Miljöfrågor för förpackningar har under 30 års tid till stor del handlat om att materialminimera och återvinna. Nu är det dags för nästa stora steg, där det handlar om att utveckla förpackningens egenskaper utifrån konsumentbeteende och att därmed minska matsvinnet. Vid Karlstads universitet pågår forskning om smarta förpackningar utifrån komplexiteten längs hela kedjan från produktion, transport till konsumtion.
- Det handlar om vad vi kan göra så att människans påverkan på miljön minskar inom området förpackningar för livsmedel, säger Helén Williams, universitetslektor i miljö- och energisystem vid Karlstads universitet. Många är idag oroliga för miljöproblem och vill genom sina val bidra till hållbar utveckling. Kunskapen om vad vi konsumenter kan göra på livsmedelsområdet varierar mycket och det råder en stor osäkerhet kring vad som är de bästa valen för miljön.
Förpackningen som miljöhjälte
Denna vecka pågår världens största förpackningsmässa Interpack i Düsseldorf, där Helén Williams från Karlstads universitet deltar som enda svenska talare under Save Food Congressen den 4 maj.
- Jag kommer att visa på olika förpackningslösningar till samma livsmedel och diskutera vilken som är den bästa ur miljösynpunkt. Eftersom det slängs mycket livsmedel så blir den förpackning som kan hjälpa konsument att slänga mindre mängd mat oftast bäst ur miljösynpunkt. Det gör att en ökning av materialmängden, till nya mer portionsanpassade storlekar blir miljövänligare än en storpack. En ny förpackningsidé handlar till exempel om en tvådelad påse för sallad, så att man bara bryter förpackningen för en mindre mängd åt gången. Den resulterar i en ökning av mängden material i förpackningen med 40 procent, men den blir miljömässigt bättre om det totalt slängs 3 gram mindre sallad. När matsvinnet minskar så behöver mindre mängder mat och förpackningsmaterial produceras och transporteras helt i onödan och däri ligger miljövinsten.
Förpackningsevolution 3.0
För att skydda livsmedel och underlätta distribution så ökade mängden förpackningarna drastiskt i mitten av 1900-talet. På 80-talet gjorde en ökad miljömedvetenhet att förpackningen sågs som miljöbov och då kom minskning av materielmängder och återvinning i fokus, vilket vi betraktar som ett andra steg i förpackningsevolutionen. Ökad återvinning är fortsatt viktigt, inte minst med tanke på all plast vi ser i haven idag. En större användning av förnyelsebart material kommer att fortsatt vara betydelsefullt för att minska miljöpåverkan.
- Framför oss ligger nu nästa stora steg, det tredje i förpackningsevolutionen och det är en utveckling av förpackningar som bidrar till minskat svinn, säger Helén Williams. Aktörerna i värdekedjorna behöver samarbeta mer för att gemensamt finna lösningar som bidrar till minskat svinn och framförallt i konsumentledet där det slängs mest mat. Att lära om människor och beteenden är centralt i detta steg i evolutionen, vilket också gör att vi som forskar måste finna nya allianser och arbeta mer tvärvetenskapligt.
För ett år sedan genomfördes ett internationellt forskarmöte på Karlstads universitet, vilket resulterade i att Packaging Saves Food Research Group bildades. Gruppen som leds av Helén Williams har fokus på förpackning och matsvinn och består av forskare från USA, Storbritannien, Finland, Norge, Australien och Sverige. Helén Williams kommer också att presentera gruppens nyligen formulerade forskningsagenda på Interpack.
