Hultman.

Lärares arbete med digital teknik som brygga mellan skola och arbetesplatsförlagt lärande i yrkesutbildning
(2016–2022)
I projektet studeras digital teknik som gränsobjekt där det används i syfte att överbrygga klyftan mellan skola och arbetsplatsförlagt lärande i yrkesutbildningen inom olika gymnasieprogram. Vi har för avsikt att bredda kunskapen om hur digital teknik kan fungera som en brygga mellan lärande i skola och APL, samt fördjupa förståelsen av lärarens roll i detta arbete. Mer information här. 

Utveckling av test för mätning av informationssöknings-kompetens
(2015–2017)
Projektet utvecklar ett svenskt test som ger ett mått på högstadieelevers informationssökningskompetens. Projektet finansierades av internetfonden.SE fram till 30 juni 2016. Lärarutbildningsnämnden vid Karlstads universitet bidrog med en mindre del. Mer information.

Utbildning med Inriktning mot utvecklingsländer
(2012–2015)
Karlstads universitet har tillsammans med SIDA genomfört en satsning på lärarutbildare i Afghanistan. Jag har varit examinator i de två kurser som ges från Institutionen för pedagogiska studier samt handledare för uppsatser. I juni 2012 och mars 2014 deltog jag i en kurs för deltagare från utvecklingsländer om IT i utbildningssystem på olika nivåer i utvecklingsländer. Kursen gavs av LIFE Academy i samarbete med SIDA.

Nätbaserad ämneslärarutbildning - utvärderingsprojekt
(2012–2014, 2017)
Karlstads universitet startade hösten 2012 en nätbaserad ämneslärarutbildning parallellt med campusutbildningen. Läs mer om detta projekt här. Tillsammans med Buskqvist, Ulf fick jag i uppdrag att bedriva följeforskning i startskedet. I denna följeforskning samarbetade vi med forskare från NIFU, som följde ett liknande projekt vid Høgskolen i Telemark. Konferenspresentation 2012 och publicerad artikel 2015. Dessa finns under Publikationer. En uppföljning av ämneslärarstudenters internetvanor och erfarenheter genomfördes vid höstterminens slut 2016 (jan 2017). Resultatet presenterades vid ECER 2017.

Examensarbetet i lärarutbildningen - utvecklingsprojekt
(2011–2014)
Projektet syftade till att hitta former för att höja kvalitén i lärarutbildningens examensarbeten, främst vid avdelningen för utbildningsvetenskap/institutionen för pedagogiska studier vid Karlstads universitet där vi vid den här tiden ansvarade för examensarbeten för ett flertal inriktningar i lärarutbildningen. Arbetet försiggick på flera plan och inom ramen för detta genomfördes hösten 2013 en kompetensutveckling för blivande handledare. Jag deltog dessutom i lärosätets övergripande råd liksom en projektgrupp inom PentaPlus-samarbetet. Det senare avslutades 2012.

IT i lärarutbildningen: Bedömning och examination - forskning och utveckling
(2010–2011)
Projektet finansierades av KK-stiftelsen och var ett samarbetsprojekt mellan lärarutbildningarna vid Högskolan Kristianstad (projektledning), Umeå universitet, Karlstads universitet, Linköpings universitet, Mittuniversitetet, Göteborgs universitet och Högskolan väst.

Projektets syfte var att konkretisera de övergripande målen i regeringens proposition om en ny lärarutbildning i de olika lärosätenas utbildningsplaner och kursplaner genom att undersöka och utveckla IT:s roll i bedömning och examination av lärarstudenter. Vi såg tre perspektiv i det arbetet:

• IT blir ett medel för att utveckla och effektivisera bedömning och examination bland annat genom distansöverbryggande former, former för visualisering och former för dokumentation och stöd för analys.
• IT blir också en förutsättning för bedömning och examination. Detta gäller såväl bedömning av digital kompetens som när IT medierar bedömning och examination
• IT är samtidigt den del som ska bedömas och examineras.

Preciserade frågeställningar
Projektet ”Bedömning och examination i lärarutbildningen” avser att genomföra en kartläggning utifrån följande frågeställningar:

1. Vilka aspekter av digital kompetens bedöms och examineras i lärarutbildningen?
2. Hur utnyttjas IT som stöd för bedömning och examination?
3. Vilka förutsättningar finns för att genomföra bedömning och examination av uppsatta mål?

