I rapporten Lantbrukets kontrollmiljö – en systemkarta i fyra lager, visar Karlstads universitets Samhällsnytta AB hur regelbördan för mjölkbönder med egen förädling växer fram i samspel mellan regler, kontroller, aktörer, dokumentation och bedömningar. Rapporten är framtagen inom projektet HelhetsEnkelt av Martin Fransson och Matilda Legeby.
En mjölkbonde med egen förädling kan enligt Lantbrukarnas riksförbund (LRF) behöva förhålla sig till 862 myndighetsregler. Därutöver tillkommer branschkrav, certifieringar och kontroller från exempelvis mejerier. Allt detta ska hanteras samtidigt som lantbrukaren sköter den dagliga driften på gården. När krav och kontroller tar alltmer tid riskerar det att påverka både den enskilda gården, lantbrukets konkurrenskraft och Sveriges långsiktiga livsmedelsförsörjning.
– Regler och kontroller finns av en anledning. De ska bidra till livsmedelssäkerhet, djurvälfärd, miljöhänsyn och andra samhällsmål. Problemet uppstår när varje del utvecklas för sig och lantbrukaren blir den som måste hålla ihop helheten i praktiken, säger Martin Fransson, forskare vid Centrum för tjänsteforskning, CTF, och verksam vid Karlstads universitets Samhällsnytta AB.
Rapporten utgår från en mjölkgård med egen förädling. Syftet är inte att identifiera alla regler eller föreslå snabba regelförenklingar. I stället visar den hur bördan uppstår när regler, kontroller och krav på underlag utvecklas och följs upp i separata spår, men ska hanteras i en och samma verksamhet. Varje del kan vara rimlig, men tillsammans kan de skapa överlappningar, dubbelarbete och återkommande avbrott som lantbrukaren får hantera.
Karta visar varför bördan växer
Rapporten är uppbyggd som en systemkarta i fyra lager. Lagren visar olika delar av samma system: det som märks på gården, aktörerna bakom kraven, återkommande mönster i hur systemet fungerar och de antaganden som påverkar hur systemet utvecklas över tid. Genom att röra sig mellan lagren blir det möjligt att förstå varför bördan återkommer och växer, även när varje enskild del kan vara rimlig i sig.
– Rapporten hjälper oss att se sådant som annars lätt försvinner när vi bara tittar på enskilda regler eller kontroller. Den visar hur ansvar, arbetssätt och relationer mellan olika aktörer påverkar den samlade situation som lantbrukaren möter, säger Anna Olofsson, generaldirektör vid Jordbruksverket.
– När vi utgår från lantbrukares hela situation blir det möjligt att se hur olika krav och regler faktiskt påverkar arbetet. Vi försöker ta reda på vilka beroenden och målkonflikter mellan aktörer som bidrar eller hindrar eller bidrar till att vi kan producera mat hållbart och långsiktigt, säger Matilda Legeby, designer vid Karlstads universitets Samhällsnytta AB.
Underlag för nya arbetssätt
Rapporten beskriver ett system där många aktörer ansvarar för olika delar, men där samordningen ofta blir en utmaning. Den pekar inte ut en enskild aktör som ansvarig. I stället visar den hur den samlade belastningen växer fram när många aktörer påverkar helheten från olika håll.
Genom att synliggöra hur regler, kontroller och informationsflöden hänger samman ger rapporten ett underlag för samtal om samordning, ansvarsfördelning och arbetssätt. Den synliggör därmed områden som har betydelse både för den samlade bördan och för förutsättningarna att uppnå de samhällsmål som reglerna och kontrollerna är satta att främja.
– Om vi vill minska den upplevda regelbördan behöver vi förstå mer än de regler lantbrukaren möts av. Vi behöver också förstå hur kontroller organiseras, hur data och underlag används och varför fler regler och mer dokumentation så ofta blir svaret när något behöver säkras, säger Martin Fransson.
Rapporten är tänkt att fungera som underlag för samtal mellan myndigheter, branschaktörer, lantbrukare, rådgivare och andra berörda. Ambitionen är att bidra till nya arbetssätt där livsmedelssäkerhet, djurvälfärd, miljöhänsyn och andra samhällsmål inte bara kan värnas utan också stärkas, samtidigt som lantbrukarens situation blir mer hanterbar.
Ta del av rapporten här: Lantbrukets kontrollmiljö – en systemkarta i fyra lager
Om HelhetsEnkelt
HelhetsEnkelt drivs av Karlstads universitets Samhällsnytta AB inom ramen för SustainGov/Impact Innovation och finansieras av Vinnova. Samhällsnytta AB är en nationell mötesplats vid Karlstads universitet för aktörer som behöver nya former för att arbeta tillsammans med komplexa samhällsutmaningar. Projektet genomförs i samverkan med Statens veterinärmedicinska anstalt, Lantbrukarnas Riksförbund, Livsmedelsverket, Jordbruksverket, Tillväxtverket, länsstyrelserna i Jämtland och Värmland, Växa Sverige, samt enskilda lantbrukare. Projektets målsättning är att genom systemdesign utforska åtgärder för att minska den upplevda regelbördan inom lantbruket.
