Hur kan återvunna träfibrer användas för att skapa hållbara byggmaterial som samtidigt lagrar kol under lång tid? Det är en av frågorna som undersöks av två utbytesstudenter från Frankrike.
Aylal Gaultier och Robin Grandzinski är ingenjörsstudenter vid Supmicrotech i Frankrike. De tillbringar sex månader vid Karlstads universitet genom ett internationellt samarbete som leds av Marcus Vinícius Tavares da Costa, biträdande universitetslektor i byggteknik.
– Supmicrotech är en fransk högskola som utbildar ingenjörer och som vi vill samverka mer med. Aylal och Robin gör utbyte just nu och vi hoppas kunna ta emot fler studenter i framtiden till byggteknik, säger Marcus Vinícius Tavares da Costa.
Prova på forskning
– För våra studier måste vi tillbringa minst fem eller sex månader utomlands, antingen som utbytesstudenter eller praktikanter. Vi såg det här som en möjlighet att komma till Sverige och samtidigt prova på forskning, eftersom vi aldrig tidigare arbetat med forskning, säger Robin Grandzinski.
Under vistelsen deltar de i experimentella tester och utvärderingar av fiberbaserade byggkomponenter. En viktig del av arbetet handlar om att undersöka hur olika materiallösningar påverkar hållfastheten hos pappersbaserade konstruktionsprodukter.
– Vi genomför fyrpunktsböjprov och kan följa på datorn hur materialen beter sig under belastning. Vi fortsätter att belasta dem tills de antingen spricker eller går till tryckbrott säger Aylal Gaultier.
Vill ge återvunna fibrer ett längre liv
Projektet, som finansieras av Stiftelsen Åforsk, ligger i linje med ambitionerna inom forskningsmiljön Pro2BE och fokuserar på klimatsmarta bygglösningar baserade på returfiber.
I dag används en stor del av de träfibrer som inte blir konstruktionsvirke till produkter som förpackningar, tidningar och hygienprodukter. Även om fibrerna kan återvinnas flera gånger återgår kolet så småningom till atmosfären när materialen förbränns eller bryts ned. Genom att i stället använda fibrerna i långlivade byggprodukter kan kolet lagras under betydligt längre tid.
Studenterna och forskarna undersöker bland annat pappersbaserade reglar, formgjutna fibermaterial och andra byggkomponenter som på sikt kan ersätta mer klimatbelastande material som stål och betong i vissa tillämpningar.
För praktikstudenterna innebär projektet både en introduktion till forskning och en möjlighet att bidra till utvecklingen av framtidens biobaserade byggmaterial.
– Sverige är ett av de mest naturliga länderna att åka till för den här typen av forskning, säger Aylal Goltzi.
– Skogsindustrin är, särskilt i Sverige, en viktig industri och träråvaran skulle kunna användas som ett alternativ till betong och armerat stål i vissa applikationer. De här pappersreglarna är inte som traditionellt timmer, utan liknar mer kartong i sin uppbyggnad. Som jag har förstått det kräver de mindre råmaterial, vilket är en möjlig fördel med den här typen av produkter, säger Robin Grandzinski.
