I forskningsprojektet, Utmaningar i det uppkopplade klassrummet. Rum för lärande i en digitaliserad skola, prövas en samverkansmodell som innebär att forskare, lärare och elever tillsammans kartlägger de utmaningar som uppstår i samband med klassrummens digitalisering. På sikt är förhoppningen att därigenom kunna stärka skolans utvecklingsarbete inom området. Det praktiknära forskningsprojektet genomförs inom ramen för ULF*.
En forskargrupp från Karlstads universitet följer under tre läsår två högstadieklassers undervisning i en digitaliserad skola. Förutom att pröva en modell som bygger på att lärare och elever samverkar med forskare, är syftet att fördjupa kunskapen om vad som händer med undervisningen i ett klassrum där digitala verktyg används och på sikt stärka och utveckla kunskap om undervisningens digitalisering. Forskningsprojektet har i huvudsak använts sig av reflekterande samtal med utgångspunkt i analyser av ett rikt datamaterial bestående av videoinspelningar.
– Vi samarbetar med elever och lärare kring analysarbetet av videoinspelningar från det egna klassrummet och undervisningen i svenska, matematik, engelska och samhällsorienterade ämnen, SO. Från inspelningarna har vi analyserat och valt ut sekvenser där elever och lärare i hög grad interagerar kring, och använder sig av, digitala resurser på ett intressant sätt. De sekvenser vi valt är sådana som vi sett skapat utmaningar i undervisningen eller som visat exempel på olika intressanta aspekter av digital teknologi i undervisningen, berättar Marie Nilsberth, docent i pedagogiskt arbete. Hon leder forskningsprojektet tillsammans med Christina Olin-Scheller, professor i pedagogiskt arbete, Annelie K Johansson, doktorand i pedagogiskt arbete, och Eva Tarander, tidigare förstelärare på den högstadieskola där forskningen genomförts och numera adjunkt i svenska språket på Karlstads universitet.
Kunskap tas fram i dialog mellan forskare, lärare och elever
Filmsekvenserna som forskargruppen valt ut ligger till grund för reflekterande samtal både mellan forskare och lärare och mellan forskare och elever, där utgångspunkten är en strävan efter ett likvärdigt möte mellan deltagare med olika erfarenheter. Även samtalen spelas in, vilket innebär ytterligare material att analysera. Denna samarbetscykel upprepas under de tre läsår klasserna följs.
Samverkansmodellen bygger på teorier från så kallad aktionsforskning där möten mellan olika aktörer skapar ett gemensamt kommunikativt rum där lärande kan ske. Kunskap tas fram i dialog mellan forskare, lärare samt elever som kan bidra till såväl professionsutveckling som forskningsresultat.
Eva Tarander som har arbetat många år som högstadielärare och förstelärare ser flera fördelar med samverkansmodellen.
– Det är en spännande samverkansform som är otroligt utvecklande. Genom att vi ses återkommande under flera år bygger vi upp en relation. Inte minst märker eleverna att de är viktiga och blir lyssnade på. Elevernas perspektiv hjälper oss att se nya dimensioner av de utmaningar som framträder och det som finns i verksamheten kommer fram på ett fördjupat sätt.
Didaktiska kontrakt behöver omförhandlas
Forskargruppen befinner sig i slutet av en treårig process och har ytterligare samtal att genomföra. Resultaten bör därför ännu ses som preliminära. Men ett av huvudresultaten så här långt har fokus på det som benämns ”didaktiska kontrakt”, alltså den överenskommelse, ofta outtalad, som beskriver vad som förväntas av elever och lärare i klassrummet.
– Vi har beskrivit detta resultat i termer av ”nya didaktiska kontrakt”. Med det menar vi att digital teknik påverkar normer och förväntningar om undervisningen och resultatet kan beskrivas i tre teman: För det första ser vi nya ramar för klassrummets interaktion och undervisningens innehåll, framförallt gällande den informella återkopplingen. För det andra teknologins roll för undervisning och bedömning i relation till olika skolämnen, där det ofta blir otydligt om det är undervisning om, eller undervisning med, digital teknik som är i fokus. Det tredje temat fokuserar på att digitaliseringen väcker nya etiska frågor, bland annat gällande personlig integritet, säger Christina Olin-Scheller.
Utmaningar, men också möjligheter
– Det uppkopplade klassrummet handlar inte ”bara” om att lära sig att hantera ny teknik. Undervisningens innehåll tar sig också nya uttryck i digitala medier. Det innebär utmaningar, men också möjligheter. Det finns tillgång till ett oändligt material som ger utrymme för ett multimodalt skrivande där text, bild, ljud och andra uttryck kan användas på nya sätt, säger Annelie K Johansson.
*Fakta ULF (Utbildning, Lärande, Forskning)
ULF är en försöksverksamhet kring praktiknära forskning för att bidra till en stärkt vetenskaplig grund i lärar- och förskollärarutbildningarna samt i skolväsendet. Syftet är att utveckla och pröva olika modeller för forskning som bedrivs i nära samverkan mellan lärosäten och kommuner/skolhuvudmän.
Forskningsprojektet är kopplat till det nordiska excellencentret QUINT, och delprojektet Connected Classroom Nordic, där parallella studier genomförs i de övriga nordiska länderna. Projektet har finansierats med stöd från ULF-noden vid Karlstads universitet samt från Centrum för språk- och litteraturdidaktik, CSL, vid Karlstads universitet.
Samtliga från Karlstads universitet.
Samtliga från Karlstads universitet.