Under Publikationer finns en forskningsöversikt som presenterades vid NERA i Jyväskylä 2011.

ICT in initial teacher training - forskning
(2008–2009)
Ett projekt som syftade till att kartlägga IT-inititativ i OECD-ländernas lärarutbildningar. Projektet finansierades av svenska KK-stiftelsen och Centre for Educational Research and Innovation (CERI) vid OECD. Forskningsfrågorna var:

• Hur ser de nationella ramverken och styrdokumenten ut gällande användning av IT i lärarutbildningarna?
• Hur ser de lokala ramveken och styrdokumenten ut?
• I vilken utsträckning används IT i OECD-ländernas lärarutbildningar?
• På vilket sätt förbereds lärarstudenter att integrera IT i undervisningen?
• Om lärarstudenterna inte är tillräckligt förberedda - vilka är de huvudsakliga hindren?
• Hur utvärderas policyn?
• Stämmer praxis överens med policyn?

En jämförande studie genomfördes under året 2008/2009. Det finns ingen samlande slutrapport. Under Publikationer finns en forskningsöversikt från detta projekt samt den svenska rapporten.

P@rableProject - Processbaserad bedömning genom blended learning - forskning och utveckling
(2007–2009)
Projektet syftade till att skapa bättre förutsättningar för lärarstudenternas kunskapsutveckling och förståelse av läraryrket genom fortlöpande dokumentation och bedömning. Projektet var ett samarbete mellan lärarutbildningarna i Umeå, Linköping och Karlstad och stöddes av NSHU. Projektet byggde på erfarenheter från tidigare utvecklingsarbeten, utvecklades tillsammans med studerande och överrensstämde med respektive lärosätes ambitioner att stärka användandet av IKT liksom den pedagogiska kommunikationen mellan Campus och VFU-skolor. Projektet syftade till att initiera/utveckla en implementeringsprocess av processbaserade bedömningsformer där de studerande gavs möjlighet att med stöd av lärare skapa mål för sitt eget lärande inom ramen för de didaktiska kursmålen samt dokumentera, utvärdera och reflektera över den egna lärprocessen. Det processbaserade arbetssättet syftar till att öka de studerandes aktivitet och ansvarstagande för den egna utvecklingen samt ge beredskap för det livslånga lärandet. Som metod används blended learning, där IKT används för att överbrygga avstånd i tid och rum mellan studerande, lärare på campus och lokala lärarutbildare.

Frågor:
- Kan IKT-stödda, processbaserade bedömningsformer förändra lärarstuderandes lärande och utveckling mot målen i examensordningen?
- Kan IKT-baserade verktyg användas för att stärka integration och samarbete mellan lärarutbildningen och skolor i relation till VFU?
- Kommer användningen av IKT-stödda processbaserade bedömningsformer att förändra roller respektive kompetensbehov hos lärarutbildare på campus och på VFU-skolor?

Förväntade resultat:
- Fördjupade kunskaper om de förutsättningar som krävs för att lärarutbildare, lärarstuderande samt lokala lärarutbildare ska tillägna sig processbaserade bedömningsformer
- Utveckling och utvärdering av IKT-stödda arbetsformer för processbaserad bedömning
- Utveckling av IKT-stödda arbetsformer i arbetet med att föra campus och VFU-skolor närmare varandra
- Utöver erfarenheter från tidigare projekt, kommer ytterligare kunskap att genereras om hur olika metoder för processbaserad bedömning och IKT-stödda verktyg kan stödja lärandet.
- Resultatens generaliserbarhet ökar i och med att de tre lärosätena med utgångspunkt i egna förutsättningar och tillgänglig IKT-struktur utvecklar processbaserade bedömningsformer.

Projektledare var professor Brian Hudson.

Mitt direkta engagemang i detta projekt avslutades i och med arbetet på OECD sommaren 2008.

