Frivillighet, styrning, fritidsaktiviteter och fri tid kännetecknar verksamheten i fritidshem. Att kombinera detta skapar dilemman hos lärarna. Det visar en forskningsstudie från Karlstads universitet.
Forskningsstudien ”Dilemmarum i fritidshemslärares berättelser” bygger på det praktiknära forskningsprojektet ”Lekar, fysiska aktiviteter och utevistelse i fritidshemmets undervisning” inom ramen för ULF*. Forskningsprojektet studerade vad som hände i mötet mellan fritidshemmens upplevelsebaserade verksamhet och det förtydligade undervisnings- och kunskapsuppdrag som ny skollag (SFS 2010:800) och reviderad läroplan (Skolverket, 2016). Projektet har nu mynnat ut i nya studier, varav en behandlar de dilemman grundlärare i fritidshem ställs inför.
– Fritidshemmens olika funktioner skapar dilemman för lärarna, säger Maria Hjalmarsson, professor i pedagogiskt arbete, som tillsammans med Birgitta Ljung Egeland, lektor i svenska språket, och Peter Carlman, lektor i pedagogiskt arbete, står bakom forskningsstudien. Det lärarna hela tiden återkommer till är spänningen mellan frivillighet och styrning. Genom studien vill vi få ökad förståelse för lärarnas situation i förhållande till elever, kollegor och miljö, och därmed skapa en utgångspunkt för både professions- och verksamhetsutveckling.
Identifierat tre dilemman
Genom muntliga och skriftliga reflektioner från cirka 20 lärare i ett tidigare forskningsprojekt inom ULF har forskarna identifierat tre dilemman: grundskola kontra verksamhet i fritidshem, erbjuda eleverna attraktiva undervisningsmetoder och innehåll samt olika erfarenheter och perspektiv hos personalen.
Grundskola kontra verksamhet i fritidshem
Fritidshem är en egen pedagogisk miljö utan ett traditionellt klassrum, men delar ofta utrymme med grundskolan. Undervisningen sker i åldersmässigt olika grupper där även storleken på gruppen varierar. Samtidigt som verksamheten i fritidshem bygger på frivillighet, där elevernas behov och intressen är utgångspunkt, lyder verksamheten under samma styrdokument som grundskolan.
– Lärarna behöver balansera aspekter av frivillighet, omsorg och lärande med processer för planering, undervisning och utvärdering. Vi såg att lärarnas reflektioner över frivillighet, styrning, fritidsaktiviteter och fri tid formades med den obligatoriska skolan i åtanke, trots flera skillnader mellan verksamheterna. Läroplanens centrala innehåll för fritidshem är lekar, fysiska aktiviteter och utevistelse, skapande och estetiska uttrycksformer, språk och kommunikation samt natur och samhälle. Undervisningen ska svara mot läroplanen, men utan grundskolans tydliga mål att uppnå.
Erbjuda eleverna attraktiva undervisningsmetoder och innehåll
I läroplanen anges bland annat att verksamheten i fritidshem ska komplettera förskola och grundskola genom att erbjuda eleverna meningsfulla fritidsaktiviteter samt stimulera utveckling och lärande.
– Cirka 85 procent av barnen är inskrivna i fritidshem, och det är en betydande del av barndomen för väldigt många. En av de främsta utmaningarna som lärarna definierade var att de skulle stimulera elevernas utveckling och lärande samtidigt som undervisningen skulle bedrivas utifrån elevernas intressen, behov och initiativ. Ofta var barnen trötta efter skolan och lärarna upplevde ett behov av att ge barnen fri tid. Lärarna måste se till att göra undervisningen lockande för att få barnen att vilja vara kvar. Det skulle behöva arbetas mer aktivt med metoder för att systematiskt involvera elever i planeringen, säger Maria Hjalmarsson.
Olika erfarenheter och perspektiv hos personalen
Grundlärarna i fritidshem har en varierad utbildningsbakgrund och arbetslivserfarenhet.
– Det är en förhållandevis få grundlärare i fritidshem som har behörighet. Beroende på bakgrund relaterade de på olika sätt till aspekter av frivillighet, styrning, fritidsaktiviteter och fri tid. Bland annat varierade deras syn på uppdraget. Är exempelvis tiden på fritidshem en rekreation mellan den obligatoriska skolan och fritidsaktiviteter på kvällstid? De hade även varierad syn på barn och barns behov samt olika kunskapssyn. Beroende på personalens synsätt blev verksamheten väldigt olika.
Utgångspunkt för både professions- och verksamhetsutveckling
De tre dilemman forskarna har identifierat aktualiserar den vardag lärare i fritidshem möter i förhållande till elever, kollegor och grundskolan.
– Vi tror att reflekterande gruppdialoger om dessa skulle kunna vara en konstruktiv utgångspunkt för lärares professionella utveckling. Det finns ingen enkel lösning på ett dilemma, men att diskutera olika synsätt kan utmana lärarnas syn på kunskap, lärande och undervisning. Detta kan i sin tur även leda till verksamhetsutveckling. Det måste dock finnas en infrastruktur för sådant utvecklingsarbete i skolorganisationen, så det blir inte en fråga enbart för enskilda lärare att ta itu med, säger Maria Hjalmarsson.
*Mer information om ULF
ULF (Utveckling, Lärande, Forskning) är en försöksverksamhet kring praktiknära forskning för att bidra till en stärkt vetenskaplig grund i lärar- och förskollärarutbildningarna samt i skolväsendet. Syftet är att utveckla och pröva olika modeller för forskning som bedrivs i nära samverkan mellan lärosäten och kommuner/skolhuvudmän.
Här kan du läsa mer om ULF-avtal
Studien bygger på det praktiknära forskningsprojektet ”Lekar, fysiska aktiviteter och utevistelse i fritidshemmets undervisning”.
Läs mer i artikeln Fritidshemmets utmaningar och möjligheter
Här kan du läsa mer om Maria Hjalmarsson och hennes forskning riktad mot fritidshem
