De flesta högstadie- och gymnasieelever är högst medvetna om klimatförändringarna och dess orsaker. Men hittills tycks denna medvetenhet inte ha bidragit till fler klimatsmarta beslut i vardagen. Kanske är en bidragande orsak att många elever inte riktigt förstår begreppen som används för att beskriva komplexa samband mellan till exempel energiförbrukning och konsekvenserna för klimatet. Eller uppfattas hotet mot klimatet som ett framtida problem, globalt mer än lokalt, något som pågår i fattigare länder snarare än ett akut problem här och nu?
I projektet "Att undervisa om klimatförändringar - teoretisering av klimatkunnande och utveckling av lärtillfällen” samarbetar didaktiska forskare och klimatforskare vid Karlstads universitet och didaktiska forskare vid tyska IPN i Kiel.
- Under senare år har vi sett ungdomar som tar initiativ till att protestera och agera i klimatfrågan. Detta manifesteras inte minst genom Fridays for Future, Greta Thunbergs initiativ till att strejka för klimatet. Samtidigt möter lärare i skolan en hopplöshet hos ungdomar, som inte tror på att de kan påverka, säger Nina Christenson, lektor i geografididaktik vid Karlstads universitet och en av forskarna i projektet.
Forskarna har utvecklat en teoretisk modell över vilka kunskaper, förmågor och attityder som utgör elevers klimatkunnande, hypoteser om vilka faktorer som påverkar klimatkunnandet, och hur klimatkunnande, i sin tur, kan leda till en vilja att agera på ett mer klimatvänligt sätt. Modellen provas nu i undersökningar med högstadie- och gymnasieelever, lärare och allmänheten i tre delstudier. I början av sommaren var hela forskargruppen på plats i Karlstad för att jobba vidare med projektet.
Climate literacy
Hittills har forskarna samlat data genom att bland annat samlat in enkätsvar från lärare, elever och allmänheten i representativa urval för Sverige och Tyskland. Dessutom har forskarna intervjuat personer aktiva inom miljörörelsen.
- Många, både lärare och de som är aktiva i miljörörelsen, är djupt engagerade och känslomässigt berörda – från frustration till hoppfullhet och med en övertygelse om att vi genom att agera kan vända nuvarande utveckling till det bättre. Vi arbetar med ”climate literacy” för att se hur vi kan ”konceptualisera” kunskap om klimatförändringar. Vad behöver elever – och även allmänheten- veta? Vad motiverar olika grupper när det gäller att ta del av kunskap och agera mer klimatvänligt? Vi undersöker även hur människor uppfattar klimatförändringens risker. Hur kan vi kommunicera risker för att ge människor kraft att agera istället för att bli passiva och ge upp? berättar Carola Garrecht, biologididaktiker och post doc vid IPN, Leibniz-Institut für die Pädagogik der Naturwissenschaften und Mathematik.
Forskare och lärare samproducerar
Under hösten kommer forskarna att samarbeta med lärare vid tre skolor i Karlstads kommun för att utveckla undervisning, som sedan testas under vårterminen 2023. Här kommer även universitetets RiskLab att användas samt Klimatpsykologerna och andra resurser.
Fakta
"Att undervisa om klimatförändringar - teoretisering av klimatkunnande och utveckling av lärtillfällen" pågår från 1 augusti 2020 till 31 juli 2024 och finansieras av Vetenskapsrådet. Forskningen är ett samarbete mellan Karlstads universitet och tyska IPN - Leibniz-Institut für die Pädagogik der Naturwissenschaften und Mathematik.