Tweens i virtuella gemenskaper - forskning
(2004–2008)
Klassen som följdes i avhandlingsarbetet följdes under datatimmar i år 7 läsåret 01/02. På grund av en rad olyckliga omständigheter blev det inte mycket informationssökning av på dessa timmar. I stället ägnade sig de flesta elever åt Lunarstorm, och jag blev nyfiken på vad det var som var så speciellt med denna träffpunkt. Denna klass och en sexa i en annan kommun svarade på enkätfrågor om Lunarstorm och 12 elever djupintervjuades.

Studien gav inspiration till att titta närmare på barns och ungdomars kommunikation i virtuella gemenskaper. Av många lärare för dessa åldrar sågs just LunarStorm som ett problem i samband med informationssökning i skolan. Syftet med detta projekt var att beskriva och analysera betydelsen av barns och ungdomars användande av virtuella gemenskaper av LunarStorms typ utifrån ett lärandeperspektiv. Till skillnad från studier om chattar och intressebaserade gemenskaper där övriga deltagare är okända, fanns få studier där Internet var en del i kommunikationen med redan kända vänner. Frågeställningen hade en social och en kulturell dimension. Den sociala dimensionen handlade om betydelsen av virtuella gemenskaper som ett komplement till verklighetens relationsskapande/upprätthållande. Barns och ungdomars utvecklande av relationer samt deras självpresentationer ingår i begreppet. Den kulturella dimensionen handlade om betydelsen av omgivningens förväntningar och hur det påverkar deltagande respektive icke-deltagande. Olika tillgång till mediet och omgivningens förväntningar kan tänkas styra användandet och därigenom indirekt utvecklande av relationer. De barn och ungdomar som studien inriktades mot var de i mellanåldrarna (10-13 år) som alltmer kommit att betecknas som ’tweens’ (in betweens).
Ett genusperspektiv lades på hela undersökningen.

Studien genomfördes som ett post doc projekt finansierat av KK-stiftelsen med placering vid Interaktiva Institutet, Stockholm.

Under Publikationer finns flera artiklar som baseras på detta projekt.

Barns/ungdomars informationssökning på Internet - forskning
(1997–2004)
Min doktorsavhandling från 2001 beskriver hur elever i en fjärdeklass gör när de fritt söker information på Internet och hur de uttrycker sin förståelse av detta. Internet var vid tiden för studiens början ännu relativt nytt och okänt som företeelse i skolans värld, speciellt bland yngre elever. Lärarnas inställning varierade i fråga om dess fördelar i skolarbetet för dessa elever. En del höjde röster för att Internet var alltför ostrukturerat, medan andra lät sina 10-12-åriga elever använda Internet i samband med ett undersökande arbetssätt. Idag är Internet mer okontroversiellt, men erfarenheten bland lärare är på många håll ganska liten, ibland p g a rädsla för vad användningen av mediet kan föra med sig.

Ansatsen är etnografisk och genomgående lyfts elevernas åsikter och agerande fram mot bakgrund av lärarens idéer. Frågeställningarna i studien handlar om vad Internet tillför skolarbetet, vilka sökstrategier eleverna använder och skillnader i att söka i skolan och på fritiden. Frågor om trovärdighet och kritisk granskning har fokuserats, och detta har ställts i relation till elevernas bilder av Internet som system. Eleverna har även tillfrågats vad de anser vara viktiga kunskaper i samband med Internetsökning. Skillnader mellan pojkar och flickor med avseende på intresse för datorer och dess användning problematiseras. Doktorandtjänsten finansierades av LearnIT.

Två uppföljningsstudier till avhandlingsarbetet har avslutats. Del 1 har varit att följa en grupp elever i år 9 under ett arbetsområde i SO, för att se hur de utvecklar sina reflektioner över Internet. Detta genomfördes under vt 2003. Under vt 2004 intervjuades de elever som följdes i avhandlingsstudien under sin sista termin i grundskolan. Att följa dessa elever under lektionstid visade sig inte vara möjligt att genomföra på ett bra sätt. Del 2 har varit att följa en grupp elever med barn från förskoleklass till år 3 när de sökt information på Internet i samband med två olika temaarbeten. Dels under vt och dels under ht 2002. Medel till dessa uppföljningsstudier har erhållits från Vetenskapsrådet.

Under Publikationer finns flera artiklar som baseras på detta projekt, och även en bok som riktar sig till lärare och lärarstudenter.