Henrik Örnebring, professor i medie- och kommunikationsvetenskap 2013
För att han tycker att journalistik ofta är så dålig – och för att han ville ta reda på varför. Det är den korta versionen av Henrik Örnebrings svar på frågan om varför han är så intresserad av media, och i stor utsträckning ägnat sitt yrkesliv åt forskning om journalistik.
–Men jag vill förstås även veta varför det blir bra ibland. När jag började forska var jag mycket mer tvärsäker på att journalistiken var dålig mest hela tiden, men genom åren har jag intervjuat många journalister och gjort observationer på redaktioner. Det har mildrat och nyanserat min analys. Nu vet jag att det inte alltid finns tid och resurser till att göra det man vill.
Minimikravet för god journalistik är att den är sann, säger Henrik Örnebring – att källorna faktiskt är kontrollerade. Förvånansvärt ofta ser han bevis på motsatsen. Riktigt bra blir det först när det dessutom finns ett djup och en personlig röst.
–God journalistik behöver enligt min mening inte vara objektiv, däremot ska den vara korrekt. Det jag alltid velat veta om medier är varför det blir som det blir.
Att förstå just det är svårt om man inte bottnar i kunskapen om hur det varit tidigare, och därför är mediehistoria ett stort intresse.
–Det betonas ofta hur snabbt medieutvecklingen går, och det är i någon mening sant. Under de senaste tio åren har det hänt mycket, men det som ofta slår mig är snarare att jämfört med för hundra år sedan så är det väldigt lite som har förändrats. Journalistiken är trögare än vi tror.
Den 1 februari i år började Henrik Örnebring sin anställning vid Karlstads universitet. Han är uppvuxen i Karlstad och säger att på något vis är cirkeln sluten nu när han är programansvarig för Information och PR-programmet, den utbildning som blev starten på hans egen akademiska bana.
2001 disputerade han vid Göteborgs universitet med en avhandling om tv-sända debattprogram och de senaste tio åren har han levt och arbetat i Storbritannien, bland annat vid London School of Economics, University of Leicester och University of Oxford. Från första stund har han trivts i den akademiska världen.
Att flytta hem till Värmland, där han sedan ett antal år haft en sommarstuga, var inget svårt val. Henrik Örnebring och hans familj trivs bra här.
–Forskningsmässigt längtar jag nu efter att få stänga in mig i ett dammigt arkiv. Och privat kanske få lite mer tid till att skriva mer skönlitteratur, det är mitt stora intresse.